Zoom nr 1 2010

ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 1 • 2010 • v. 7

Sparbeting efter underskottÅr 2009 expanderade Högsko-lan kraftigt. 14 459 studenter fanns registrerade på lärosätet, 200 extra platser tilldelades (motsvarande 16 miljoner kronor), sex nya professorer anställdes och flera forskare var framgångsrika och lyckades erhålla medel från prestigefulla forskningsfinansiärer. Det eko-nomiska resultatet blev dock 16,9 miljoner kronor minus.

– Vi har haft en enastående utveckling det senaste decenniet. År 2009 var inget undantag. Vi fick betydligt fler studen-ter än vi hade väntat. Det gör att vi går över takbeloppet för grundutbildningen med nio procent, men får ett resultat på minus 16,9 miljoner kronor, säger rektor Romulo Enmark.

Cirka hälften av underskottet är en di-rekt följd av studentexpansionen och un-der 2010 expanderar Högskolan ytter-ligare med nya platser motsvarande 26 miljoner kronor.

Uteblivna inkomster– Vi valde att redan under förra året öka antalet studenter i antagningen eftersom expansion främst sker i samband med hös-tens rekrytering. Ökningen var dock stör-re än beräknat. Vi visste redan före årsskif-tet att vi skulle uppnå 2010 års mål ett år för tidigt, förklarar Romulo Enmark.

Ett negativt ekonomiskt resultat är naturligtvis bekymmersamt för Högsko-lan. Den andra halvan av underskottet, cirka åtta miljoner kronor, uppkommer

på grund av uteblivna inkomster i form av till exempel forskningsbidrag, och av att Högskolan inte lyckades förutse vissa kostnader för exempelvis lokaler.

Sena kostnaderÅrets resultat prognostiserades dessut-om inte i tid. Det hänger delvis samman med kostnader som kom in sent på året och delvis med införandet av både ett nytt ekonomisystem och en ny modell för pro-jektredovisning.

– Underskottet för den ökade utbild-ningsomfattningen och holdingbolaget HHUAB, kan vi se som rimliga och del-vis planerade. Men det övriga beror på att vi inte har planerat rätt och att vi har haft för höga kostnader, helt enkelt. Dessutom är trenden med underskott två år i rad mycket oroväckande. Vi måste vidta kraf-tiga åtgärder för att bryta den trenden, sä-ger Romulo Enmark.

De åtgärder som han syftar på innebär bland annat besparingar och större intern kostnadskontroll. En konsekvens av under-skottet är att Högskolan nu inte i lika hög utsträckning kan använda sitt kapital för strategiska satsningar. Högskolans arbete med profilering och förberedelser inför att kunna få rättigheter att examinera på fors-karnivå fortsätter dock som tidigare.

– Högskolan har inga finansiella prob-lem. Vårt myndighetskapital minskar från 53 miljoner kronor till 34 miljoner kronor vilket nu innebär att vi ligger i balans i för-hållande till statens regel om att en hög-skola inte bör ha mer än högst tio procent i sparat kapital. Men tanken är inte att vi ska använda kapitalet för att finansiera un-derskott, utan för att satsa på strategiskt viktiga insatser som stärker lärosätet och vår framtid som framgångsrik högskola, säger Romulo Enmark.

LENA LUNDÉN

Bild: CHRISTEL LIND

Studentexpansionen står för ungefär hälften av Högskolans underskott på 16,9 miljoner kronor.

2

Under rubriken ”Vad händer på Hög-skolans Naturrum” presenteras under vintern pågående naturvetenskapliga och tekniska forskningsprojekt.

Presentationerna sker varje tisdag i sal N106 med start kl. 15.15, och är öppna för allmänheten.

Den 23 februari talar Jonny Hylan-der, Marie Mattsson, Eja Pedersen och Göran Sidén under rubriken ”Hur får vi fram förnybar energi?”. Veckan därpå, den 2 mars, talar Lars-Gunnar Franzén och Christer Gruvberg om ”Kemilaborationen som verktyg för att underlätta förståelsen”.

Presentationerna på Naturrum på-går fram till och med den 9 mars.

Ta del av forskning på Naturrum

Karin Starrin kan bli ny styrelseordförandeGeneraltulldirektör Karin Star-rin föreslås bli ny ordförande i styrelsen för Högskolan i Halm-stad efter avgående Thorsten Andersson.

Karin Starrin är sedan 2004 generaltull-direktör. Hon var tidigare landshövding i Halland och därmed väl förtrogen med såväl de regionala förutsättningarna och förhållandena, som Högskolan.

– Vi har försökt att hitta en styrelse som speglar dels Högskolans styrkeområ-den – verksamhet, produkter och livskva-litet, dels det regionala näringslivet och de offentliga verksamheterna, säger rektor Romulo Enmark.

Till övriga nya ledamöter i styrelsen fö-reslås Göran Bexell, professor i etik och ti-digare universitetsrektor i Lund, Bill Brox, vd för forskningsinstitutet Imego AB, Ca-tarina Dahlöf, landstingsdirektör i Hal-land, och Fredrik Geijer, kommunchef i Halmstads kommun.

Kvarstår i styrelsen gör Annica Fornäs, Vice President Human Resources, Saab

AB, Electronic Defence Systems; Karin Röding, universitetsdirektör vid Karolins-ka Institutet och Eva Svensson, bland an-nat styrelseordförande i IBC International Handling AB.

Förslaget på ny styrelse är överlämnat till regeringen som kommer att fatta be-slut i frågan.

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Karin Starrin har tidigare varit landshövding i Halland.

Hur många sittplatser finns det salen? Fungerar projektorn? Kan jag använda min egen dator?

Under 2010 ska samtliga lärosalar och hörsalar på Hög-skolan inventeras.

Micael Magnusson, medieutvecklare, har redan gjort en inventering av samtliga sa-lar som HOS ansvarar för och har nu fått i uppdrag av tekniska avdelningen att göra en liknande förteckning över alla Högsko-lans lärosalar och hörsalar.

