Utgåva nr 146 sedan starten 1977 28 juni 2013

2 / 2 0 1 3 N ä m n d e m ä n n e n s R i k s f ö r b u n d N R F

SIDAN 15

SIDORNA 20–21

”Väsentligt med nämndemän i de svenska domstolarna”

”Utredningens förslag hotar rättssäkerheten”

Föreningar vill kalla samman till ett samrådsmöte

Svea hovrätts nämndemänvalde ny ordförande

Lars Lassinantti kritisk till utredningen

Inger Söderholm har utrett nämndemännens framtid

Catarina Ingvarsson övertar nu ordförandeklubban efter Leif Magnussoni Svea hovrätts nämndemannaförening.

Inger Söderholm har varit ordförande i utredningen om nämndemannainstitutet.SIDORNA 4-9

Hemligheten bakom enbra hemsida är att förankra den väl bland läsarna. Att alltid vara påbettet och att du som läsare känner att ”dettaär min hemsida, här känner jag mig hemmaoch nyfiken på att beträdanya marker”

Den som säger detta är AleksSakala, han driver den hemsidabland landets nämndemanna-föreningar som tillhör de mestlästa. Nämndemannaförening-en vid Svea Hovrätt tillhör lan-dets största, så mot denna bak-grund är det kanske naturligtatt också en av de största före-ningarna har en av dem störstaläsekretsarna.

Inte hela sanningen - Men detta är nog inte hela

sanningen, förklarar Aleks Sa-kala. Vi har alltsedan startenmed vår hemsida betonat våregenart, att vi är en stark obe-roende förening inom den storanämndemannarörelsen, en för-ening med egna goda kreativaidéer - och att detta är någotsom jag som läsare känner av.

- Om jag är nämndeman in-om Svea Hovrätt vet jag att jagmed viss regelbundenhet kangå in på vår hemsida och stän-digt finna nya infallsvinklaroch rena goda nyheter, berättarSakala.

- Att föreningen har en egentidning som vi samspelar med

är också av stor betydelse, jagtror att vårt eget medlemsbladspelar en mycket positiv kon-struktiv roll för intresset blandSvea Hovrätts nämndemän förvår hemsida.

Kvalitet - Jag hoppas att våra läsare

uppfattar att vi satsar på kvali-tet, därför det gör vi, berättarAleks. Bildmässigt måste varjebild finnas med i ett samman-hang, och klart och tydligt skadet framgå vad det rör sig om.Bilder som kastats in på nätetutan bildtext och förklaring ärminst sagt inte särskilt begåvatoch lyckat.

Aleks Sakala kan peka på atthan är med i en förening därmedlemsantalet alltid varit

högt. Han tror att hemsidanhaft en positiv inverkan på det-ta och inte minst engagemang-et bland medlemmarna.

Delaktig - En medlem hos oss känner

sig nog ganska delaktig i vadsom händer och sker, sägerhan. Våra medlemsmöten äralltid välbesökta, ja, under vårtsenaste årsmöte samlades när-mare 100 medlemmar, det ärnågot vi kan konstatera medviss stolthet.

Aleks berättar att han själv-klart försöker vara med på såmånga av föreningens olika en-gagemang. Och om han intekan närvara, försöker han alltidse till att någon tar bilder ochantecknar i hans ställe.

2

HEJ! från föreningarna!

Organ förNämndemännens RiksförbundBox 8140, 104 20 Stockholm.

Bankgiro 5360-9855Telefon: 08 - 651 55 13

Ansvarig utgivare:Lars Lassinanttitel 0920-62485Årgång 36Nämndemannen 2/2013Nr 146 efter startenISSN 03448-4351

Redaktör: Staffan RingskogBox 1046262 21 Ängelholm tel 0431 13260hagstigen@telia.comLayout: Staffan RingskogOm inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivnaav Nämndemannensredaktör

Tryck:VTABVimmerbyInsändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress.e-post till tidningen:hagstigen@telia.comLösnummer 40 kronor

Inbetalas på Bankgiro 5360-9855

adresser NRF:s hemsida:www.namndemannensriksforbund.se

www.nämndemännensriksförbund.se

www.nmrf.se

ANGÅENDE ADRESSÄNDRING

ELLER PRENUMERATION:

email: kansli@nmrf.se

Telefon: 08-651 55 13Adress: NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm

Bankgiro5630-9855

Prenumeration 140 kronor Nästa utgåva av tidningenNämndemannen:18 oktober 2013(18 september 2013)(Senaste manusdag inom parentes)

Tidningen Nämndemannens uppskattade spalt med senaste nytt från våra många föreningar. Maila till Staffan Ringskog på hagstigen@telia. com om senaste nytt, eller ring på 0431-13260. Du kan ocksåringa 0701 702128 (Anita) eller 0708 385998 (Ingegerd).

Han gör en av de mest lästa hemsidorna

I nästa utgåva av Nämndemannen i oktober presenterarvi den webbansvarige för NRF:s hemsida.www.nrmf.se

Aleks Sakala är ansvarig för en förening med en av de mest lästahemsidorna.

3

Ordförande har ordet: Många oklarheter

2 / 2 0 1 3 N ä m n d e m ä n n e n s R i k s f ö r b u n d N R F

Alla våra medlemmar iNRF och även icke med-lemmar i NRF har förhopp-ningsvis vid det här lagethaft tid att följa den diskus-sion som förmedlats via me-dia angående utredningensförslag till en framtidanämndemannaorganisation.Namnet på utredningen lo-var mer än det håller enligtmin uppfattning. Som fram-gått tidigare har jag deltagiti utredningen som en av nioexperter. Vi får inte hellerglömma att vi har haft en re-ferensgrupp i utredningenfrån våra riksdagspartiersom till sist skall fatta be-slut i riksdagen. Min för-hoppning är att riksdagensuppfattning beträffande in-synen från allmänhetenöverensstämmer mer mednämndemännens uppfatt-ning än vad utredningen vi-sar

Jag har vid otaliga tillfäl-len citerat den del av kom-mittédirektiven som är detcentrala nämligen följande.

”Nämndemannasystemetska bidra till att upprätthål-la allmänhetens förtroendeför domstolarna genomnämndemännen – i egen-skap av allmänhetens repre-sentanter – får insyn i, ochinflytande över, domstolar-nas avgörande. Med dennafunktion medverkar nämn-demän i avgöranden av delsbrottmål och familjemål itingsrätt och hovrätt, delsvissa typer av mål i förvalt-ningsrätt och kammarrätt.”

Till innehållet i det här ci-tatet ställer sig kommitténoch jurister som regelbakom när det gäller lydel-sen i citatet. Däremot är jagtveksam till hur textens in-nehåll tolkas i praktisk

handling bland våra juristerpå domstolarna. Kom-mitténs förslag löser dettagenom att ta bort nämnde-männen i våra överrätter ochminskar antalet nämndemäni underrätten till två. Jag villta ytterligare ett citat från ut-redningen som för mig vi-sar hur man kan ”gissa sigtill” varför vi kan minskaantalet nämndemän viddomstolarna.

”Genom att nämndemän-nen inte deltar i överrätt ochinte heller vid avgörande avenkla mål i underrätternaåstadkommer vi en bättreanvändning av den resurssom nämndemännen är.Med färre nämndemän somfår ett mer kvalificerat upp-drag och bättre tjänstgör-ingsvillkor i kombinationmed en breddad rekryteringökar förutsättningarna föratt kunna attrahera yngreyrkesverksamma medborga-re att engagera sig somnämndemän.”

Jag frågar mig om sammaslutledning skulle kunnagälla andra samhällsinstitu-tioner där samhället vill haett berättigat insyn i myn-dighetens verksamhet. Cita-tet talar för sig själv och vi-sar på en helt orimlig tanke-gång i utredningen.

Kommitténs förslag lyfterockså fram att allmänhetenuppfattar nämndeman-nauppdraget som ett poli-tiskt uppdrag och att den friakvoten ska ändra allmänhe-tens uppfattning om nämn-demannauppdraget. Samti-digt med den här slutsatsenlutar man sig mot det tidiga-re nomineringsförfarandet,som kommitténs förslag in-te tror på, om inte kvot-systemet skulle fungera.

Detta visar för mig att utred-ningens huvudförslag avse-ende nedskärning av antaletnämndemän och det till-tänkta kvotsystemet är förmig långt ifrån välunder-byggt med resultat frånforskning eller kommitténsegna utredningar. Erfaren-heter från nämndemännenfinns överhuvudtaget intemed i analysen till utred-ningen.

Om det nu skulle vara såilla att det finns behov av atttydliggöra att nämndeman-nauppdraget inte är politisktfrågar jag mig om samhäl-lets insyn i rättsväsendetmåste leva med den belast-ningen att halva nämnde-mannakåren har en politiskbelastning när den sitter ochdömer i våra domstolar. Enhelt orimlig slutledning föross nämndemän.

Det finns givetvis positivainslag i kommitténs förslagmed förslag till höjda arvo-den och bättre arbetsförhål-landen för nämndemännen.Bättre arbetsförhållandenkan bidra till att yngre män-niskor blir intresserade avnämndemannuppdraget.Förslaget poängterar ocksådomstolarnas ansvar för in-formation och kompetensut-veckling av nämndemännenmed obligatoriska inslag.

Jag har lämnat ett särskiltyttrande, som finns i sin hel-het i den här tidningen, tillkommitténs förslag efter-som jag med min och otaliganämndemäns erfarenheterav nämndemannauppdragetinte kan att tänka oss attsamhällets insyn i rättsvä-sendet försämras i grundenpå det sätt som kommitténsförslag innebär enligt min

uppfattning.Jag vill också tacka alla le-

damöter i expertgruppen förmycket bra diskussioner påvåra sammanträden.

Vad gör NRF nu när vi vetvad utredningens förslag in-nehåller? Vi kommer att ak-tivera våra medlemsföre-ningar genom att ta till ossav den information vi får vidvåra besök ute bland våramedlemsföreningar. Vi räk-nar med att föreningarna påsamma sätt som NRF kom-mer att kontakta politiskapartier som skall fatta besluti frågan om vår medverkan idet svenska rättsväsendet.Mer om NRF:s aktiviteter ikommande NYHETS-BREV.

Vi har alla ett ansvar föratt vi får ett beslut i riksda-gen som säkerställer sam-hällets insyn i den dömandemakten. Kommitténs förslaggör inte det enligt min upp-fattning.

Trevlig sommar till er allasåväl medlemmar som ickemedlemmar i NRF.

Lars LassinanttiFörbundsordförande

Att Inger Söderholm fickregeringens uppdrag att ledanämndemannautredningenuppfattades av många somnågot mycket naturligt. IngerSöderholm har en gedigen er-farenhet av de svenska dom-stolarna och uppfattas som er-känt kunnig. Hon har varit in-om dessa domstolar i 33 år,jur kand blev hon vid Stock-holms Universitet 1980.

Varför blev det juridik engång i tiden?

– Av en ren tillfällighet, sä-ger Inger Söderholm, detfanns även andra yrkesalter-nativ för mig. Socionom varett sådant alternativ.

