KLIO-KalendariumKLIO-Stämma 21:a april

5 maj – Maria Karlsson

20 maj – Johan Stenfeldt

Fler föreläsningar med genustemaförväntas planeras in i april.

Håll er uppdaterade, följ oss på facebook.com/KLIO.LU!

Ludvig XIV

A man should be two th ings :Classy and fabulous.

FelciteratHistor i en kan lära oss om al lmänmänskl iga

värden. Den ger oss perspek t iv på vår e gen t i l lvaro samtidig t som den ökar förs tåe l sen och

to l e ransen för de t som är annorlunda. Ef t e rsom förs tåe l se och to l e rans för de t avv ikande är en br i s tvara i vår t moder na samhäl l e är h is tor ia

e t t v ik t igare ämne än någonsin.

Ord  från  en  historiker

Bonnie Clementsson

VOx ClamantisScriptorium 2015:3 Historien tar inte fikapaus!

Tiden går fort och det är redan dags för nästa nummer av Vox Clamantis! KLIO:s styrelse har röstat fram april till en genusmånad, så temat för det här numret fick självklart bli genus. Genus är ett ord som många ofta redan har en förutfattad mening om och ofta kan en debatt om ett genusperspektiv väcka starka känslor. Kanske för att det är jobbigt att självklara saker ifrågasätts. På historiska institutionen här i Lund har vi många duktiga genushistoriker och vi i styrelsen hoppas att vi kommer få bjuda på en del av deras kunskap, så håll utkik efter våra genusföreläsningar i april! Här i Vox Clamantis bjuder vi bland annat på en presentation av Lasse-Maja, känd förbrytare och transvestit, en presentation av kvinnliga och manliga sysslor i historien och såklart en introduktion av vad genus kan vara. Naturligtvis har vi även filmtips, ord från en historiker och ”vem skulle du bjuda på middag?”. Den här gången vill jag särskilt tacka Bonnie Clementsson och Ulrika Holgersson för att de har delat med sig av visdoms ord och en spännande middagsbjudning. Ett stort tack till er från oss i Scriptorium!

Trevlig läsning! /Elin

Är  det  redan  april?!

KL

IO :

VO

X C

LA

MA

NT

IS 2

015:

3

Drots (Ordförande) Anna MalinowskiMarsk (Vice Ordf.) Sebastian NilssonKansler (Sekreterare) Elin Sennström

Fogde (Kassör) Sara BearnaiseGycklare (Sexmästare) Kajsa Partoft

Hovdam Anders Nilsson

Gilla  oss  på  Facebook!facebook.com/KLIO.LU

klio@hist.lu.se

Det finns många som frågar sig vad genus nu ska vara bra för. Eller de som tycker att det är onödigt att ha ett genusperspektiv på just deras forskningsfält – det är ju ändå bara män som syns i källmaterialet!

Dessa tankar bygger till stor del på en missuppfattning av vad genushistoria faktiskt är. Att föra in kvinnorna i den historieskrivning som traditionellt innehållit nästan uteslutande män är viktigt, men det är inte det enda ett genusperspektiv kan ti l l föra. Vad man med ett genusperspektiv kan få upp ögonen för är att kvinnlighet och manlighet är begrepp som är människoskapade och därför historiskt betingade. Vi kan alltså med hjälp av ett

genusperspektiv förklara beteenden i historien där människor agerat för att visa sin manlighet (dueller är här ett lysande exempel) eller kvinnlighet (det finns exempelvis många brev bevarade där en kvinna som visat sig mycket begåvad plötsligt framställer sig som lite enfaldig och i behov av manligt stöd).

För att göra det tydligt är genus alltså inte samma sak som kvinnor. Det innebär inte heller att det måste göras jämförelser mellan män och kvinnor i situationer där bara det ena könet faktiskt finns i källorna. Däremot är det ett bra verktyg för oss att tolka människors beteende och ett bra sätt att ifrågasätta den mest traditionella av historieskrivningar. Tolkning av människors beteende är ju vad alla historiker gör på ett sätt eller ett annat och då tycker jag att vi ska vara glada för ytterligare ett verktyg till vår verktygslåda.

Genus  for  dummiesav Sara, Fogde

Herman Lindqvist är en fantastisk historiker

Hur  man  gör  alla  arga  med  ett  uttalande

I de allra flesta mänskliga samhällen har det genom historien rått en noggrann uppdelning mellan sysslor som traditionellt sett sköttes av antingen män eller kvinnor. Vilka dessa sysslor var har kunnat variera mellan olika epoker och förändras över tid. Så skedde t.ex. med folkskolläraryrket, som på ca 150 år från sin tillkomst genomgick en betydande omsvängning från att ha varit ett utpräglat manligt yrke till ett kvinnligt.