– Jag kommer att börja med lokalerna på SET och inventeringen kommer fortlöpan-de att läggas ut på Insidan, berättar han.

Förteckningen kommer att innehål-la uppgifter om antal sittplatser och vil-ken utrustning som finns i salarna. Det

kan till exempel vara information om det finns dator, projektor och högtalare i sa-len, om man kan använda egen dator, koppla in ett USB-minne, om det finns någon dvd-spelare, whiteboard och OH- apparat.

Den skriftliga dokumentationen ska kompletteras med bilder på salarna.

– Jag ser det här som ett pedagogiskt mervärde. Som lärare ska du inte behöva fundera på olika tekniska aspekter när du bokar en sal, utan kunna fokusera på ut-bildning och undervisning, säger Micael Magnusson.

Målsättningen är att inventeringen av salarna ska vara klar under 2010. Håll koll på Insidan» Serviceplatsen» Webbtjänster» Pedagogiskt mervärde, för att se när ”ditt” hus är dokumenterat.


Lärosalar inventeras

Ny prorektor utses i aprilOm allt går planenligt kom-mer högskolestyrelsen den 23 april att fatta beslut om vem som blir ny prorektor vid Högskolan i Halmstad.

Rekryteringen av ny prorektor efter Marita Hilliges är i full gång och en annons har gått ut internt på Högsko-lan. Uppdraget är på 50 procent och omfattar maximalt sex år.

Prorektorns arbetsuppgifter består bland annat av att fungera som rektors ställföreträdare och ansvara för områ-den som rektor delegerar, exempelvis kvalitetsutveckling, profileringsarbete, miljöfrågor och jämställdhetsfrågor.

För uppdraget söks en person med god social kompetens och som har god kännedom om Högskolans verksam-hetsgrenar, ett stort intresse för kvali-tetsutveckling och ledarskap. Personen ska även vara administrativt skicklig.

Utfrågningar av kandidater kom-mer att genomföras av hörandegrup-per som består av lärare, T/A-personal och studenter.

Senast den 10 mars ska intresse-anmälningar vara inlämnade till re-gistrator.


3

Berg tar plats i näringslivetEn disputerad sociolog i nä-ringslivet hör kanske inte till vanligheterna? Särskilt om han eller hon titulerar sig forskare?

Martin Berg är både dispu-terad sociolog och forskare till yrket. Det är något som webb- och strategibyrån Good Old i Malmö får nytta av de när-maste åren då Martin Berg ska jobba som forskare i företaget.

Det både pratas om och arbetas för att få ut flera forskare i näringslivet. Men då handlar det oftast om ingenjörer. Huma-nister och samhällsvetare i industrin är inte lika vanligt. Det vill Riksbankens ju-bileumsfond ändra på och gör just nu en särskild satsning – Flexit – för att forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ska söka sig utanför akademin.

En av dem som nappade direkt när Riksbankens jubileumsfonds utlysning kom i höstas, är Martin Berg, forskare i sociologi på Högskolan i Halmstad. Un-der tre år ska han vara tjänstledig från Högskolan och i stället jobba på webb- och strategibyrån Good Old i Malmö.

– Det här är precis det jag är intresse-rad av. Jag ska jobba som konsult och blir en del av Good Olds organisation, men jag får också jobba som forskare i företa-get. Jag är med i organisationen men ändå lite utanför. Det är viktigt för att kunna bedriva forskning.

Facebook lockarGood Old deltar å sin sida i Flexit efter-som man ville ha en forskares hjälp att ta reda på varför många ägnar så mycket tid åt Facebook och Twitter och andra former av interaktion på internet.

Till detta uppdrag är Martin Berg väl lämpad. Han har forskat om sociala me-dier, nätgemenskaper och bloggar. Att få använda sina kunskaper i rollen som forskare på ett företag, ser han mycket fram emot. Han betonar dock att det rör sig om ett ömsesidigt utbyte, som också gagnar Högskolan.

En viktig del i Flexit är att bygga broar mellan näringslivet och akademin, något som Högskolan i Halmstad redan är bra på, menar Martin Berg, som också hoppas

att hans nya arbete ska gynna internt bro-byggande på Högskolan. Ett fält som so-ciala medier knyter samman många olika ämnen och discipliner, inte minst behövs det för att skapa utbildningar som svarar mot näringslivets behov av kompetens inom området.

Nytänkande Förutom det sedvanliga sättet att kommu-nicera forskning, i artiklar och andra pub-likationer, ska Martin Berg kontinuerligt blogga om sitt nya arbete och sin nya ar-betsplats. Det känns helt naturligt och självklart med tanke på vad forskningen handlar om.

– Traditionell forskning om nätet är

hopplöst, när forskning är klar har nätet byggts om flera gånger om.

Martin Berg började sitt nya jobb den 1 februari och det är ännu för tidigt att säga exakt vad han kommer att göra på fö-reget. En försiktig spekulation vågar han sig emellertid på.

– Värdera och granska annan forsk-ning, för att se hur de kan använda detta i företaget. Det är ett extremt nytänkande gäng som vill utvecklas och skapa bra för-ståelse för nätet. Det ska bli jättespännande och ger tuffa möjligheter till kreativitet. Jag kommer att komma med andra frågor än de är vana vid, och de kommer att ställa andra frågor på mitt arbete, än jag är van vid.

LENA LUNDÉN

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Brobyggare. Martin Berg är till vardags forskare i sociologi på Högskolan. Under tre år får webb- och strategibyrån Good Old i Malmö nytta av hans kunskaper då han ska jobba som forskare i företaget.

Riksbankens jubileumsfonds initiativ Flexit, ett postdoktoralt program för humanister och samhällsvetare, syftar till att förbättra kontakterna mellan universiteten och hög-skolorna och framför allt näringslivet. Nam-net anspelar på den flexibilitet och rörlighet som förhoppningsvis kommer att öka om fler forskare inom humaniora och samhälls-vetenskap söker sig utanför akademin. Riks-

bankens jubileumsfond betalar 75 procent av forskarnas lön, företaget 25.