Inger Söderholm är inteminst känd som en jurist somhar lätt att släppa på presti-gen. Hon är en person enkelatt intervjua, lätt att samsprå-ka med, intrycket är en personsom sitter inne med stor juri-disk kunskap men med myck-et bestämda åsikter om ettoch annat.

Inger Söderholm verkar in-te vara en person som velar,men självklart en jurist medstark känsla för resonemangoch juridiska hårklyverier.

– Mitt jobb här vid Attundatingsrätt är mycket roligt, sä-

ger hon. Liksom det var vidFörvaltningsrätten i Stock-holm, där jag var tidigareverksam. Att vara verksamvid domstol är mycket stimu-lerande. Det är berikande attsamarbeta med kompetentamedarbetare.

Nu har hon under drygt ettår varit ordförande i den ut-redning som utrett frågan omframtidens nämndemän. Ut-redningen är när denna inter-vju görs, i stort sett färdig ochska överlämnas till justitie-minister Beatrice Ask den 25juni.

Förslagen rör allt frånnämndemännens tjänstgör-ingsvillkor till rekryteringoch hur nämndemän börmedverka i domstolarna. Ef-ter remissbehandling ska för-

slagen gå genom både reger-ing och riksdag innan deeventuellt kan bli verklighet.

Bra med nämndemänOm nämndemän rent gene-

rellt säger hon till tidningenNämndemannen att hon gillarnämndemännens närvaro iSveriges domstolar. Ja, hongår så långt till att berömmalekmannadomarnas insatser idomstolarna. Hon har sålundagod erfarenhet av nämnde-männen i de svenska domsto-larna

– Om jag ska säga någotrent allmänt om nämndemän-nen, anser jag att det är bra attnämndemän deltar i våradomstolar, säger hon. Varförjag anser nämndemännensmedverkan som bra? Jo, för

4

TEMA: NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN

LAGMAN SOM GILLAR NÄMNDMEN INTE I LANDETS HOVRÄTT

ENKÄTEN

Vad tror du omfram tiden för nämnde-män? Blir rekrytering-en en annan? Kommerhovrätterna ha nämn-demän?

Inger Söderholm, ordförande i utredningen om nämndemän

Inger Söderholm är verksam lagman vid Attunda tingsrätt i Sollentuna. Huset tycker många

är en måttligt inspirerande byggnad vid Sollentuna pendeltågsstation. Ett hus som många

tåg snabbt åker förbi och knappast lägger märke till. Lagman Söderholm är i så fall dess

motsats, en energisk person som tar plats, långt ifrån den förutsägbarhet och fantasilöshet

som det moderna huset vid stationen i Sollentuna står för.

Inger Söderholm i Attunda Tingsrätt tillsammans med medar-betaren Gunilla Bergman.

- Jag tror att nämnde-männen blir kvar inomhovrätterna. Det gällerju styrkan i vår demo-krati, för demokratinsskull blir det så. Allt an-nat vore mycket oklokt.Min erfarenhet somnämndeman inom hov -rätten är bara positiv, vilekmannadomare bliralltid väl mottagna avövriga.

– Vi är uppskattade,det är min erfarenhet.Kanske långt fram iframtiden kommer det-ta system att revideras,men hur vet jag inte. Sålänge det fungerar bramed lekmannadomare iöverrätterna, är det na-turligt att hålla fast viddenna tradition.

– Om lekmannadoma-re försvinner från lan-dets hovrätter är detta ettoklokt beslut, särskilt nui tider då vanligt folk ro-par än mer högljutt påinsyn och delaktighet.

Harriet Nylander, Nykvarn

att det är bra ibland med fleröron och ögon i en domstol.

- Att ha nämndemän i endomstol innebär att detfinns några att föra en dia-log med, vilket är bra, detinnebär att det skapas förut-sättningar att se på ett målutifrån flera olika perspek-tiv.

- Nämndemän medverkartill att det skapas ett förtro-ende bland allmänheten förvåra domstolar och för debeslut som fattas inom dessväggar. Genom nämnde-männen får allmänheten eninsyn som är till gagn förvårt rättsväsende.

Inger Söderholm är sålun-da mycket positiv till nämn-demän i våra domstolar.

RekryteringInger Söderholm säger att

utredningen bl.a. har tittatpå rekryteringen av lek-mannadomare.

– Rekryteringen är idagett bekymmer, säger IngerSöderholm.

Rekryteringen till uppdra-get måste breddas bl.a. föratt nämndemannakåren skakunna föryngras. Att varanämndeman är ett attraktivtuppdrag och fler måste fåchansen att verka som lek-mannadomare.

Under intervjun säger inteInger Söderholm mycket

om vare sig utredningensinnehåll, eller hur arbetetframskridit.

Mötena har varit många,arbetet har varit krävande.Lars Lassinantti, NRF:s för-bundsordförande har varitkallad som specialist i ut-redningsarbetet.

Om utredningens arbetehar Lars Lassinantti haftmånga synpunkter, hans in-tryck är dock att andan igruppen präglats stundtalsav en viss bestämd hållninggentemot nämndeman-nainstitutet.

Synen på svenska dom-stolar har varit närmast eli-tistisk och lekmannadomarei denna värld något mångaogillat.

– Oavsett hur stämning-arna varit, får man integlömma bort att en utred-ning är en sak, säger LarsLassinantti. Beslutet i Sve-

riges riksdag kan bli någotannat.

– Hur stämningsläget är iriksdagen vet vi inget omidag, påpekar Lassinantti.Det är dock inte givet attsamma negativa anda präg-lar riksdagen som för

många inom utrednings-gruppen.

ÄndamålsenligOm detta har Inger Söder-

holm inte direkt någonkommentar. Hennes upp-drag har inte heller varit attägna konstellationerna iriks dagen en tanke.

Utgångspunkten för hen-nes arbete som ordförande iutredningen har varit en an-nan, enligt egen utsago attlämna förslag på åtgärder iolika delar som säkrar att viäven i framtiden har ettnämndemannasystem somkan bidra till att upprätthål-la allmänhetens förtroendeför domstolarna och därnämndemannamedverkanär ändamålsenlig.

5TEMA fortsättning nästa uppslag

EMÄNTER

”Det som nu kommit i fokus är rekryteringen av lekmannadomare. Systemet kommer att leva vidare.”

I framtiden kan hovrätterna bli utan nämndemän – om reger-ing och riksdag följer Inger Söderholms utredningsförslag.

Utredningsarbetet där Inger Söderholm har varit ordförandehar varit omfattande.

”Medborgarnas rätttill deltagande irättsprocessen är enfundamental princip ivarje demokratisktsamhälle.” Detta slogsfast av Viviane Re-ding, EU:s kommis-sionär för rättsfrågor,vid en ceremoni i Eu-ropaparlamentet den11maj 2012 i sam-band med att en de-klaration om lekman-nadomare underteck-nades av representan-ter från 14 EU-länderdäribland Sverige, ge-nom Nämndemän-nens RiksförbundNRF. Hon uttryckteockså att Kommissio-nen i sitt arbete villfrämja medborgarnasdeltagande som lek-mannadomare efter-som det bidrar till attförbättra medborgar-nas insyn i rättspro-cessen och att minskagapet mellan medbor-garna och domstolar-na.

Rättsväsendet harunder kort tid tillförtstre utredningar, Brott-målsprocessen, SOU2013:17. En moderna-re rättegång II – enuppföljning, SOU2012:93 samt förelig-

gande utredning somberör rättstillämp-ningen vid våra dom-stolar.

Gemensam nämnare En gemensam näm-

nare för dessa utred-ningar, så som detframförs, är i vilkenomfattning nämnde-män ska medverka viddomstolar i framtiden.Nämndemannautred-ningen har en uttaladuppgift enligt kom-mittédirektiven attskapa ett moderntnämndemannasystem

som kan upprätthållaallmänhetens förtro-ende för domstolarna.Jag anser att en grund-läggande uppgift förutredningen är att till-varata samhällets kravsom framförs i direk-tiven enligt följandeskrivning ”Nämnde-mannasystemet skabidra till att upprätt-hålla allmänhetensförtroende för dom-stolarna genom nämn-demännen – i egen-skap av allmänhetensrepresentanter – förinsyn i, och inflytandeöver, domstolarnas

avgörande. Med den-na funktion medver-kar nämndemän i av-göranden av delsbrottmål och familje-mål i tingsrätt ochhovrätt, dels vissa ty-per av mål i förvalt-ningsrätt och kam-marrätt.” Denna delav kommittédirekti-ven stämmer väl över-ens med EU kommis-sionens inställning ge-nom Viviane Reding.

Två djupgåendeförändringar

Nu föreliggande ut-redningsförslag före-slår två djupgåendeprincipiella ändringarvid tillämpning avvårt nämndemanna-system. Ett förslag gårut på att nämndemän-nen vid domstolar skautses dels på det tradi-tionella sättet efter no-minering av politiskapartier i våra folkval-da fullmäktigeförsam-lingar, dels genomden s.k. fria kvotendär var och en kan an-söka hos kom-mun/landsting.

Utredningen före-slår att minst hälftenav nämndemännen

6

TEMA: NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN

ENKÄTEN

Vad tror du omframtiden för nämn-demän? Blir rekry-teringen en annan?Kommer hovrätter-na ha nämndemän?

NRF STARKT KRITISKT TILL FÖRSLAGEN

RÄTTSÄKERHETEN HOTAS OM

Justitieminister Beatrice Ask och NRF:s ordförande Lars Lassinantti.

Inga nämndemän i hovrätterna. Antalet nämnde-

män inom tingsrätterna begränsas till två ledamö-

ter. Hälften av nämndemännen ska väljas genom

en fri kvot. Förslagen som utredningen om

nämndemannainstitutet presenterar är i vissa fall

mycket drastiska.

Nämndemännens representant i utredningen har

varit Lars Lassinantti. I sitt särskilda yttrande som

här följer i sin helhet, uttrycker Lassinantti stark

kritik till många av förslagen. Som den universi-

tetslärare han är, är texten en tankeväckande

analys av en diskutabel utredning.

– Ja, det tror jag fak-tiskt och inte minst pågrund av att nämnde-männen gör ett myck-et bra arbete.

– Besparingskravgör att tanken påhovrätter utan nämn-demän har förts framtrots att kostnaden förlekmannadomare iöverrätterna inte ärsärskilt stor.

– Jag har suttit ihovrätten i snart sjuår, tidigare var jagnämndeman i 17 år itingsrätt. Behovet avnämndemän är likastort inom hovrättsom tingsrätt. Det ärför mig fullkomligtnaturligt att nämnde-män ska finnas på bå-da ställena. Nämnde-männens livserfaren-het bidrar med förnuftoch människokunskapsamtidigt som vi na-turligtvis måste se tillvad lagen säger.

Ulla Beckman,Stockholm

7

– Jag är lekmannado-mare i hovrätt och vetvilken insats landetsnämndemän gör.

– ”Självklart ett ja”är svaret på frågan,visst har det ofta fram-kommit en viss kritikfrån vissa jurister omatt ”vanligt folk” ärmed i landets överrät-ter, men många lagmänberömmer också dessanämndemäns medver-kan. I ena stunden fårvi höra hur bra vi är,och i andra så desavou-eras vi.