På samma sätt kunde det som ansågs var ett typiskt kvinnligt göromål i ett land vid samma tidpunkt ha ett starkt manligt genus i ett annat, ibland med betydande kulturkrockar som följd. Vi behöver bara dra oss till minnes den förundran som romerska författare ger uttryck för i historieverk om de forntida germanfolken, över det enkla faktum att högre andliga ämbeten bland de sistnämnda av tradition innehades av kvinnor. I Rom var denna

samhällsfunktion – kanske med undantag för jungfru-prästinnorna i gudinnan Vestas tempel – i allt väsentligt förbehållen männen och då dessutom män ur de övre samhällsskikten.

Trots detta bör man inte förledas till att tro att denna arbetsmässiga könssegregering någonsin har varit total eller för den delen ens särskilt rigid. Det får inte glömmas bort att genus är en social begränsning och inte en biologisk. Då människan i grund och botten är en praktiskt lagd varelse har diskrepansen mellan en uppgifts genus och vem som faktiskt utförde den kunnat vara stor.

Ta bara stadsvakten i Stockholm vid medeltidens slut; det går väl knappast att tänka sig en manligare uppgift än att ingå i denna? Det krävs väl ändå sin karl att iförd järnhatt och bröstharnesk och beväpnad med armborst, sköld och pålyxa nattetid patrullera de mörka, trånga gatorna i en medeltida stadskärna, släcka bränder och tampas med fyllerister och våldsverkare? Det skulle ha varit intressant att höra vad Nils sadelmakares hustru hade svarat på denna fråga. Just hon, som den 12 juni 1512 ålades att gå stadsvakt i sin mans ställe, så länge denne var borta på pilgrimsfärd.

Hennes svar får vi dock föreställa oss helt på egen hand.

När  Adam  grävde  och  Eva  spann...av Måns

I ära av månadens genustema tycker jag det kan vara lämpligt att beröra transsexualitet. I dagens öppnare och friare samhälle är det något vi väl känner till och de flesta accepterar utan vidare. Här i Sverige är de flesta bekanta med den underbara Babsan och hennarna i After Dark. Betydligt färre känner dock till en av historiens mest kända och lyckade förbrytare - Lasse-Maja (ej relaterat till barnböckerna om detektivbyrån, får man väl hoppas!), som blev känd för att klä sig i kvinnokläder när han begick sina stöldbrott.

Lasse-Maja föddes som Lars Larsson i Västmanland 1785 och redan i tidig ålder blev han känd för sina otyg i form av stölder och straffades redan som sjuttonåring med spöstraff.

Enligt honom själv började kvinnoklädseln med att han tog på sig kläderna tillhörande torpardottern Maja som han hade en relation med och uppenbarligen kände han sig bekväm i utstyrseln. Det råder dock delade meningar om var, när och varför Lasse-Maja iklädde sig kvinnokläder. En del menar att det var för att undkomma polisen medan Lasse-Maja själv menar att han bar kvinnokläder även till vardags. Manskläder var faktiskt bättre att stjäla i, kvinnokläderna tillät honom däremot att ta lagliga yrken som kokerska och kammarjungfru.

Som nittonåring gav han sig ut på en stöldturné genom Sverige, greps flera gånger men lyckades oftast fly. Till sist blev han dock infångad och dömdes till livstids fängelse på Karlstens fästning i september 1813.

Väl där blev Lasse-Maja ett turistfenomen och blev mycket populär i fängelset p.g.a. sin uppfinningsrikedom. Han såg till att det bl.a ordnades bussturer för att åka och titta på fångarna på Marstrand vilket genererade bra pengar till fängelset.

År 1839 benådades Lasse-Maja och släpptes. Resten av sitt liv spenderade han med att resa runt och dela med sig av sin livshistoria innan han dog 1845 på en gård utanför Arboga.

Lasse-Majaav Kajsa

Orlando (1992). Orlando skildrar historien om Orlando (spelad av Tilda Swinton), en ung adelsman vid Elizabeth Is hov. Elizabeth närmar sig slutet på sitt liv och på sin dödsbädd sänker hon Orlando ett stort gods med ett litet villkor; att han aldrig ska åldras. Sagt och gjort, Orlando uppfyller villkoret. Han fortsätter att leva i hundratals år delad mellan veckolånga tider av dvala. När han hamnar i en situation där han får problem med att vara en man och faller i dvala, så vaknar han upp som kvinna. Hon fortsätter framåt i tiden men har även problem att falla in den förväntade rollen hos sitt nya kön innan hon slutligen finner sig tillrätta här i världen.

Orlando är baserad på Virginia Woolfs roman med samma namn och följer samma narrativ med några mindre ändringar här och där. Filmen följer ett tema som ofta förekommer i till exempel vampyrfilmer; problemen hos någon som lever genom historien. Till skillnad från vampyrfilmer där problemet oftast är att vampyren alltid är densamme medan världen kring dem förändras, så genomgår Orlando förändringar. Hen försöker anpassa sig till sina olika tider och sina olika roller i dessa tider, vilket ger filmen dess intressanta konflikter och situationer.

Something  something  filmtipsav Anders, Hovdam

”Elna: – I dag får du torka disken åt mig, Axel, jag har så mycket att göra i eftermiddag.

Axel: – Det menar du väl inte, kära Elna? Det har jag aldrig gjort i mitt hem. Sånt fruntimmersgöra.”