De medverkande företagen är Ericsson, Good Old, IOGT-NTO, NCC och Väster-bottenskuriren.

En postdoktoral medarbetare är någon som innehar en tillfällig forskningstjänst el-ler -stipendium efter disputationen för att få möjlighet att bygga en egen forskningsprofil.

FAKTA FLEXIT

4

Studerar Scanias strategierRoland Ahlstrand, universitets-lektor i arbetsvetenskap, ingår i en forskargrupp som har fått 5,5 miljoner kronor av Vinnova. Tillsammans med forskare vid Malmö högskola ska han stu-dera Scanias omställningsstra-tegier.

– Det är särskilt intressant att Scania har satsat på kompe-tensutveckling av sin personal i stället för uppsägningar, säger Roland Ahlstrand.

När finanskrisen slog till hösten 2008 val-de lastbilstillverkaren Scania en annorlun-da strategi för att anpassa sig till konjunk-turläget. I stället för att, som så många andra inom tillverkningsindustrin, varsla och säga upp personal, vidareutbildades de anställda.

– Under våren 2009 satsade företaget på kompetensutveckling av personalen. Varannan vecka fick en del arbetsplatsför-lagd utbildning i Scanias produktionssys-tem och arbetsorganisatoriska uppbygg-nad, medan andra studerade på exempelvis komvux. Satsningarna på kompetensut-veckling har fortsatt under hösten, men är nu förlagd till morgonen, tre timmar, fyra dagar i veckan, säger Roland Ahlstrand.

Samverkan med ScaniaScanias personal har även gått ner i arbets-tid och arbetat fyra dagar i veckan för 90 procent av lönen.

– Företaget och de fackliga organisa-tionerna har dessutom slutit ett nytt av-tal och förlängt tiden för konceptet. Det är en ovanlig åtgärd på svensk arbetsmark-nad, säger Roland Ahlstrand.

De fyra forskarna ska nu i nära samar-bete med Scania, följa företaget under tre år för att studera och analysera Scanias om-ställningsstrategier. Forskningsprojektet är flervetenskapligt och forskarna ansvarar för olika delområden: organisation och pro-duktionssystem, aktörer och samverkan, samt kompetensutveckling och lärande, där mångfald och jämställdhetsaspekter är centrala i analysen av Scanias strategi.

– Vi kommer till stora delar att stu-dera Scanias fabrik i Oskarshamn, men även genomföra intervjuer med kon-

cernledningen i Södertälje. Jag är intres-serad av ledningens övergripande arbete och det sociala samspelet med fackför-eningar, kunder, branschorganisationer och inte minst med de anställda, säger Roland Ahlstrand.

Försprång vid vändningScania har ett speciellt produktionssystem som har utvecklats i ett långvarigt samar-bete med japanska Toyota. I systemet ver-kar tillit mellan ledning och personal vara centralt. En fråga som intresserar fors-karna är vilken betydelse produktionssys-temet har haft för att Scania har valt att behålla personal och satsa på kompetens-utveckling under finanskrisen.

– Scanias tanke med omställningsstra-tegin är nog att man ska stå starkare på lastbilsmarknaden i förhållande till kon-kurrenterna när konjunkturen vänder. Med bättre utbildad personal och för-

bättrad organisation stärker företaget sin kapacitet att leverera med både hög kva-litet och relativt korta leveranstider. Man slipper starta om, rekrytera personal och få kvalitetsproblem, som ofta är förknip-pade med nyanställningar, och det finns chans att ta marknadsandelar. Det ska bli intressant att studera hur det går, säger Roland Ahlstrand.


Fotnot. Roland Ahlstrand är verksam inom Högskolans forskningsmiljö CIEL, Centrum för innovations-, entreprenör-skaps- och lärandeforskning. Hans forsk-ningsområde är bland annat organisa-tionsförändringar.

De andra forskarna i projektgruppen är Per Sederblad, Sandra Jönsson och Tobias Schölin vid CTA, Centrum för arbetslivs-forskning, Malmö högskola.


Roland Ahlstrand ska tillsammans med forskare i Malmö studera Scanias ovanliga sätt att tackla finanskrisen.

5

KK-stöd till företagarforskningHur kommunicerar nya före-tagare med finansiärer för att skaffa resurser till företaget?

Ett forskarteam vid Högsko-lan beviljades nyligen 1 675 000 kronor av KK-stiftelsen för att studera kommunikationsstra-tegier hos nyblivna entrepre-nörer.

– Vi var det enda projekt inom företagsekonomi som beviljades pengar, så det känns fantastiskt roligt, säger Pia Ulvenblad, projektledare.

Forskningsprojektet ”Entreprenörers kommunikationsstrategier i uppstartsproces-sen” ska studera tidiga faser i nystartade företag och undersöka hur företagare ar-betar strategiskt med kommunikation för att få såväl finansiella som personella re-surser till sitt företag.

– Vi kommer att arbeta i nära samar-bete med fyra företagsinkubatorer och på så sätt vara med tidigt i processen. En av inkubatorerna finns i nära anslutning till Högskolan i Science park Halmstad, de övriga tre ligger i Göteborg, berättar Pia Ulvenblad.

Förutom Pia Ulvenblad ingår profes-sor Åsa Lindholm Dahlstrand, universi-tetslektor Joakim Winborg och doktorand Anders Billström i forskningsprojektet.

Ska observeraForskarna ska bland annat studera hur den enskilda entreprenören agerar för att få exempelvis finansiärer, leverantörer och styrelsemedlemmar att satsa tid och resur-ser på företaget.

– Vi är intresserade av att få veta hur man gör i sin interaktion med andra indi-vider. Vi vill dels studera vad det är man kommunicerar, dels hur man gör detta. Det finns en hel del forskning om vad man kommunicerar, däremot inte så mycket om hur företagaren kommunicerar i upp-startsfasen, berättar Pia Ulvenblad.

För att utröna hur företagarna arbetar kommer forskarna att använda sig av in-tervjuer, enkäter och observationer.