– Nåväl, det är frittatt tänka och ventilera,men i långa loppetkommer vi blir kvar iöverrätterna. Om vi villha en levande demo-krati där så många ärmed, så är en sådanmedverkan oerhört vik-tig.

Ali Khan, Stockholm

ENKÄTEN

Vad tror du omfram tiden för nämn-demän? Blir rekryter-ingen en annan? Kom-mer hovrätterna hanämndemän?

FÖRSLAGEN GÅR IGENOM

ska väljas från den fria kvo-ten. Det andra djupgåendeprincipiella förslaget är att detinte skall finnas nämndemän ihovrätten/kammarrätten ochatt antalet nämndemän somdeltar i underrätterna skall va-ra två nämndemän vid för-handlingar.

Fria kvotensmålsättningMålsättningen med den fria

kvoten är bl.a. att bredda re-kryteringsunderlaget ”utan-för” de politiska partierna.Förhoppningen är också attantalet unga nämndemän blirflera vid våra domstolar. Ef-tersom nämndemännen blirfärre enligt förslaget skulledet höja statusen för de kvar-varande nämndemännen. Dethar också framförts åsiktenatt insynen från samhällets si-da i domstolar trots färrenämndemän delvis kompen-seras genom massmedial be-vakning av våra rättegångar.

Min uppfattning är att denfria kvoten inte kommer attinfria förväntningarna. Orsa-ken till varför vi har få yngrenämndemän är inte klarlagtgenom någon forskning.Avsaknaden av yngre nämn-demän kan mycket väl berobl.a. på arbetsförhållandenoch det arvode som hittills ut-gått för nämndemannaupp-drag. Att yngre nämndemänhoppar av i förtid beror bl.a.på, enligt vad utredningen harkommit fram till, arbets- ochfamiljeskäl.

Tittar vi på statistiken i vårutredning framgår det att an-

talet tjänstgöringsdagar under2012, varit flest hos nämnde-män 65 år och äldre.

Att nämndemän upp till 25år har lägst antal tjänstgör-ingsdagar befäster min upp-fattning att den fria kvoten in-te löser problemet med högmedelålder på medverkandenämndemän i domstolar. In-förandet av den fria kvotenmedför också strängare kon-troll av vilka som uppfyllerkravet på nämndemännenslämplighet (se nedan). Full-mäktige får redan i dag ansesha en skyldighet att göra enbedömning av kandidatenslämplighet i varje enskilt fall.Denna skyldighet kommer,om förslaget om fri kvot ge-nomförs, även att omfatta dekandidater som inte har blivitnominerade av något politisktparti.

Absolut kravUtredningens förslag att det

ska införas ett absolut krav påatt endast den som är lämpligfår utses till nämndeman. Idetta förslag inryms ett antalkrav som gott omdöme, varaengagerade i samhällsfrågoroch ha förmåga att tillgodo-göra sig information. Vidareska kandidaten vara själv-ständig och kunna skapa sigen egen uppfattning, samt va-ra redbar dvs god förebild ifråga om laglydnad och livs-

föring vad avser angelägen-heter av ekonomisk natur.Icke sviktande koncentra-tionsförmåga är också ett avkraven.

Vansklig uppgift Detta är en mycket vansklig

uppgift, nära på omöjlig, attbedöma en persons koncent-rationsförmåga vid ett sådantuttagningsförfarande som be-skrivs i betänkandet.

Den blivande nämndeman-nen bör enligt utredningsför-slag vidare visa öppenhet ochnyfikenhet inför uppdraget.

Dessa krav ska ligga tillgrund för handläggare att väl-ja ut lämpliga kandidater tillfullmäktige för beslut. Dess-utom ska fullmäktige ha sam-ma urvalsgrunder som hand-läggaren.

Jag anser att utredningenskrav för att kunna kommaifråga som nämndeman ärvälgrundade.

Jag anser däremot för detförsta att kriterierna gör detnärmast omöjligt för denkommunala handläggaren attpå ett rättssäkert sätt fullgörasin uppgift.

Detta eftersom varje kravär av den karaktären att detär frågan om en personlig be-dömning från den kommuna-la handläggarens sida.

”Ett förslag går ut på att nämndemännen viddomstolar ska utses dels på det traditionella sättet efter nominering av politiska partier i våra folkvalda fullmäktigeförsamlingar, dels genom den s.k. fria kvoten där var och en kan ansöka hos kommun/landsting.”

TEMA fortsättning nästa uppslag

8

Självklart då men inte idag nå

TEMA: NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN

Dessutom ska fullmäktige-församlingen ta sitt beslut pådet underlag som handlägga-ren presenterar.

För det andra anser jag attdet blir en byråkratiseringoch en kostnadsökning förkommuner och landstingsom inte medför de förbätt-ringar som utredningen för-väntar sig.

Partiernas valberedningar Nuvarande förfaringssätt

att nominera och utse nämn-demän kan givetvis förbätt-ras genom ett bättre och utö-kat samarbete med bl.a.Domstolsverket.

Vid Justitiedepartementetskartläggning har framförtsåsikten att domstolarna istörre utsträckning bör takontakt med partiernas val-beredningar och framförasynpunkter på de av partier-na nominerade nämndemän,allt i syfte att undvika attolämpliga nämndemän bliromvalda. Jag instämmer idetta och menar att sammaförväntning måste gällasamtliga blivande nämnde-

män. Frågan är vem somskall ta ansvar för den friakvoten.

Sammanfattningsvis anserjag att utredningen måstefullständigas med en kart-läggning av hur tillämpning-en av den fria kvoten och öv-rig nominering av nämnde-män kommer att handhas avkommuner och landstingmed utgångspunkt från val-kriterierna för en lämplignämndeman.

Dessa ska ju inte basera sigpå olika meriter i ett CV utanmer på personliga egenska-per.

Hur kan man se till attnämndemännen får demo-kratisk legitimitet och repre-senterar ett tvärsnitt av be-folkningen?

Ska det vara möjligt att po-sitivt särbehandla t.ex. yngresökande med hänsyn till la-gen om åldersdiskriminer-ing?

Utredningens förslag läm-nar öppet för hur valförsam-lingarna skall handlägga va-let av nämndemän vilket kange olika tolkningar av kra-ven i olika domstolar och de-

lar av landet. Därmed ökarrättsosäkerheten för varjekandidat som vill kommaifråga som nämndeman.

Nuvarande system av valav nämndemän kan utveck-las genom Domstolsverketsoch domstolarnas medver-kan. Nämndemannaorgani-sationen kan även bidra till iutvecklingsarbetet genomnämndemannaföreningarnavid respektive domstol. Depolitiska partierna har vid sittnomineringsarbete alltidtillämpat de av utredningenföreslagna valkriteriernamed den personkännedomsom partierna har utan enkostsam byråkratisk organi-sation.

Antalet nämndemän i våra domstolarDet andra förslaget till för-

ändring är att nämndemäninte längre ska medverka vidkammarrätt och hovrätt samtendast två nämndemän skamedverka i underrätter.

Jag delar inte utredningensuppfattning om att vi inteskall ha nämndemän vidkammarrätt och hovrätt och

fortsättning från föregående uppslag

”Det andra djupgående principiella förslaget är att det inteskall finnas nämndemän i hovrätten/kammarrätten och attantalet nämndemän som deltar i underrätterna skall vara tvånämndemän vid förhandlingar.”

Stefan Strömberg.

”Nämndemännenär för mig en själv -klar del i vårt dom-stolsväsende.”

Så sa dåvarande ge-neraldirektören förDomstolsverket år2000. Mannen ifråga

var Stefan Strömberg.Han uttryckte sig sårakt och tydligt i enintervju i tidningenNämndemannen nr 4det året.

Någon tillstymmel-se till skepsis eller kri-tik kunde man inte

ana i intervjun av idénmed lekmannadoma-re. Snarare tvärtom,generaldirektör StefanStrömberg var mycketpositiv till medverkanav nämndemän i Sve-riges domstolar.

Men nu har det gått

ENKÄTEN

Vad tror du om framti-den för nämndemän? Blirrekryteringen en annan?Kommer hovrätterna hanämndemän?

– I någon form kommernämndemännen bli kvar in-om överrätten. Troligen i ettbegränsat antal mål kommernämndemän att delta. Detvore ett stort steg att ta bortnämndemännen från hov -rätterna. Nämndemanna -insti tutet är ett gammalt in-slag i de svenska domsto-larna, lekmannadomare in-om överrätterna är yngre,dessa kom under 1970-ta-let. Inom hovrätten finns in-te samma tradition som in-om de lägre instansernamed nämndemän.

– Om man är ute för attminska på nämndemännenroll i domstolarna, sker för-ändringen inom hovrätten.Det är svårt att förklara var-för många just nu vill mins-ka nämndemännens roll vidde svenska domstolarna.

– Under senare år har detdrivits en opinion motnämndemännen, kritik motnämndemän har kommit attligga i tiden. En rad negati-va artiklar har skrivits omnämndemän, kritiken byg-ger på okunnighet omnämndemännens roll.

– Okunskapen kommerbåde från dem som skrivitoch från allmänheten. Jaghar varit nämndeman ihovrätt i sex år. Jag satt tidi-gare som nämndeman i En-köping och också i Uppsala.

Anders Wahlberg,Örsundsbro

9

gra år senare

att antalet nämndemän vidunderrätter ska vara två istället för nuvarande tre.

Rimligt förslagFörslaget innebär att anta-

let mål där nämndemännenmedverkar kommer att mins-ka avsevärt. Dessutom före-slår utredningen att ”varjenämndeman ska tjänstgöra 8dagar per kalenderår och skainte, annat om särskilda skälföreligger, tjänstgöra mer än25 dagar under ett kalender-år”. I och för sig ett rimligtförslag. Utredningen föreslårockså att enklare mål kan av-göras utan nämnd vilket jaginstämmer i

Jag frågar mig dock om detär rimligt att med dessa anta-ganden och förslag tro att vikommer att ha ett nämnde-mannainstitut som uppfyllerde krav på insyn som ställs ikommittédirektiven.

När det gäller nämnde-mannamedverkan i kammar-rätt och hovrätt konstaterarutredningen att de juridiskafrågeställningarna i vissa målhar, i takt med samhällsut-vecklingen, blivit så juridisktkomplicerade att det kan va-ra svårt att sätta sig in i måletför en icke yrkesutbildad do-

mare. Utredningen menar vi-dare att det i rättsligt svåramål förutsätts ett visst yrkes-relaterat kunnande hos do-maren som medför att mer-värdet av nämndemanna-medverkan är begränsat.

Vanligtvis i andra sam-manhang framhålls attnämndemännen inte ska vara”jurister” utan de ska utövaden insyn som krävs frånsamhällets sida i rättssyste-met. Således håller jag intemed om motivet att avsak-naden av kunskaper inom ju-ridiken gör att nämndemän-nen inte tillför något mervär-de i kammarrätt och hovrätt.