På detta sätt påbörjas dispyten mellan det fiktiva nygifta paret Axel och Elna. Konflikten resulterar i att Axel motvilligt hjälper Elna med disken och är ”en snäll gosse för den här gången.”. Vem har rätt? Axel eller Elna? Det frågar veckotidningen Svensk Damtidning sina läsare i tidningens tredje nummer från 1925. Detta inslag med rubriken ”Han och hon” resulterar i en hetsig debatt med flera insändare som avslutas då redaktionen själv skriver det sista inlägget. Ämnet väckte tydligen starka reaktioner.

Signaturen Ebon anser att Axels skyldighet att hjälpa Elna med disken helt beror på hurdan Axels mamma varit. Har hon varit en ”huslig kvinna” har Axel troligen inkluderats i hushållsarbetet och gjort honom disponerad att hjälpa sin framtida hustru. Enligt Ebon verkar det dock som om Axels mamma varit en kvinna som låtit sig bli uppassad och yttrat hemska saker såsom ”Usch, diska, det är det värsta jag vet.” Tydligen får Axels mammas dåliga moderskap konsekvenser för hans fru Elna då Ebon menar att det inte blir lätt för henne att få Axels hjälp. Elnas enda hopp är att vara tålmodig och sänka sina förväntningar ”ty inte ens en gång Rom byggdes på en dag”.

Läsaren Stina har en annan uppfattning. I Stinas mening beter sig Elna som ett våp och använder helt fel ”taktik” då hon konfronterar sin make. Hennes råd till Elna exemplifierar hon genom citatet ”var god, om han är godhet värd – om ej, så var det i förtreten”. Oavsett situationen så ska Elna var en lugn och blid hustru, det är inte passande att öppet uttrycka sina klagomål. Andra insändare väljer att diskutera Axels värdighet som man. Enligt signaturen L.E förlorar Axels värdighet genom att utföra kvinnliga sysslor, medan andra såsom läsaren A.B snarare tycker att Axel blir mer beundransvärd då han hjälper Elna.

Debatten kring Axel och Elna är betydlig längre än vad som hinner redogöras för här, men dessa exempel belyser på många sätt föreställningarna kring hur kvinnor och män skulle vara samt förhålla sig till varandra år 1925.

Axel  och  Elnaav Nina

Vid mitt middagsbord samlas tre självförsörjande kvinnor som alla i sin dagliga gärning passerade de gränser som deras samtid satt upp för hur och vad en kvinna skulle vara.

Vid ena kortsidan placerar jag en riktig kändis, Tutta Rolf (1907-1994), svensk films största stjärna under första halvan av 1930-talet. Änka efter den stora artisten och otvivelaktigt mulliga mansgrisen Ernst Rolf. Ensamstående mor i verkligheten vid denna tid. Flapper, pojkflicka och modern kvinna på film.

Vid hennes ena sida tronar Nanna Wallensten (1856-1923). Också hon änka och ensamstående mor. Författare och journalist i den lättare genren. 1908-1923 redaktör för Svensk Damtidning. Innan dess redaktör för tidningen Hemtrefnad, grundad av Fredrika-Bremer-Förbundet och med arbetarklassens kvinnor som tilltänkt publik.

Mitt emot henne vågar jag placera Hanna Pettersson (f. 1870), bokbindare med gesällutbildning och egen företagare. 1912 invald som första kvinna till ledamot av Lunds kommunfullmäktige för Socialdemokraterna och med sjukvårds- och skolpolitik som särskilda profilområden.

Vi ska förstås äta och dricka kungligt och för Tuttas (och min) skull måste det bli genomgående champagne. Hanna och Nanna kommer att knota, men när de mjuknat upp en smula ska vi prata om livet, arbetet och kärleken – och intet öga kommer att vara torrt!

Vilka  tre  historiska  personer  skulle  du  bjuda  på  middag,  Ulrika  Holgersson?  

Et tu Brute?Caesars ikoniska sista ord – eller?

Att Caesar, om han sade någonting, troligen sade det på grekiska hindrade inte Shakespeare när han skrev sin Julius Caesar. Och visst måste Caesar ha sagt någonting? Det är en vida känd sanning att ingen känd person kan dö utan några sista ord.

Gustav Vasa var en mysig landsfader.

Japp, Gustav Vasa åkte vasaloppet och var en trevlig gubbe som räddade Sverige från läskiga danskar. Att han var ansvarig för dödandet av fler svenskar än Kristian Tyrann är inte relevant. De var ändå säkerligen uppstudsiga medborgare som inte gjorde sin plikt…

Nobody expects the Spanish inquisition?

Som vi alla vet är väldigt enkelt att i smyg förbereda en rättegång mot någon där personen själv och alla grannar ska intervjuas. Att de anklagade fick reda på inkvisitionens ankomst trettio dagar i förväg för att förbereda ett försvar förhindrar väl inte att de blev väldigt förvånade när inkvisitionen dök upp? Datum är ju så svåra att hålla reda på.

Historiska  myterav Sara, Fogde