– Genom att observera entreprenörer-na får man veta hur de faktiskt gör, inte bara vad de säger att de gör. Det finns fle-

ra exempel på framgångsrika projekt på Högskolan där forskarna har arbetat på det här sättet och det är väldigt spännan-de, säger Pia Ulvenblad.

Projektet kommer att dra i gång i maj och pågå fram till årsskiftet 2012. Det bygger dels på ett tidigare KK-finansierat projekt som har genomförts på Högsko-lan, dels på Pia Ulvenblads avhandling ”Growth Intentions and Communicative Practices – Strategic Entrepreneurship in Business Development”.

Entreprenören leder sig själv– Jag tycker personligen att det är väldigt spännande att få bygga vidare på det som jag gjorde i min avhandling om entre-prenörers kommunikationsstrategier. Jag brinner också för att väva samman entre-prenörskap och ledarskap. När man pratar om ledarskap glömmer man ofta bort att det som entreprenör handlar om att leda sig själv i interaktion med andra männis-kor, säger Pia Ulvenblad.

Resultatet av studien ska bland annat

presenteras vid en workshop där de inku-batorer och företagare som forskarna har samarbetat med kommer att delta.

Forskning i undervisningenProjektet kommer också att generera ny kunskap och erfarenhet som ska användas i undervisningen på Högskolan.

– Det är alltid en utmaning att få sprida sina forskningsresultat in i undervisningen och det ser vi fram emot, inte minst med tanke på den översyn vi arbetar med just nu vad gäller progressionen i entreprenör-skapsutbildningen på Högskolan.


Fotnot. Pia Ulvenblad är verksam inom forskningsmiljön CIEL, Centrum för inno-vations-, entreprenörskaps- och lärande-forskning, och i forskargruppen KEEN, Knowledge Entrepreneurship and Enterpri-se Research, som bedriver forskning kring entreprenörskap och småföretagande uti-från olika företagsekonomiska perspektiv.


Pia Ulvenblad på Sektionen för ekonomi och teknik är projektledare för forskningsprojektet ”Entrepre-nörers kommunikationsstrategier i uppstartsprocessen”. Projektet startar i maj och forskarna ska bland annat sammarbeta med Science park Halmstad.

De allra flesta av Högskolans stu-denter skulle rekommendera sin utbildning till andra. De ger högt betyg till studenthälsan, skriv-punkten och Högskolebibliote-ket. Vissa studenter önskar sig bättre tillgång till studieutrym-men och scheman och litteratur-listor i god tid.

Det visar den nya studentba-rometern.

Det är tradition att Högskolan tar pulsen på sina studenter genom att låta dem svara på frågor om lärosätet, utbildningen och annat som hör studierna till. Den så kallade stu-dentbarometern omarbetades förra året och är numera uppbyggd på samma sätt som personalbarometern. Tanken är att student-barometern, precis som personalbarome-tern, ska genomföras vartannat år.

– Tidigare studentbarometrar har haft ett otydligt syfte och mätt väldigt många saker som inte har varit jämförbara. Det har där-för varit svårt att presentera resultaten på ett sätt som är användbart för organisationen. Nu kan Högskolan som helhet, sektioner-na och olika delar av förvaltningen få bättre praktisk nytta av studentbarometern, säger Anders Nelson, universitetslektor i pedago-gik, som har hjälpt utbildningsnämnden att utforma den nya studentbarometern.

Fem frågeområdenUnder november och december svarade 870 av 1 526 slumpmässigt utvalda studenter på frågorna i studentbarometern. Svarsfrek-vensen var 55 procent, vilket är godkänt för den här typen av undersökningar.

– Studentbarometern fokuserar på ett an-tal frågor som handlar om studenternas upp-levelser och erfarenheter inom fem områden: utbildningen, studentinflytande och delak-tighet, servicefunktion och information, häl-sofrämjande aktiviteter och klimat samt fy-sisk arbetsmiljö, berättar Anders Nelson.

Resultatet visar att studenterna överlag är nöjda med den verksamhet som bedrivs vid Högskolan. Det så kallade ”nöjd student-index” (NSI) ligger på 67 procent, vilket är bra. Nöjdhetsindex är relativt jämnt för-delat över de fem områdena. Mest nöjda är studenterna med ”servicefunktion och in-

formation”, som får ett NSI på 73 procent.– Generellt sett ser det väldigt bra ut och

vi är glada för resultatet. Studentbarome-tern är ett kvalitetsförbättringsinstrument som ger en god överblick över vilka områ-den som fungerar väl och vilka vi behöver förbättra, säger Marita Hilliges, ordförande i utbildningsnämnden.

Vill ha fler studieutrymmenStudentbarometern visar bland annat att studenterna känner glädje i sina studier och att de överlag är väldigt nöjda med det stu-dentstöd som finns i form av studenthälsan, skrivpunkten, högskolebiblioteket, sektio-nernas expeditioner, internationella avdel-ningen och studentcentrum.

– Det finns vissa frågor där Högskolan överlag får ett högt betyg. Till exempel fö-rekomsten av regelbundna kursvärderingar och att utbildningarna ger alla, oavsett kön, ålder och bakgrund, lika möjlighet att lyck-as. Det är glädjande, säger Anders Nelson.

Alla studenter är däremot inte fullt lika nöjda med tillgången till studieutrymmen.

6

Studenterna nöjda med Högskolan

Bild: CHRISTEL LIND

Studenterna är överlag nöjda med Högskolan. Vissa studenter önskar sig fler studieutrymmen och en del tycker inte att de får schema och litteraturlistor i till-räckligt god tid.

Värva en ny medlem till konstföreningenBli en vinnare 2010 och värva en ny med-lem till Konstföreningen. Varje nyvärvad medlem ger en lott i värvningslotteriet som sker i samband med föreningens års-möte i början av december, då äger också årets stora konstlotteri rum. Även du som blir värvad deltar i ett speciallotteri på års-mötet. Kom ihåg att värvningen måste ske senast den 15 oktober.