Om juridiken går i ”takt”Nämndemännen har inte

den uppgiften i vare sigtingsrätt/förvaltningsrätt el-ler kammarrätt/hovrätt. Jaghävdar att det i takt medsamhällsutvecklingen krävsen ännu större insyn från all-mänhetens sida i domstolar-nas rättstillämpning. Vi harett bra exempel i förvalt-ningsrätten och migra-tionsdomstolarna där vi dag-ligdags har att pröva om ju-ridiken och samhällets upp-fattning går i ”takt”.

Lagtexten styr omfattning-en av nämndemännens med-verkan i domstolarna.

Det känns oroande att denföreslagna författningstextenofta använder skrivningen”Om det finns särskilda skälmed hänsyn till ärendets be-skaffenhet, får tingsrättendock bestå av en lagfaren do-mare och två nämndemän”.Begreppet får medför en osä-kerhet när nämndemanna-medverkan ska tillämpas.Jag befarar att möjlighetenför nämndemannamedver-kan blir beroende av dom-stolens inställning till nämn-demannainstitutet.

Fundamental funktion Jag började mitt yttrande

med att notera att inom korttid har vi fått ta del av tre ut-redningar som berör nämn-demannamedverkan och där-med samhällets insyn i våradomstolars rättsutövning.Tyvärr får utredningarna, såäven den här utredningen,karaktär av internutredningareftersom alla experter (föru-tom undertecknad) är juristeroch mer eller mindre knutnatill domstolarna

Utredningens förslaghandlar om en fundamental

funktion i vårt rättssystemdvs. hur samhället utövar in-syn i rättssystemet.

Om samhället får en för-sämrad insyn i förhållandetill dagens ordnig har vi ock-så tappat ett månghundraå-rigt välfungerande rätts-system med nämndemänsom deltar fullt ut i den dö-mande verksamheten.

Behov av insynMin uppfattning är att sam-

hällets behov av insyn intehar minskat utan snarare ökatmed samhällets utvecklingpå olika nivåer. Jag anserockså att betänkandet inte fårbli början till slutet för dettasystem eftersom utrednings-förslaget har stora brister ikartläggningen av betydel-sen av nämndemän på olikanivåer i våra domstolar.

Jag föreslår att betänkan-det kompletteras med en ut-redning om vilka långsiktigakonsekvenser nyordningenmed ett nytt nomineringssättav nämndemän medför ochdärmed också tillämpning avvalkriterierna d.v.s. en analysav vilka konsekvenser dettaskulle få på den kommunalademokratin på kort och långsikt.

En stunds resonemang vid en tidigare konferens i Umeå.

tretton år och Strömberg ärnu tydligen av en helt an-nan mening. I alla fall attdöma av resultatet av denStraffprocessutredning därhan varit ordförande.

I den föreslås att åklaga-rens roll ska stärkas inomdömandet.

Lekmannadomarnas rollska försvagas och förhand-ling ska istället i vissa fallanses onödig. Mycket kantydligen hända under tret-ton år. Vad som var själv-klart år 2000 är inte alls så,tretton år senare.

Fängelse för brottmot sitt eget barn

Borås tingsrätt hardömt två personer tillfängelse för att de be-gått brott mot ett barnsom de fungerat somföräldrar för. De djupttroende föräldrarna haransett att deras dottervar en häxa.

Pappan döms för grovmisshandel, olagatvång och olaga hot tillfängelse ett år och tiomånader. Mammandöms för olaga hot tillfängelse åtta månader.Tingsrätten var inteövertygad om att mam-man tagit sådan del iden grova misshandelnoch det olaga tvångetatt även hon kunde hål-las ansvarig för det.

Misshandeln resulte-rade bland annat i attflickan kräktes blod,blev medvetslös ochfick vårdas på sjukhus.Det grova olaga tvångetinnefattade att pappantvingade dottern attdricka en hink skurvat-ten med urin i.

Tingsrättens dom vi-lar på de uppgifter sombarnet lämnat i videoin-spelade polisförhör.Tingsrätten har bedömtatt uppgifterna som honlämnat har ett högt be-visvärde och att detfinns sådan stödbevis-ning att det är ställtutom rimligt tvivel attföräldrarna behandlathenne på det sätt somåklagaren påstått, trotsatt föräldrarna nekat tillalla anklagelser. Brot-ten är sådana att någonannan påföljd än fäng-else inte är aktuell.

10

Finländska nämndemän-nen har fått minskad bety-delse – och kanske försvin-ner de helt. Stora nedskär-ningar görs i de finländskadomstolarna.

Det var några viktiga lär-domar som en grupp frånStockholms Nämndemanna-förening tog med sig hem ef-ter en studieresa till Åbo.

Åbo är Finlands äldsta stadoch med sina 180 000 invå-nare – 300 000 i storstadsom-rådet – landets sjätte största.Staden är tvåspråkig och sexprocent av befolkningen harsvenska som modersmål.

Vår grupp, 25 personerstor, med nämndemannaföre-ningens ordförande Marikaaf Winklerfelt som ledare,skulle under denna dag i slu-tet av april besöka både tings-rätt och hovrätt.

Vi välkomnades till Åbo avvår värd Jouni Elomaa, själv

nämndeman och vice ordfö-rande i Finlands Lekmanna-domare, som också bjöd påen utmärkt guidning i staden.

Tingsrätterna halverades

Egentliga Finlands Tings-rätt är namnet på tingsrätten iÅbo. Den är belägen i Åborättscentrum inne i staden.Byggnaderna – den senasteklar 1998 – innehåller dess-utom Åbo förvaltningsdom-stol, Egentliga FinlandsÅklagarämbete, Utsöknings-verket (kronofogden).

Lagmannen Kenneth Ny-gård, tingsrättens chef, togemot oss i en av förhandling-ssalarna.

Han förklarade att dom-stolsväsendet successivt harskurits ned i Finland. 2010övergick landet till landskap-sbaserade domstolar. 61tingsrätter blev över en natt

27 stycken – mer än en hal-vering.

Egentliga Finlands Tings -rätts dom krets motsvararlandskapet med samma namnmed nära en halv miljon in-vånare.

Domstolen är tvåspråkigoch är Finlands andra störstatingsrätt. Den har 155 an-ställda, varav 40 domare.

– Domstolen har 120 nämn-demän, berättade Nygård. Deär minst två från var och en avde 28 kommunerna i landska-pet och utses av kommunfull-mäktige.

Få nämndemannamålEfter neddragningen av an-

talet nämndemän så före-kommer de numera bara imycket liten andel av brott-målen.

Egentliga Finlands Tings-rätt hade 2012 5100 brottmål.Av dessa avgjordes bara 275

STOCKHOLMS TINGSRÄTT

Viktiga lärdomar från besök i Finland

Nämndemannagruppen från Stockholm framför Akademikerhuset i Åbo, hovrättens residens, framför statyn av stadens grundare, Gustaf II Adolf. Bild: BRITTA JONELL ERICSSON

HEJ! från föreningarna I SPALTERNA SEN SENAST

Nya regler om skatte-tillägg och skattebrott

Högsta Domstolenhar nu beslutat i fråganom skattetillägg ochskattebrott. Beslutetinnebär att den somfått ett skattetilläggdärför att han eller honhar lämnat en oriktiguppgift i skatteförfa-randet inte därefter åta-las för skattebrott pågrund av samma orik-tiga uppgift.

Enligt ett tilläggs -protokoll till Europa-konventionen och avEU:s rättighetsstadga.Har den enskildeskydd mot att en ochsamma gärning prövasi två olika förfaranden.Det svenska systemethar inneburit att enoriktig skatteuppgiftkan leda till både skat-tetillägg och ansvar förskattebrott. Högstadomstolen har nu sla-git fast att en personför en och samma orik-tiga uppgift inte fåråtalas för skattebrottvid allmän domstol,om Skatteverket dess-förinnan har beslutatom skattetillägg.

Beslutet innebär enändring av domstolenspraxis. Det har fattatsav Högsta domstolen idess helhet och är en-hälligt.

Högsta domstolenhar tagit hänsyn till endom som EU-domsto-len meddelade tidigarei år, gällande mervär-desskatt. Högsta dom-stolens beslut innebäratt skyddet mot dubblaförfaranden gälleräven andra skatter, ex-empelvis inkomstskatt.

Inbrottstjuv dömd förgrovt rån och vållandetill annans död

Attunda tingsrätt hardömt tre personer föratt på olika sätt ha varitdelaktiga i ett villain-brott i Sollentuna. Vil-laägaren, en äldre man,bands hänsynslöst medsilvertejp och miss-handlades så svårt atthan avled.

Åklagaren åtaladefyra personer och på-stod att kvinnan, somkände den avlidnemannen, hade beställtinbrottet i hans villa aven viss annan man.Denne man påstods se-dan ha anlitat inbrotts -tjuven. Den fjärde per-sonen åtalades för attha gömt stöldgodsetefteråt och för att hapantsatt smycken frånvillan.

Den åtalade inbrotts -tjuven påstods ha gjortsig skyldig till i förstahand mord. Enligttingsrätten är det bl.a.genom DNA styrkt attmannen är den aktuel-la inbrottstjuven samtatt han vid bostadsin-brottet stal pengar ochsmycken. Han visadeäven en synnerlig rå-het när han tejpade ochutsatte villaägaren fören så grov misshandelatt denne avled.

Rådmannen MariaHall qvist säger att in-brottstjuven dock intekan dömas för mord.Utredningen visar inteatt han hade uppsåt attdöda villaägaren. Hanhar därför dömts förgrovt rån och grovtvållande till annansdöd till fängelse i sexoch ett halvt år.

11

med deltagande av nämndemän.– Det är enbart i brott som be-

döms som grova där vi har trenämndemän och en lagfaren do-mare. Och alla har lika röststyr-ka, sade Nygård. Dessutom finnsnämndemän med i vissa tviste-mål och i vissa s k jorddom-stolsmål, motsvarande svenskafastighetsförrättningar.

Nämndemännen ska vara 25-63 år gamla. Medelåldern be-döms ligga på 40 år. Varje nämn-deman förutsätts tjänstgöra 12dagar per år. Arvode utgår med65 euro om sammanträdet tarhögst sex timmar, 90 euro vidmer än sex timmar och 115 eurovid mer än nio timmar.

Nämndemännen försvinner?Hur ser då de lagfarna domarna

på nämndemännen? – Inställningen varierar bland

domarna. Jag är neutral och kanse nämndemännen som en till-gång, svarade Kenneth Nygård,men hans kroppsspråk kunde ty-das som att han kanske inte äralltför begeistrad av nämnde-mannens medverkan. Hans fruAnnika Nygård, också domarevid tingsrätten, fyllde på:

– Jag tror att längtan efternämndemän inte alltid är så storbland domare.

Besparingar måste göras viddomstolarna, och på kort sikt kanman tänka sig en bantning till tvånämndemän och på långt sikt attde avskaffas, menade tingsrät-tens jurister i den fortsatta dis-kussionen. Från nämndemanna-gruppens sida hade vi hoppats attkunna följa en svenskspråkig rät-tegång, Nygårds berättade att rät-ten har fyra svenskspråkiga do-mare, men inga genomfördes vidvårt besök. Under dagen avgjor-des åtta mål i tingsrätten. I tvåav dem deltog nämndemän.