Konstföreningen vid Högskolan i Halmstad bildades den 28 januari 1997. Föreningens huvudsyfte är att stimulera intresset för konst hos Högskolans perso-nal. Läs mer på: Insidan» Aktuellt» Perso-nalaktiviteter» Konstförening.

... Johan Fredriks-son, projektleda-re för öppet hus som äger rum den 5–6 mars.

Vad händer under öppet hus?– Då presenteras Högskolan i Halmstad och vårt utbildningsutbud för presumtiva studenter och alla andra som är intressera-de. Vi inleder med utbildningsmässa i hus I och Q på fredagen. Besökarna kommer att få veta allt om högskolestudier, stu-dentlivet och alla våra program och kur-ser. De kommer att få träffa studenter och lärare från de fem sektionerna, få möjlig-het att prata med studievägledare och fö-reträdare för internationella avdelningen, studenthälsan och kåren. Det finns också möjlighet att få en guidad tur på campus och se Högskolan inifrån och Halmstad ovanifrån.

Och på lördagen?– På lördagen har vi öppet mellan 11 och 14 och bjuder besökarna på intressanta och inspirerande föreläsningar med Gun-nar Johansson, professor i hälsovetenskap, och Lars Bååth, professor i fotonik. Fö-reläsningarna är öppna för alla och är ett sätt att visa upp vår verksamhet för all-mänheten. Studenter och personal finns på plats för att svara på frågor om Hög-skolan och våra utbildningar.


HALLÅ DÄR ...

7

Ganska ofta skriver studenter och andra Halmstad Högskola. Så kan

vi väl inte heta? Halmstads högskola, då? Nej, inte så heller men frasen är korrekt, språkligt sett!

När det gäller tillfälliga ordförbindelser finns sällan några tveksamheter: Halm-stads trafikanter sladdar i snön. Ortnamn som i skrift slutar på konsonant ska, med enstaka undantag, ha genitivformen -s. Skriv alltså alltid Halmstads med -s!

Uttala gärna lite ledigt ”Halmsta”, men problemet i skrift uppstår just här: ortnamn som i skrift slutar på vokal har nämligen inte något -s i genitiv: Malmö högskola, Hylte kommun, Getinge kyrka.

Halmstads Bollklubb och Halmstads kommun är föredömen med sina etablera-de -s, men inte Halmstad Arena. (Nu kan vi också se en regel till: små bokstäver i ord nummer två!)

Språkråd strider ofta mot en tendens. Att hålla kvar vid det gamla signalerar, än så länge, myndighet och pondus. Att välja med eller utan -s är alltså mer ett stilval än ett val mellan ”rätt och fel”. Ett närmande till talspråk och vardagligt ut-tal anses ofta signalera en ”lägre” stil, sett genom akademiska glasögon.

Eniros telefonkatalog för 2002, 035-området, hade 56 exempel på namn-fraser med ”Halmstad” utan -s, bortsett från några rent engelskspråkigt klingande fraser, och 82 med ”Halmstads”. Geni-tivformen fanns till och med i ett tydligt engelskspråkigt exempel: Halmstads Ham-mers. 2008 hade formerna utan -s ökat till 58 medan de med -s minskat till 53. Antalet tydligt ”engelska” namn, utanför statistiken, ökade också märkbart. Ett ras i antalet abonnenter noteras för 2009, både utan -s (35) och med (31). Men det är en annan historia.

TORBJÖRNS TIPS

Studenterna nöjda med Högskolan

Bild: CHRISTEL LIND

Studenterna är överlag nöjda med Högskolan. Vissa studenter önskar sig fler studieutrymmen och en del tycker inte att de får schema och litteraturlistor i till-räckligt god tid.

– Det är något som skiljer sig åt mellan de olika husen på campus och det är viktigt att vi vidtar åtgärder så att alla har bra tillgång till studieutrymmen, säger Marita Hilliges.

Andra områden där grupper av studenter anser att Högskolan kan utvecklas ytterliga-re är möjligheten till samverkan med sam-hället, att inspireras till företagsamhet och tydligare internationell anknytning.

Skarpt formulerat– Det är ett generellt och återkommande önskemål från våra studenter att öka insla-gen av samverkan i våra utbildningar. I ett nationellt perspektiv är vi ganska bra, men vår ambition är att fortsätta utveckla just detta område, säger Marita Hilliges.

Enbart en liten andel av studenterna in-stämmer i påståendet att ”min utbildning har en betydande internationell anknyt-ning”. Både Anders Nelson och Marita Hilliges är dock självkritiska till frågans ut-formning.

– Betydande internationell anknytning är lite skarpt formulerat och har säkert bi-

dragit till att så många studenter inte in-stämmer trots att internationella perspektiv och inslag finns, säger Marita Hilliges.

Rekommenderar utbildningenDen fortsatta analysen av studentbarome-tern går nu vidare. Nästa steg är att Hög-skolan centralt samt sektioner och enheter prioriterar vilka utvecklingsområden man ska gå vidare med. Marita Hilliges kan dock redan nu peka ut ett område som är hög-prioriterat. Studentbarometern visar nämli-gen att det är för få studenter som vet hur de ska agera vid en olycka eller brand.

– Det måste vi ta tag i direkt. Säkerhets-information är färskvara och något som vi regelbundet måste prata om och diskutera med våra studenter, säger Marita Hilliges.

Avslutningsvis kan konstateras att åtta av tio studenter i undersökningen har – på en sexgradig skala – svarat 4, 5, eller 6 (6=in-stämmer helt) på påståendet ”Jag skulle re-kommendera min utbildning på Högskolan i Halmstad till andra”.


8


Räddar liv. Gunilla de Vries Lindestam, ledningskansliet, testar sina kunskaper i hjärt- och lungräddning på övningsdockan. Vecka 7 startade en ny omgång utbildning i hjärt- och lungräddning för Högskolans personal. Utbildningen ges vid åtta tillfällen under samman-lagt fyra dagar. För mer information och anmälan se Insidan» Aktuellt» Personalaktiviteter» Friskvård» Utbildning i HLR.