Hovrätt i anrik byggnadTimo Esko, president vid Åbo i

Hovrätt tog stolt emot oss i rät-

tens pampiga sammanträdessal. Han är en erfaren 60-årig ju-

rist, som varit president i drygtfem månader. Senast var han ju-stitieråd i Högsta domstolen ochinnan dess bl a professor, advokatoch förvaltningsdirektör vid Hel-singfors universitet.

Han berättade med glimten iögat om det vackra huset Akade-mikerhuset från 1800-talets bör-jan, beläget vid Åbo Domkyrka,där hovrätten är inrymd, och omgamla traditioner som lever kvari huset. Hovrätten grundades re-dan 1623 av Gustav II Adolf, ärFinlands näst största ochdomkretsen omfattar 1,3 miljo-ner invånare.

Dramatisk nedskärningHan berättade att hovrätten har

37 domare och 120 tjänster. Deflesta målen avgörs av tre doma-re, i några mål med fler domareoch i mycket svåra fall t o m iplenum.

Videoinspelningar från tings-rätten används inte och cirka entredjedel av målen avgörs i munt-lig förhandling.

Han konstaterade bistert att detskedde en dramatisk nedskärningi det finländska domstolsväsen-det i Finland då tingsrätterna merän halverades till nuvarande 27stycken.

– Och jag tror regeringen är in-ne på en ytterligare neddragning– till 15–20 stycken.

Även hovrätterna ska bantas. Idag finns sex stycken – Helsing-fors och Åbo är de största. Detvå minsta ska bort och fyrastycken kommer att återstå.Detfinns inga nämndemän vidhovrätterna och har aldrig fun-nits.

– Vi har överhuvudtaget aldrighaft en debatt om nämndemän-nen behövs i hovrätten, menadeTimo Esko.

JAN-ÅKE PORSERYD

I SPALTERNA SEN SENAST

Om det blir några nämnde-män kvar i Sverige så är det,märkligt nog, trots nämnde-männen och inte tack vare dem!Missförstå mig rätt men medtanke på att det finns ca 9 000nämndemän i Sverige men attendast drygt 3 000 är medlem-mar i Nämndemännens Riks-förbund så har det inte varit lättför organisationen att uppträdamed full tyngd. Motparten dvsmedia och framträdande juristerhar – med viss rätt – kunnathävda att nämndemännen upp-träder svaga och splittrade!

Det är trist att lojaliteten medcentralorganisationen är såsvag. I tider när vår insatsifråga sätts så borde naturligtvisnämndemännen sluta upp kringden organisation som skall talaför dem i de pågående utred-ningarna och vid de ständigasamtalen med domstolsverket,regering och riksdag. Fn är deten minoritet som tar ansvar ochbetalar sin avgift, övriga åkergratis. Det är illojalt och för-ödande för alla, även för demsom inte är med och tar ansvar!

Den svaga anslutningen bju-der motparterna på gratisargu-ment. Varför skall vi ta hänsyntill NRF:s synpunkter när manendast företräder en minoritet?Och vad tycker majoriteten, –ifrågasätter man rent av sinegen roll och betydelse? Nu är

de snart avslutade utredningar-na mer av teknisk-juridisk ka-raktär och man kan med fogkalla dem för juridiska intern-utredningar men NRF har varitrepresenterad och det hade na-turligtvis varit en styrka om för-bundet kunnat tala för samtligamedlemmar istället för 1/3-del.Om det hela slutar illa så är detinte utan att nämndemännen harsig själva att skylla!

Lagmannen Stefan Ström-berg ledde en av de nu färdigautredningarna, som i flera avse-ende var kritisk till fortsatt med-verkan av nämndemännen.Men efter fjorårets sk barnaga-rättegången i Helsingborg därtre nämndemän friade de åtala-de föräldrarna och två av demavgick efter att ha kritiserats avsina partier uttalade han sig iHelsingborgs Dagblad.

– Det finns en kritik mot attnämndemännen är politiskt ut-sedda och det här stärker intederas ställning i rättssamhälletmen själv ser jag fördelar medatt politikerna utser dem somskall döma:

– På det hela taget är det braför det blir en kvalitetskontroll.

Åsikten är visserligen ett årgammal men det är ändå värtatt uppmärksamma att en avlandets ledande jurister och ut-redare av den nyligen presente-rade utredningen ”Brotts måls -

processen” står på nämndemän -nens sida när frågan nu skall fåsin politiska behandling.

Avslutningsvis några reflek-tionen om en synpunkt frånnämndemannautredningen. Härhar man nämligen diskuteratmöjligheten av att föreslå en ål-dersgräns för nämndemän. Tan-ken på en åldersstupstock är li-ka gammal som populär somfelaktig. Inte minst i tider dåEuropa och Sverige avlägsnarsig från diskriminering av denhär typen är det komiskt att mani en svensk juristutredning dis-kuterar möjligheten att återin-föra en åldersregel som förr ivärlden användes i organisatio-ner som saknade kompetentavalberedningar.

Riksdagen har en informellåldersgräns. Det har inneburitatt landets pensionärer i stortsett saknas i riksdagen och näs-tan lika illa är det i landstingoch kommunfullmäktigeför-samlingar.

Om nu – gud förbjude – sta-ten inför en åldersgräns för attbli nämndeman kommer kun-skaper och erfarenheter från20–25 procent av befolkningenatt saknas i domstolarna.

Vem tycker att det är särskiltklokt!?

12

Redaktionsråd:

Ordförande:Lars LassinanttiRiksdalervägen 10974 51 Luleåtel: 0920 624 850706 51 78 42

Eva Olsson Skolgatan 13 C817 30 Norrsundettel 0768 32 24 020705 71 24 33

Marika af Winklerfelt Bastugatan 17118 25 Stockholmtel 08 641 36 410703 45 15 42

NRF:s arbetsutskott:Förbunds-ordförandeLars Lassinanttiadress se ovan

Vice ordförandeMarika af Winklerfelt adress se ovan

FörbundskassörLars SandströmLövsbergsvägen 32B589 37 Linköpingtel 013- 1615310706 03 13 73

Bo Sjöberg Hertig Carls Allé 19691 41 Karlskogatel 0586 79 60 810706 84 55 29

Barbro TjernströmÖssby gård Tegelbruket614 90 Söderköpingtel 0121 221810733 937600

Ansvarig NRF:s kansli:Britt Winberg tel 08-6515513

Bankgiro 5360- 9855

ANGÅENDE ADRESSÄNDRINGELLER PRENUMERATION:

email:

kansli@nmrf.se

KRÖNIKA Staffan Björnberg

VÄSTMANLAND

www.namndemannensriksforbund.sewww.nämndemännensriksförbund.se

3 adresser till NRF:s hemsida:www.nmrf.se

Västmanlands NF har haftårsmöte under våren.

Ordförande Michael Johans-son öppnade mötet, vilket hanfick leda i sin helhet. Förhand-lingarna löpte enligt ”ritning-arna”, och Michael omvaldesför ytterligare två år. Vi fick an-ledning att säga ett varmt väl-kommen till vår nye kassörSture Larsson och till nya er-sättaren Birgitta Hagström. Iövrigt omvaldes ChristofferAnderberg, Agneta Ivemyr och

Kristina Hellman för en nytvåårsperiod. Richard With ochBijan Rowshani omvaldes förett år som ersättare. MonicaOvesjö lämnade uppdraget somkassör, men blir kvar som revi-sorsersättare. Undertecknadfick förnyat förtroende somvalberedare med Elisabeth Ös-terlund och Svanja Schallehnsom benäget stöd.

Från Sveriges Riksdag hadeAnnica Duan (s), Köping ochRoger Haddad (fp), Västerås

inbjudits för att delge oss sinsyn på systemet med nämnde-män. De var överens om att detfinns stor majoritet i riksdagenför att systemet bibehålls motbakgrund av utredningen omnämndemannainstitutet.

Kvällen avslutades medsmörgåstårta med tillbehör. Viväntar med spänning på utred-ningsförslaget och ser framti-den an med tillförsikt.

Sten HellengStudieorganisatör

HEJ! från föreningarna

Nämndemännen får skylla sig själva?

13

KORSORDSMAKARE: BÖRJE ENGHOLM 2013

7

4

1

2

6

8

5

3

SÄTT ATT GÖRA

NÅGOT SIMPLARE

FÄRG MED KOPPAR EN TES I

MODERN FYSIK

PÅSTÅS VARA FEG

HAR NOG FAR MED SAMMA NAMN

FERDI-NAND SOM

RITADE ROSENBAD

LITEN POJKESILVER-

LEJON ETT I ROMBJÄSSE

OCH SERIE-FIGUR

BUTIKEN

LOVORDAFEMHUND-RA I ROM

REGN-SKYDD GUADALA-

JARASI

RIKTNING STÖRRE HÖJD ÄR SÅVÄL

LOREN SOM BILDT

SATT I FLAGG-

STÅNGENNICKEL DEN SES PÅ BÅTEN

GÖTE-BORGS-

TIDNINGENRYSK TSAR-

FAVORIT

LEDARE DEN LEDER BLODÄR GRY-

NINGEN VINTER-BOSTADSMILA EN AV

DESSA NÄMNS I KVÄSARE-VALSEN

STICKER UT I HAVET

ARTIFI-CIELL IN-

TELLIGENS

TANAKH FÖR JUDAR ÄR KIND

SOM PERSIKASINGA-

POREBUSK-

MANNENOKÄNDDEN VE-MO-DIGA

ERFORSKYNDAR

SIGENBÄRS-

BRÄNNVINDRYCK

STÖD-LINA

INNE-HÅLLER 27

BÖCKER

SVARAR BRUDEN?

BRUKADE DET MED TRASAN I EKEN

VARUHUS-FÖRETAG

FLYG-BOLAG

KAN MAN ÖVER AXEL

KALL SMET STÅR FÖR KRISTUS EFTER F ELLER E

ÄR AV-KOMMAN

GUANIN FÖR-MODAS

MÅNGA I KORPI-

LOMBOLO

KAN MAN OCKSÅ KALLA

FÖR OSISPROGRAM-MERINGS-

SPRÅK

ÖKENTORR FNISSUTSÖNDRA

ERHÅLLS

VATTEN-STÄLLE

FOSFOR KASUAR-FÅGEL MÄRR

MEST FJÄTTRAD BARN-

OMBUDS-MANNENÄLDRE

NAMN PÅ ONSALA RYMD-

OBSERVA-TORIUM

MAMMA SÅDAN KAN VARA KORT OCH MEDFÖRA

STORA FÖLJD-VERK-

NINGAR

DEN ÄR ETT SVÄNG-

HJUL

©ENGHOLMS

Nämndemannens korsordHär kommer Nämndemannens korsord.

Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare

med rätt lösning. Din lösning skickar du till

Tidningen Nämndemannen - Box 1046-

262 21 Ängelholm. Din lösning vill vi ha

senast 15 juli.

Maila oss eventuella frågor

om bokpriser på hagstigen@telia.com

Eller ring på 0431 13260.

Följande erhåller bokpriser för rätt lösning i senaste numret 1/2013.1.Barbro Spjuth, Åmål2.Åke Karlsson, KarlsborgBöcker kommer före N4/ 2013. GRATTIS!