Valforskning får svidande kritikSvensk valforskning är den svenska statsvetenskapens flaggskepp. Alltsedan 1956 har Göteborgs universitet tillsam-mans med Statistiska central-byrån gjort valundersökningar.

Men den svenska valforsk-ningen är inte alltigenom oproblematisk. Tvärtom finns det flera invändningar mot såväl tillvägagångssätt som utgångspunkter.

Det menar Anders Urbas som i sitt av-handlingsarbete har granskat svensk val-forskning och som ger svidande kritik till valforskarna.

– Man utgår från den svenska demok-ratin som en oproblematisk självklarhet, men demokratisynen lyfts aldrig fram. Dessa valforskare är med i alla offentliga sammanhang, men det är aldrig någon som ställer en enda kritisk fråga till dem, säger Anders Urbas och ger ett exempel på vilka konsekvenser icke-kritiken och bilden av valforskarna som opartiska och professionella, kan få.

– De kommer alltid fram till att den svenska demokratin är tillfredsställande,

oavsett hur det har varit i verkligheten. I en rapport om EMU-folkomröstningen skriver forskarna på ett ställe i sin rapport att folk var för dåligt upplysta inför va-

let, och på ett annat att det var den bästa folkomröstningen hittills i svensk histo-ria. Det är en allvarlig motsättning, menar Anders Urbas.

Objektivitet en omöjlighetDefinitioner och ställningstaganden är viktigt, menar Anders Urbas, så att den som ska ta del av resultatet vet vilka ut-gångspunkter forskaren har, och på så sätt kan värdera resultaten. Tolkningar och slutsatser är alltid beroende av utgångs-punkter och värderingar.

– Objektivitet är omöjligt. Vi går inte in blanka när vi tittar på verkligheten, vi väljer problem, teori och metod. Varje forskare gör alltid ett ställningstagande och har en värdeutgångspunkt.

Lever inte som de lärEtt visst ställningstagande gör att forskare strukturerar sina frågor och frågeställningar på ett visst sätt. Och det är det som är pro-blemet i svensk valforskning, menar An-ders Urbas, forskarna redovisar inte sina politiska och normativa utgångspunkter.

Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att forskarna bakom svensk valforskning själva skriver i sina läroböcker i statsveten-skap att man ska ha klara kriterier för sina slutsatser. Något de alltså inte lever upp själva, enligt Anders Urbas.

– Problemet är att de inte klargör sina kriterier. Antingen är de omedvetna eller så struntar de i det. Vi ställer de kraven på våra studenter, åtminstone på Högskolan i Halmstad, att klargöra problem, teori, metod och kriterier för slutsatser.

Anders Urbas är medveten om att han sticker ut hakan rejält när han ifrågasät-ter den svenska statsvetenskapens flagg-skepp. Samtidigt är det ett av syftena med avhandlingen.

– Jag har aldrig varit intresserad av att skriva en avhandling bara för att få en ti-tel och att komma med i klubben. Hela avhandlingen handlar om det som är kär-nan i vetenskap, nämligen den kritiska granskningen. Nu är det upp till valfors-karna att kommentera. Jag undrar fortfa-rande hur det kan komma sig att tillstån-det för den svenska demokratin, oavsett vad som än händer, alltid är gott.

LENA LUNDÉN

Bild: JOHAN FREDRIKSSON

Anders Urbas avhandling heter ”Den svenska valforskningen. Vetenskapande, demokrati och medborgerlig upplysning”.

9

Smått och gott från styrelsenHögskolestyrelsen har haft sitt första möte för året. På dagord-ningen stod bland annat:

Årsredovisning och budgetunderlag Högskolestyrelsen fastställde årsredovis-ning för 2009 och fattade beslut om bud-getunderlag för 2011–2013.

VisionsdokumentStyrelsen har gett rektor i uppdrag att lämna förslag på ett kortfattat nytt visions-dokument som baseras på profileringen. Ett förslag presenterades för styrelsen och beslut fattas på högskolestyrelsens nästa möte, den 23 april.

Kårobligatoriets avskaffandeMed anledning av att kårobligatoriet tas bort den 1 juli, har riktlinjer för inrättan-de av studentkår vid Högskolan i Halm-stad tagits fram. Högskolestyrelsen fattade beslut om dessa riktlinjer som bland an-nat innebär att endast en sammanslutning studenter ska ”tillerkännas ställning som studentkår och rätten att kalla sig student-kår vid Högskolan i Halmstad”.

Sammanslutningen ska omfatta alla ut-bildningar vid Högskolan. Sammanslut-ningen inrättas för en period om tre år varefter omprövning ska ske.

DepartementspromemoriaUtbildningsdepartementet har sänt depar-tementspromemorian ”Förslag till organi-

satorisk frihet för statliga universitet och högskolor”, på remiss. Promemorian är ett led i arbetet med att bereda förslagen i den så kallade autonomiutredningens betänkande Självständiga lärosäten (SOU 2008:104).

Betänkandets huvudförslag är att stat-liga universitet och högskolor ska upphöra att vara myndigheter och övergå i ny of-fentlighetsrättslig organisationsform, så kallade självständiga lärosäten, och där-med utgöra egna juridiska personer. Av-sikten är att en proposition ska lämnas till riksdagen under våren (den 23 mars enligt regeringens planering). Rektor föredrog promemorian och Högskolans remissvar för högskolestyrelsen.

Överförande av beslutanderätt för inrättande av forskningsmiljöerHögskolestyrelsen fattade 2001 beslut om lokala riktlinjer för inrättande av forsk-ningsmiljöer vid Högskolan i Halmstad. Sådana beslut fattas i fortsättningen av rektor för att få överensstämmelse med beslutsordningen vid lärosätet. Beslutet innefattar även rätten att besluta om revi-dering av nu gällande ordningar.

MeddelandenUnder punkten meddelanden fick styrel-sen information om bland annat: högskole- och forskningsminister Tobias Krantz möte med rektorerna i januari

nulägesrapport avseende studenter, registrering, prestationer Högskolans ansökan om rättigheter att examinera på forskarnivå KK-stiftelsens besök på Högskolan arbetstidsavtalet arbetsmiljöverkets rapport och Högskolans åtgärdsplan IT-revision, granskning av intern styr- ning och kontroll av informations- säkerheten propositionen ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”, prop. 2009/10:89

Fortbildning. I mitten av februari var det dags för den årliga studie-vägledardagen på Högskolan. Studieväg-ledare inom gymnasie- och vuxenutbild-ningen i Halland, Skåne och Småland var inbjudna för att få information om nya utbildningar, aktuell forskning och de förändringar som är på gång inom studentkårsväsendet.

– Det är viktigt för oss att förmedla sådant som inte står i utbildningskata-logen, och som inte går att skriva om, till exempel specifika kunskaper och detaljer om programmen, berättar Marita Fahrman-Cronheim, studievägledare på Högskolan, som har varit med och ar-rangerat fortbildningsdagar för vägledar-kolleger i cirka 20 års tid.

Studenter i utbildningen 5 797 hst

Prestationsgrad 75 procent

Antal studenter 14 459

Antal sökande* 5 507

Antal examina, utbildning 989

Antal professorer 43

Antal forskarstuderande 87

Antal doktorsexamina 14

Antal licentiatexamina 9

Antal anställda (årsarbeten) 520

Omsättning utbildning 357,6 mnkr

Omsättning forskning 88,7 mnkr

Omsättning totalt 446,3 mnkr * Antal behöriga förstahandssökande till program och kurser höstterminen 2009. Källa: SCB.

2009 I SIFFROR


10

Lärarutbildningen ska göras om och få tydligare struktur och högre kvalitet. Regeringen vill öka kraven och fokusera mer på ämnesstudier. Det är kontentan av propositionen om den nya lärarutbildningen, som nyligen lämnades till riksdagen.

På Högskolan i Halmstad tycker såväl ledning som före-trädare för lärarutbildningen att de nya förslagen till stor del ligger i linje med vad man hade önskat, även om det kvarstår många frågetecken att räta ut.

I propositionen föreslår regeringen att da-gens lärarexamen ersätts av fyra nya exa-mina: förskollärar-, grundlärar-, ämnes-lärar- samt yrkeslärarexamen. Ett par av dessa examina har olika inriktningar, för att utbildningarna ska anpassas till under-visning i olika årskurser. Det blir tydligare reglerat vad blivande lärare ska läsa. Ut-rymmet för en breddning av ämnesstudier ökar för alla kategorier av lärare.

Utbildningen och den verksamhets-förlagda praktiken ska – bättre än i dag – anpassas till relevant ålderskategori och skolform, och till relevanta ämnen eller ämnesområden.

– Vi skräddarsyr redan i dag utbild-ningarna beroende på om det handlar om undervisning i förskolan, grundskolans ti-digare år eller senare år, eller gymnasiet. Därmed har vi egentligen redan gått ifrån det enhetsideal för lärarexamen som låg bakom beslutet från 2001 om den nuva-rande utbildningen. Därför välkomnar vi just de förslagen till en ny utbildning, sä-ger Lisbeth Ranagården, chef vid Sektio-nen för lärarutbildning på Högskolan.

Ingen forskningsanknytningEn utbildningsvetenskaplig kärna ersät-ter det så kallade allmänna utbildnings-området. Regeringen kommer att förtyd-liga vad som ska ingå i kärnan, exempelvis bedömning och betygssättning, ledarskap och konflikthantering.

Lisbeth Ranagården är besviken över att propositionen inte innehöll några öka-de anslag för forskningsanknytning av lä-rarutbildningen.

– Detta trots att regeringen tidigare har uttalat klara ambitioner i den riktningen. Jag är också orolig att den starka politiska styrningen hindrar lärarutbildningen från att fortsätta att utvecklas till en riktig aka-demisk utbildning, säger hon.

Får söka examenstillståndI högskoleförordningen kommer målen för de nya examina att preciseras och där kom-mer det att framgå hur mycket en lärare ska läsa av vissa ämnen. Gemensamt för samt-liga blivande lärare och förskollärare är att 60 högskolepoäng utbildningsvetenskap-lig kärna (generella lärarkunskaper) och 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbild-ning ingår i examen.

De högskolor som vill anordna lärarut-bildning kommer att få ansöka om examens-tillstånd hos Högskoleverket. Efter prövning

kan lärosätena få tillstånd att utfärda de nya examina. För grund- och ämneslärare kan tillståndet begränsas till vissa inriktningar, ämnen eller ämnesområden.

– Jag tycker att propositionen går i den riktning man kunde hoppas. Jag tror att den utbildning vi har i dag svarar väl upp mot det nya regelverket. Vi kunde dock ha fått mer tid på oss att söka nya examens-rättigheter. Sådana ansökningar tar tid att göra och vi vill naturligtvis göra dem så bra som möjligt, säger rektor Romulo Enmark.

För att bli en bra lärare krävs lämp-lighet, menar regeringen. Den avser där-för att utreda hur lämplighetsprov skulle kunna användas som behörighetskrav till lärarutbildningen. Sådana prov kan dock inte genomföras förrän tidigast 2013.

Den nya utbildningen kommer att star-ta höstterminen 2011, förutsatt att riksda-gen fattar erforderliga beslut.

LENA LUNDÉN

Propositionen heter ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning” (prop. 2009/10:89).

Högskolan svarar redan väl upp mot kraven i ny lärarutbildning

Bild: ANDERS PETERSSON

Regeringen vill göra om lärarutbildningen och överlämnade nyligen en proposition till riksdagen. För-slagen ligger till stora delar i linje med vad företrädare för lärarutbildningen på Högskolan hade önskat, även om många frågetecken kvarstår.