Namn...............................................

.........................................................

Adress .............................................

..........................................................

Telefon ....................................

1.Känd advokatfrån Burträsk.

2. Bror till denkände advokaten iBurträsk, skribentoch mångårig me-darbetare i Aftonb-ladet.

3. Kollega till advo-katen från Burträsk,hans förnamn efter-söks, skånsk accent.

4.Känt mål från50-talet som var ge-nombrott för advo-katen från Burträskdär svenske konung-en Gustaf V, var medi sammanhanget.

5. Ett annat käntmål från 60-talet därtre bokstäver spela-de roll.

6. Advokaten föd-des i en stor syskon-krets, men vilken re-ligion valde han?

7. Under hans ung-dom var advokatenfrån Burträsk aktivinom idrotten, vilkenfriidrott ?

8. Hustru till denkände advokaten,hennes förnamn.

HEJ! från föreningarna

14

– Nämndemän i hovrät-terna kommer sannoliktatt bli kvar, det handlarom demokratin i vårtland. Vill vi ha ett sam-hälle där så få människorhar så mycket makt ochinflytande som möjligt?Eller tror vi på ett sam-hälle där så många sommöjligt bland medborgar-na känner sig med ochdelaktiga?

– Att ha med så mångasom möjligt i ett samhäl-le är av vikt, om det är pådet viset präglas samhäl-let av lugn och kloka be-slut. Om färre och färrefår bara mer och mer attsäga till om, finns det riskför att utvecklingen häm-mas och samhället gårbakåt.

– Tanken med lekman-nadomare i landets dom-stolar är insyn och ju merinsyn, desto bättre blir debeslut som fattas i dom-stolarna. Ju mer insyn ,desto större legitimitet ibesluten.

– Det är ingen bra ut-veckling om landets dom-stolar istället präglas avett elitistiskt tänkande därvanligt folk insyn blir änmer begränsad.

ENKÄTEN Vad tror du om fram-

tiden för nämndemän?Blir rekryteringen enannan? Kommer hov -rät terna ha nämnde-män?

ÖREBRO

Moniqa Ekman, Väddö

Författarparet Le-na Eberwall och PerE Samuelsson komtill oss och höll ettföredrag om arbetetmed boken om”Mördaren i folk-hemmet”.

Lena och Per ärockså advokater.Boken tog dem fyraår att skriva och dehar gått igenom bå-de officiellt och inof-ficiellt material. Boken handlar om

Olle Möller som blevanklagad för tremord och blev dömdför två av dem. I bå-da fallen dömdes hanmot sitt nekande.Boken är väldigt in-tressant och att sedan

få höra Per och Lenaberätta om den gjor-de att historien blevännu mer intressant.

Karin Einarsdotter-Carlén

Ett sedan längeefterlängtat mötemed justitieminis-ter Beatrice Ask iSvea hovrätt medett 40-tal deltaga-re från flertalet avStockholmsregio-nens nämnde-mannaföreningarskedde i april i år.

Hovrättspresi-denten FredrikWersäll hälsadevälkommen, varmed hela mötet,ställde till och meden fråga till minis-tern om propositionom nämndemanna-systemet var attvänta före valet ochfick det historiskt

mättade svaret: JA!

Ministern ut-tryckte solklart sittstöd för nämnde-männen på alla ni-våer, men förklara-de samtidigt att honlyssnade på fram-förda synpunkteroch var öppen fören hållbar moderni-sering av nämnde-mannainstitutet.

Efterföljande frå-gor från deltagarnagav säkerligen Be-atrice Ask en heldel värdefulla erfa-renhe t smät tadesynpunkter och in-kännande informa-tion.

Författarna och advokaterna Lena Eberwall och Per E Samuelsson besökte nämndemän i Örebro.

Proposition om nämndemännen kommer före valet,sa Beatrice Ask till Catarina Ingvarsson. Solklartstöd för nämndemännen på alla nivåer.

Författarduo besökte närkingar och nämndemän

Justitieministern stöder nämndemännen

15

– Mot bakgrund av hän-delserna i några av Stock-holms förorter bör landetsmakthavare ställa sig frå-gan. Blir det mer insyn omnämndemännen ställs utan-för landets överrätter? Blirbesluten i landets hovrättermer legitima eller mindrelegitima? Ökar den folkligaförankringen ute i samhälletför landets domstolar ellerminskar förankringen?

– Nu har det föreslagits itvå olika utredningar attnämndemän ska uteslutasfrån besluten i landets över-räter. Förslagen är ocksåmer vittgående. Här finnsidéer om i straffprocessut-redningen att åklagaren skafå en större roll till förfångför det vanliga lekmanna -inflytanndet.

– Istället för att nämnde-män beslutar i vissa ären-den, ska en åklagare kunnaenväldigt besluta i intrikatafrågor. Jag ryser när jag tän-ker på detta, vilka associa-tioner får du när du tänkerpå detta?

– Är det till en fullödigdemokrati eller ett annat,mer slutet samhälle?

UPPROP FÖR SAMRÅDSMÖTE

Kjell Nilsson, ordförande i Hässleholms nämndemannaförening och också revisorsersättare iförbundet, hoppas att landets nämndemannaföreningar möts till ett samrådsmöte. Här tillsam-mans med lagman Pia Johansson från Hässleholms årsmöte. Pia Johansson var där i annatärende och talade om olika rättsfall.

ENKÄTEN

Vad tror du om framti-den för nämndemän ? Blirrekryteringen en annan ?Kommer hovrätterna hanämndemän?

H ä s s l e h o l m snämndemannaför-ening tillhör deföreningar i landetsom hoppas attlandets nämnde-mannaföreningarsamlas till ett möte.

– Kalla det församrådsmöte, ellermöte istället förordförandekonfe-rens. Rent formelltblir det fråga omen extra kongress,men andemening-en är densammasom tidigare ordfö-randekonferenser,säger Kjell Nils-son.

I landet har detunder 2013 ut-tryckts önskemålom att föreningar-na inom förbundetborde träffas. Kon-gressen i Karlskro-

na tog ett beslutom att ordförande-konferensen skulleställas in, allt bero-ende på att manansåg att det intefanns ekonomi föratt arrangera en så-dan.

Demokrati- Vad som blivit

bristande som enkonsekvens av det-ta beslut är ett un-derskott i demo-kratin. För att ut-trycka det milt ärdet oklokt att före-ningarna bara sesvart fjärde år påkongress, sägerKjell Nilsson.

Under 2013 harhan samtalat meden rad ordförandei olika nämnde-mannaföreningar i

landet som är avsamma mening.Åsikten är att för-bundet förlorar idemokratisk spänstmed att ses så säl-lan.

- En annanaspekt är hur kloktdet är att ses vartfjärde år på kon-gress och då i ettsvep antingen god-känna eller förkas-ta fyra års verk-samhetsberättelseroch ekonomiskaårsredovisningar,säger Kjell Nilson.Efter resonemangmed många inomrörelsen har vikommit underfundmed att bäst ärkanske att ses varjeår

Årsmöten Kjell Nilsson an-

ser, liksom mångamed honom inomrörelsen, att åter-kommande årsmö-ten vore den bästamodellen förNämndemännensRiksförbund. Hananser att medlems-föreningarna då fårbättre insyn i för-bundets verksam-het.

Vettiga diskussioner- Om vi nu ses så

sällan, är det svårtatt föra vettiga dis-kussioner om vadsom försegick in-om förbundet tre,fyra år tidigare, på-pekar Kjell Nils-son, som ocksåvaldes till revisor-sersättare vid se-naste kongressen iKarlskrona.

Raouf Ayoub,Upplands Väsby

16

– Om riksdagens le-damöter är kloka ochframsynta beslutar deatt hovrätterna även iframtiden kommer attha ett inslag av lek-mannadomare. Att be-känna sig till ett elitis-tiskt synsätt är farligtmen att förslaget nupresenterats i en utred-ning är förklarligt.Kampanjen mot nämn-demän på olika nivåerinom våra domstolarhar förts länge och ock-så utgjort en profilfrågaför många politiker.

– Att ha med lek-mannadomare i endomstol, oavsett omdet är överrätt eller un-derrätt, stärker legiti-miteten för de domarsom fattas.

Christine KramerMartinsson,Norrviken

ENKÄTEN

Klarläggande svar från nämndemannaföreningar i en

Vad tror du omframtiden för nämn-demän? Blir rekry-teringen en annan?Kommer hovrätternaha nämndemän?

Fredrik Wersäll och Lennart Groll, i bakgrunden Claes Sandgren, Leif Magnusson och Inger Söder-holm. “Jag förberedde mig väl”, sa Leif Magnusson inför deltagandet.

Jurister gav nämndemän sitt gillande

Som representant för nämn-demannarörelsen hade tidiga-re ordföranden i SveaHovrätts nämndemannaföre-ning inbjudits, Leif Magnus-son.

Inbjudna jurister varFredrik Wersäll, hovrättspre-sident vid Svea Hovrätt, pro-fessor Claes Sandgren, Insti-tutet mot mutor, LennartGroll, tidigare allmänhetenspressombudsman och lagmanInger Söderholm, Attundatingsrätt.

- Jag hade förberett mig no-ga, påpekade Leif. När detgäller en debatt med sådanahär juridiska högdjur kan man

inte komma oförberedd.I publiken satt också riks-

dagsledamoten Maria Abra-hamsson, tidigare ledarskri-bent på Svenska Dagbladet.med en särskilt vässad pennavisavi nämndemän.

Tonläget vänligtVad som förvånade var det

allmänt vänliga tonen gente-mot nämndemannainstitutet.Den saltaste kritiken mot idénmed lekmannadomare kom,om den kom från någon blandde yngre deltagarna under de-batten.

När någon av dessa komunderfund med att Groll,Wersäll och Sandgren inte

alls var så negativt inställdatill nämndemän, ändrade deåsikt.

Inger Söderholm var inbju-den men intog en låg attityd,flertalet inlägg vad gäller detspirituella och glada tillslagetkom från Sandgren, Groll varsakligt positiv till lekmanna-domare. Fredrik Wersäll in-tog en mellanställning, hanvar både negativ och positivtill lekmannadomare. Sombekant är han ju känd för öns-kemålet om överrätter utaninslag av lekmannadomare.Om han stod fast vid dennaåsikt efter debatten var fak-tiskt något oklart.

Under våren har nämndemannarollen diskuterats i en rad olika sammanhang. Ett av de ovanli-

gare var det forum som något med namnet Internationella Juristkommissionen i Gamla Stan i

Stockholm dragit ihop. Hit kom några verkligen väl meriterade jurister och diskuterade nämn-

demannainstitutet.

Nämndemännens Riks-förbund har nu samman-ställt en enkät med rubri-ken Ett modernare nämn-demannasystem.

Landets föreningar hardärmed på många visklargjort läget avseendehur nämndemännen be-möts i de svenska domsto-larna.

Hur många ordinarietjänstgöringsdagar schema-läggs vid er domstol – förvarje nämndeman – per år ?Så löd den inledande frå-gan.

Svaren från föreningar-na varierar här men påfal-lande många svarar härnärmare tio dagar.

Inom Svea Hovrätt var

svaret 20 schemalagda da-gar.

En annan fråga gälldeutbildningen.

Håller domstolen en in-troduktionsutbildning förnyutnämnda nämndemänvid mandatperiodens bör-jan?

Här var svaren genom-gående jakande, men tings-

rätterna i Boden och Vä-nersborg gav ett negativtsvar.

Erbjuds nämndemän somvalts genom fyllnadsval enintroduktionsutbildning ?

Flertalet svarade härövervägande negativt.

Lycksele, Jämtland, Da-larna, Västmanland, At-tunda, Norrköping, För-

17

HEJ! från föreningarna

SOLLEFTEÅ

n kät från NRF

Det tidigare tingshuset är ett byggnadsminne, som ut-setts till en av Sveriges vackraste byggnader.

Leif Ågren, en av nämndemän-nen i Sollefteå, verksam i 38 år.

Den fascinerande salen, som liknarmycket en fornnordisk gästabudssal

Sollefteå nämndeman-naförening är en liten menaktiv förening, som haftmånga välbesökta ar-rangemang.

Ett sådant arrangemangvar när Annika Östberg be-sökte oss och trollband sinpublik med de upplevelserhon hade i ett amerikansktfängelse. Under 2013 har vihaft fler arrangemang.

I mars var det dags förårsmöte, viket hölls i det an-rika Tingshuset, ritad i forn-nordisk stil av Folke Zetter-vall. Eftersom intresset un-

der 1900-talets början varstort för det nationella kul-turarvet och Norden finnsmånga inslag från vikinga-tiden. Inte minst kan man sedet på takbjälkarna, som de-korerades med drakhuvu-den, även möblerna har entouch som påminner om vi-kingatiden.

Den fascinerande salen,där ting hölls, liknar mer enfornnordisk gästabudssalän, en med dagens ögonsett, en tingssal. Tingshusetär ett byggnadsminne, som

även blivit utsett till en avSveriges vackraste byggna-der men idag hålls inte läng-re ting i Sollefteå. I dennavackra gamla tingssal ge-nomfördes sålunda vårt års-mötet och därefter fick vien intressant informationom Bemötande arbete, Hä-leri och Godtrosförvärv avlagman Lena Wahlgren frånTingsrätten i Härnösand.

De intresserade nämnde-männen tog tillfället i aktoch ställde många frågor tilllagmannen så det blev en

livfull men intressant dis-kussion. Därefter uppmärk-sammades särskilt Leif Ågren, som under 38 år va-rit och är en väl fungerandenämndeman. Som vanligtavslutades mötet med kaffeoch smörgåstårta och allavar nöjda.

Nästa år hoppas vi myck-et på att vår förbundsordfö-rande Lars Lassinantti be-söker oss i årsmötestider.

Kerstin Svensson

Fint tingshus som minner om stolt kulturarv

valtningsrätten i Jönkö-ping ger dock sådan utbild -ning. Övriga domstolar gördet inte.

Vad gällde löpande ut-bildning verkade det bättreställt, flertalet domstolar iSverige ger sådan.

Utbildningen brukar va-riera, oftast är den på enhalv dag, som minst på 1–2

timmar. Av intresse var också frå-

gan som ställdes om delta-garfrekvensen för utbild-ningar bland nämndemän-nen. Påfallande mångakunde här kryssa för högfrekvens, dvs 91–100 pro-cent. Många nämndemändeltog i utbildningen menen och annan hade svarat

med det lägsta svarsalter-nativet, 0–30 procent.

Det gällde exempelvis Es-kilstuna-Strängnäs, Enkö-ping-Håbo, Attunda, Jämt-land och Kristianstad.

Bör sammansättningen avnämndemannakåren för-ändras ?

Flertalet svar var jakan-de men förslagen på för-

ändringar varierade stort. Vissa föreningar ansåg

att föryngring var allraviktigast, andra ansåg attfler yrkesaktiva borde varanämndemän, en tredjegrupp att åldersstrukturenborde breddas. En intres-sant undersökning somkan rekvireras från NRF.

18

Umeå lockade till lyckad regionträ

Priscilda Helenius,FS-suppleant och ord-förande i Sundsvall.

Lars Wikberg från Härnösand och Kurt Vallmarkfrån Skellefteå talade bland annat idrott under enav pauserna. Skellefteå vann ju SM- guld i hockey.

Frank Norgren omgiven av Birgitta Mukkavaara och Eva Zetterström, båda från Umeå.– Vilket bra regionalt möte, sa Birgitta, det här får oss i Umeå att fundera på nästa kongress. Vår för-ening har anmält intresse för att arrangera denna kongress.

En av de aktiva under diskussionerna varKarl Erik Törner, kassör i Lycksele.

HEJ! från föreningarna

De regionala mötensom arrangeraspräglas ofta av ensynnerligen godstämning. Mångaföreningar brukarhörsamma inbjudanoch det gällde ävendet senaste regiona-la mötet, som arran-gerades i Umeå. Närnämndemän ses un-der sådana förhål-landen skapas godamöjligheter till dia-log.

– Vad detta förbund behö-ver är ju en dynamisk ochuppmuntrande diskussion,tyckte Birgitta Mukkavaa-ra, ordförande i Umeånämndemannaförening.Det gäller inte minst i dessatider när framtidens nämn-demannainstitut diskuteras.

I Umeå hade föreningarfrån norra Sverige bjuditsin. Här fick man chansen attutbyta idéer och åsikter sin-semellan men också med le-

damöterna i förbundsstyrel-sen.

Bert Nyman från Ös-tersund och kassör i Jämt-lands nämndemannaföre-ning var inne på samma lin-je som Birgitta. Han tyckteatt detta regionala möte varmycket uppmuntrande.

- Det är intellektuellt sti-mulerande att träffas på det-ta vis, tyckte Bert. Att få tadel av vad andra tycker, här

får vi inte minst höra hurandra föreningar lägger uppsitt arbete. Att diskuteraframtidsfrågor är också vä-sentligt.

Samrådsmöte En fråga som diskutera-

des var ifall förbundsstyrel-sen skulle ta initiativ till ettstörre samförstånd. En så-dan konferens skulle i så fallinkludera representanterfrån landets samtliga nämn-demannaföreningar. Konfe-

rensen skulle ersätta tidiga-re traditionen med återkom-mande ordförandekonferen-ser.

Idén sympatiserademånga med när frågan dis-kuterades. En av dem somgillade förslaget var LarsPohjanen, ordförande i Lu-leå.

- Det kan vara värt att un-dersöka om det finns möj-ligheter till en sådan konfe-rens, inte minst ekonomiskt.

Just nu diskuteras ju nämn-demännens framtid och attbjuda in till ett samrådsmö-te, som ersättning för ordfö-randekonferensen, kan va-ra motiverat.

Stimulerande Kent Larsson, ordförande

i Boden och Tore Konsteni-us, ledamot i föreningensstyrelse i Boden gick påsamma linje.

– Att kalla till konferens iexempelvis Stockholmskulle vara stimulerande förvår rörelse, tyckte Tore. Attses vart fjärde år på kon-gress innebär alltför långapass mellan mötena.

Idén med ett kommande

samrådsmöte välkomnadessålunda bland många, ingenvar direkt negativ till tan-ken. Bekymret är dock eko-nomin, om det inte finnstillräckligt med pengar ikassan för ett sådant sam-rådsmöte, är det inte myck-et mer att göra i detta ären-de.

- Så länge det inte finnsekonomi för en sådan störrekonferens, blir det snarareatt arrangera regionala mö-ten, sa Frank Norgren. Härfår vi i så fall nöja oss meddet nästbästa alternativet,som oftast fungerar riktigtbra där alla föreningar i denlandsdelen kommer till tals.

19

Är våfflorna klara? Kent Larsson och Tore Konstenius från Boden, fann detta att det bjöds på våfflor som något klart intressant. – Det smakade superbt, sa Tore. Med högsta beröm godkänt!

äff

Stig Persson, ordförande i Örnsköldsvik. – Det är bra att ses pådetta vis, man blir verkligen medveten om hur många bra perso-ner som är med i vår rörelse.

Lars Pohjanen, ordförande i Luleå och Ulla Britt Eklund,Piteå fann att ett regionalt möte med föreningarna alltid ärgivande. – Roligt att träffa varandra, sa Lars.

Björn Sandwall och Marika af Wink-lerfelt från förbundsstyrelsen.

”Det är intellektuellt stimulerande att träffas på detta vis. Att få ta del av vadandra tycker, att inte minst höra hur andra föreningar lägger upp sitt arbete.”

Förbundets kanslistBritt Winberg .

Rådhuset i Umeå centrum.

Närmare 100 medlemmarhade hörsammat kallelsenom årsmötet. Mötet arran-gerades i Wrangelska palat-set.

Att detta är en synnerligenväl organiserad föreningfick alla utomstående snabbtklart för sig. Alla som bju-dits in prickades ordentligtav i närvarolistan, var ochen fick namnbricka och förvar och en hade en lunch bo-kats in.

– Jag tror att del i fram-gången för oss har nog alltidvarit den goda organisatio-nen, säger Harriet Nylan-der . Utan den hade vi ståttoss slätt.

Programmet denna dag in-leddes vid 10.30 med ett an-förande av hovrättspresi-

denten Fredrik Wersäll, da-gen avslutades vid 16-tidenmed vin och ost. Tiden dä-remellan bjöds det på gi-vande anföranden och inteminst en god lunch i restau-rangen.

JO: s tillsynCarina Bring Sjögren och

Mona Wildig höll var sittanförande före lunchen.Carina har sitt arbete förlagtvid Justitieombudsmannenoch Mona Wildig ärhovrättsråd. Carina Bringtalade om JO:s tillsyn ochMona Wildig uppehöll sigtill något med förkortningenRIF, dvs Rättsväsendets in-formationsförsörjning.

Alla tre anföranden varmycket uppskattade, frågor-na var som vanligt många

och allt var nära på att draöver den bestämda tidspla-nen.

I tidtagaruret Leif Magnusson höll dock

hårt i tidtagaruret och alladeltagande kom i tid till denefterlängtade lunchen.

– När vi ses gäller det all-tid att hålla hårt på tidspla-nen, annars kan det bli storaförseningar, skrattade LeifMagnusson. Nämndemänvid Svea Hovrätt är ett prat-glatt släkte!

Eftermiddagen ägnades åtårsmötesförhandlingar. Hu-vuddelen av styrelsen val-des om, med undantag dåför ordförandeposten. Eftermånga år som ordförande

hade Leif Magnusson be-stämt sig för att inte fortsät-ta.

– Något vi alla beklagar,påpekade Catarina Ingvars-son, men du fortsätter i ku-lissen, hoppas vi alla!

Något Leif nickande in-stämde i.

HEJ! från föreningarna

20

SVEA HOVRÄTT Catarina Ingvarsson valdes till ny ordförande

Carina Bring, byråchef vid Justitieombudsmannen, hovrättspresiden-ten Fredrik Wersäll och hovrättsrådet Mona Wildig tillhörde talarnaunder årsmötet.

Christine Kramer Martinsson, är ledamot i styrelsenoch studieorganisatör.

Fullsatt när hovrättens nämndemän möttes En av landets största nämndemannaföreningar har fått ny ordförande. Catarina Ingvarsson efterträder nämligen Leif Magnusson för SveaHovrätts nämndemän är. – Men Leif har lovat att ställa upp i mån av hanstid, ett besked vi verkligen uppskattar, säger Catarina. Vi har alla gillatLeifs engagemang i denna förening.

21

Catarina Ingvarsson,ny ordförande ochLeif Magnusson, tidigare ordförande.

Mötet i Svea Hovrätt hade samlat närmare 100 aktiva nämndemän. Föreningen präglas avverklig vitalitet, det märks inte minst under de olika diskussionerna. Ibland kan det gå riktigtintellektuellt hett till!

ENKÄTEN

- Det är tveksamt omnämndemän kommer blikvar inom hovrätterna. Detär ingen bra utveckling omdet blir så.

- Tänk dig om man stän-digt ska minska det vanligamedborgarinflytandet i lan-dets olika beslutande organ,på olika nivåer. Vad får vi dåför samhälle ? Ett elitistisktsamhälle där utanförskapetökar dramatiskt.

- Jag har jobbat som lärareunder min yrkesverksammatid. Jag har inte minst haftmånga elever med invand-rarbakgrund. Nu mer än nå-gonsin är det viktigt att ha såmånga människor i Sverigemed i olika sammanhang, in-te minst mot bakgrund avhändelserna i Husby ochStockholms förorter. Orolig-heter som spritt sig i landetoch som många förklararmed utanförskap och aliena-tion.

- Vad blir effekten av attman minskar det civila sam-hällets insyn ytterligare ? Ettsamhälle med mindre ellermer friktion ? Ett samhällemed mer eller mindre spän-ning ? Svaret på frågan ärsom sagt givet, nämndemänär oerhört viktiga i landetsöverrätter, för varje tänkandeoch klok människa är dettaen självklarhet.

Vad detta betyder framö-ver, lär nämndemännen vidSvea Hovrätt bli varse.

- Något som alltid intres-serat mig är att vår rörelseska präglas av intensiv de-batt, här hoppas jag på att

göra en insats. Som bekantmedverkar jag ju stundtalsmed texter i tidningenNämndemannen.

- Du skriver också på enny bok, påpekade CatarinaIngvarsson, för Leif, med-

lem i Sveriges Författar-förbund.

- Det gör jag! En upp-följning på Attack pånämndemän, kommer utinför julhandeln i decem-ber!

Ingegerd Ask, Stockholm

Vad tror du om framti-den för nämndemän? Blirrekryteringen en annan?Kommer hovrätterna hanämndemän?

Kjell Nilsson är ordfö-rande i Hässleholms nämn-demannaförening. Tradi-tionen påbjuder att för-eningen har sitt årsmöte islutet av våren, och detgällde även denna.

- När körsbärsträdensnart blommar här i Skånepassar vi på att ha vårt års-möte, berättar Kjell Nils-son.

BevisvärderingSå även i år där lagman

Pia Johansson från Hel-singborg hade bjudits in.

Pia Johansson är ettuppskattat namn inomnämndemannakretsar.

I sitt anförande uppehöllsig Pia Johansson på te-mat bevisvärdering. Vad

som är en trovärdig berät-telse är ju något centralt iett mål.

Trovärdig - En berättelse ska vara

alltigenom trovärdig,poängterade Pia Johans-son.

Något som bekant intealltid går att uppnå. Efteranförandet följde en dis-kussion med många olikafrågeställningar , som ställ-de detta med bevisvärder-ing på sin spets.

Men när nämndemän iHässleholm har årsmöte in-går inte minst en godkvällsvard i rekvisitan.

Även denna gång, för-eningen hade laddat uppmed smörgåstårta, somvanligt får man väl säga.

22

HÄSSLEHOLM 50 medlemmar varav 30 nämndemän

Förening med växtvärkEn av landets mest aktiva föreningar är den i

Hässleholm. Här har man alltid haft god tillströmning av

medlemmar, så god att när nämndemän slutar inom

Hässleholms tingsrätt vill de gärna fortsätta i

föreningen. Resultatet är en förening under senaste året

med drygt 50 medlemmar vid en tingsrätt där det inte

finns fler än 30 lekmannadomare.

Göran Algotsson, Lennart Westerdahl och Kjell Nilsson framför detfina tingshuset i genuin göingebygd.

Kjell Nilsson, ordförande i Hässleholm tillsammans med notarierna vid tingsrätten,med förnamnen Lovisa, Malin och Frida.

Marianne Nilsson, riksdagsledamotunder många år tillhör styrelsen iHässleholms nämndemannaförening.

23

HEJ! från föreningarna

SÖDERTÖRN Värdar i domstolen skapar trygghet

Och som vanligt alltidlika välkommet ochpopulärt.

- Någon gång får viväl variera det hela,säger Kjell Nilsson.Uppskattat är annarskaffe med spettekaka,men då är karaktärenpå mötena en annanoch ofta under dagtid.

Linda Ingvarsson tillhörde dem som komdenna kväll.

Många besökare som kom-mer till tingsrätten för att del-ta i en rättegång är nervösa,har dålig kunskap om rätte-gången och vill gärna ha enpersonlig kontakt. Det före-kommer även att de är ängs -liga och rädda för att de skallutsättas för hot och våld.

Många av dem befinner sigfortfarande i en krissituation ochorkar kanske inte själva ta kon-takt med domstolspersonalen.Genom att vara lyhörda och visarespekt och empati och ta en per-sonlig kontakt kan vi minska de-ras oro.

Vi bör därför bemöta parter,vittnen och andra som kommertill rättegångar på följande sätt:

Domstolsvärdarna (nämnde-män) är placerade i foajén vid endisk med tydlig skyltning. De sö-ker ögonkontakt med dem somkommer in och frågar om de kanhjälpa dem.

Vittnen och målsägare infor-meras om och hänvisas till vitt-nesstöden. Skulle vittnesstöd ejfinnas tillgängligt så kan dom-stolsvärdarna rycka in i mån avtid.

Domstolsvärdarna hjälper be-

sökarna att hitta till den aktuellasalen och informerar om hur manfår veta om förhandlingen är för-senad. Om det finns behov ochtid lämnas information hur rätte-gången går till.

Enskilt rum Om behov finns av att vänta i

ett enskilt rum ska detta erbjudas.Vid akut frånvaro av nämnde-

man går domstolsvärd in så attförhandlingen/rättegången kanäga rum som planerat. Detta ärtill stor fördel för alla aktörersom är kallade och därmed för-berett sig inför dagen, samt un-danröjer de ekonomiska konse-kvenser det innebär att ställa införhandlingen/rättegången.

Domstolsvärdarna börjar kl0830, för att vara där i god tid in-nan dagens förhandlingar/rätte -gångar tar sin början kl 0900. Detjänstgör till kl 1330 eller till detsista målet för dagen är uppropat.

Domstolsvärdarna erhållersamma ersättning/dag som närde tjänstgör som nämndemän.

Med vänlig hälsning

Åke HellbergAnnacarin Wallin

Ninni Skarstedt och Ababacarr Jammeh är välkom-nande domstolsvärdar i Södertörn.

Returex skickas tillNRFBox 8140104 20 Stockholm

Kom ihåg!Gör adressändring till NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm E-post: kansli@nmrf.se (så missar du inte kommande utgåvor av tidningen).

SPÄNNINGSROMAN OM RÄTTSSYSTEMET AV LEIF B MAGNUSSON

UPPFÖLJARE: Hovrätten brinner! av samme förf. Nyttiga bilagor om bl.a. advokatarvoden.

Kommer till jul! Pris 195 kr inkl. porto. Ordkonst förlag. Boka nu!

Beställ föreläsning med LEIF B MAGNUSSONinför 2013/14

HAR NÄMNDEMÄNNEN EN FRAMTID?Vi behövs i Sverige! Även i HD!

DAGS SKAFFA NÅGOT MED STIL – JA, VARFÖR INTE?

GÖR DIN DAG BEHAGLIGARE – EN PERSON MED STIL ÄR EN VINNARE

Passa på att ta del av NRF:s fina utbud av standar, pins, manschettknappar och slipshållare.

Standar: Kr 275:-/ st

Pins: Kr 40:-/ st

Manschettk. Kr 150:-/ par

Slipshållare Kr 100:-/ st

Porto / frakt samt emballage

kostnad tillkommer.

Kan beställas genom NRF:s

kansli kansli@nmrf.se ,

Britt Winberg 08-6515513

eller genom FS-ledamoten

Björn Sandwall

vars emailadress är

bjorn.sandwall@nmrf.se

tel. 0371-34467 (dagtid)

Följande rekommenderade utpriser gäller :

BOKEN OM KENNEDY

Cirka 300 sidor med bilagor om nämndemannauppdraget

Bokens pris 150 kr (inkl porto, exp) Pg 45 9816-5 Leif B Magnusson V.g. uppge namn, adress, telefon

ATTACK PÅ NÄMNDEMÄN – attack på Sverige

Hemsida: www.attackpanamndeman.se Beställning: leif.mgn @ telia.comtel 08- 541 396 38, 070 600 51 51

I höst kommer Staffan Ringskog ut med boken ”John&Jackie&Kennedymyten”.

50 ÅR EFTER 22 NOVEMBER 1963,DALLAS, TEXAS – ETT AV VÄRLDENS POLITISKA BROTT

Följ med NRF till London 13–17 oktober 2013!

Vi bekantar oss med rättssystemet iEngland bl.a. genom besök på en rätte -gång i Old Bailey och hos Magistrates’Association.

Resan innehåller också studiebesök imer okända men konfliktfyllda delarav London. Se hela programmet förresan på www.nmrf.se.

Pris 9.900 kr med flyg från Stockholm,Göteborg eller Köpenhamn inkl.flygskatter, 4 nätter i dubbelrum påcentralt mellanklasshotell inkl frukost,välkomst- och avslutningsmiddag,transfer t/r flygplatsen, transporter ochguidning i London, stadsrundtur,svensk reseledare. Tillägg för enkel-rum 1.600 kr.

Det finns ett fåtal platser kvar. Om duär medlem i NRF ta chansen och an-mäl dig till js@firstclasstravel.se

OM DU GILLAR ATT LÄSA:

NU KAN DU SOM

NÄMNDEMAN

ERHÅLLA KAPITEL 1

– UTAN KOSTNAD.

MAILA TILL

hagstigen@telia.com

BEGRÄNSAT ANTAL

KAPITEL 1 (MAX 30 UTSKICK)

SKICKAS UT

John&Jackie& Kennedymyten

Av Staffan Ringskog

EFTER 22 NOVEMBER 1963, DALLAS, TEXAS ETT AV VÄRLDENS VÄRSTA POLITISKA BROTT

John&Jackie& Kennedymyten

Av Staffan Ringskog

EFTER 22 NOVEMBER 1963, DALLAS, TEXAS ETT AV VÄRLDENS VÄRSTA POLITISKA BROTT