Lisbeth Ranagården, chef för Sektionen för lärarutbildning, har disputerat på avhandlingen ”Lärares lärande om elever – en sociologisk studie av yrkes-praktik”.

Vad handlar avhandlingen om?– Om lärares lärande om sina elever. Vad och hur lär man i yrkeslivet efter avslutad utbildning, och hur använder man detta? Det handlar om vilka kunskaper lärarna anser att de behöver om sina elever, och hur mycket, och vilka strategier de använ-der för att lära sig mer om dem. Avhand-lingen handlar också om hur olika lärare ser på det uppdrag de har.

– Jag har intervjuat högstadielärare och varit med när de har förberett sig inför och haft utvecklingssamtal, och hur de själva analyserar elevernas situation och kommer fram till förslag på förändringar.

Vad har du kommit fram till?– Det finns stora brister i lärarnas kom-petens. De saknar kunskap och redskap för att stödja eleverna i deras egen utveck-ling. Därför hanterar de inte heller detta på ett professionellt sätt. Det vet mycket om eleverna, men de tycks sedan sakna

kunskap om hur de ska använda detta. I stället för bedömningar och återkoppling om elevens utveckling handlar lärarnas förslag oftast om beteende. Att bete sig på rätt sätt i skolan belönas, exempelvis att läsa läxorna, prata mindre och räcka upp handen mer.

– Det är slående hur lite lärarnas för-slag till åtgärder handlar om den enskilde individens utveckling. Bedömningarna som lärarna gör är, enligt min bedömning, vardagliga och lekmannamässiga.

Hur kan lärarnas kompetens förbättras? – Det är ett stort uppdrag för oss på lärar-utbildningen att ge så bra förutsättningar som möjligt. Men inom lärarutbildningen finns samtidigt begränsat utrymme för lä-rande om elevers sociala dimensioner. Vi måste utveckla våra kurser och lära ut hur man kan göra i dessa sammanhang men arbetsgivaren måste också ge yrkesverk-samma lärare stöd.

LENA LUNDÉN

Fotnot. Läs mer på www.hh.se/nyheter

11

Avhandling om lärarnas lärande


Lisbeth Ranagården anser att lärare behöver mer kunskap och också redskap för att kunna stödja sina egna elever i deras utveckling.

Stimulerande uppdrag för lärarutbildarePernilla Nilsson, Sektionen för lärarutbildning, har under fyra månader haft uppdrag för Skol-verket att skriva kursplaner i NO, fysik, kemi och biologi för den nya läroplanen i grundsko-lan Lpg 2011.

– Det har varit en otroligt stimulerande utmaning, men också väldigt krävande då man verkligen vill att resultatet ska bli bra, säger Pernilla Nilsson.

Hon har ingått i en nationell grupp med lärarutbildare, forskare och yrkes-verksamma lärare, som har träffats på Skolverket en gång i veckan för att stöta och blöta idéer till kursplanerna och hur styrdokumenten ska vara formulerade för att vara ett stöd i lärarnas arbete.

– Det har varit mycket debatt den sis-ta tiden angående bedömning och betygs-sättning och därför måste de kunskaps-krav som nu skrivs vara tydliga och inte skapa alltför mycket utrymme för tolk-ningar, berättar Pernilla Nilsson.

Den största skillnaden jämfört med da-gens kursplaner i grundskolan (Lpo 94) blir att antalet mål minskas och det blir ett tydligt centralt innehåll för årskurs 1–3, 4–6 respektive 7–9.

– För mig som verkligen brinner för att man ska börja tidigt med NO känns det underbart att vi nu har fått skriva in ett spännande innehåll i årskurs 1–3 och även kunskapskrav i NO i årskurs tre, säger Pernilla Nilsson som tror att de nya kurs-planerna blir till god hjälp för lärarna.

– Det blir mycket tydligare vad lärar-

na faktisk ska undervisa om. Innehållet i fysik, kemi och biologi för grundskolan präglas mycket av ett naturvetenskapligt allmänbildningsperspektiv där samhället och vardagsnära frågeställningar rörande klimatförändringar, hälsa och hållbar ut-veckling är centrala.

Förslaget på nya kursplaner är överläm-nat till utbildningsdepartementet. Om allt går planenligt kommer de att börja gälla hösten 2011.

– Kursplanereformen har varit ett mycket stort arbete där en mängd referens-grupper runt om i landet har haft möjlig-het att påverka. Från lärarutbildningen på Högskolan har bland andra Claes Ericsson och Fredrik Thornberg varit involverade i arbetet och suttit med i referensgrupper, säger Pernilla Nilsson.

PÅ NYA JOBB

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: [email protected]. Ansvarig utgivare: Inger Johansson. Skribenter: Lena Lundén och Nathalie Sjögren Törhagen. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

Tisdag 2 marsCIEL:s högre seminarium. Determinants of Acceptance and Enactment of Formal New Product Development (NPD) Pro-cesses, med Kai Holzweissig, Universität Paderborn Kl. 13.15–15.00, P526.

Torsdag 4 marsRUC:s seminarieserie. Sokratiska sam-tal och elevledda utvecklingssamtal, med Ann S. Pihlgren, universitetslektor vid Stockholms universitet. Kl. 13.30–16.30, i sal R4103.

Fredag 5 mars–lördag 6 marsÖppet hus. Hus I och Q, 8.30–14.30, respektive 11.00–14.00.

Torsdag 11 mars–fredag 12 marsSociologförbundets årsmöteskonferens. Konferensen gästas av Claire Alexander, London School of Economics och Craig Calhoun. York University. Kl. 10.00, Visionen.

Nyfiken på Naturrums forskning? Presentationer av pågående forsknings-projekt. Tisdagar kl 15.15 i N106.

Vad händer mer på Högskolan? – besök kalendern på Insidan.

KALENDARIUM

Anna Gellerstedt, internationell sekrete-rare, 2010-02-18–2011-01-15, vikariat.Elisabeth Frigell, bibliotekarie, 2010-05-03 tills vidare.Mårten Ramnäs, universitetslektor i frans-ka, 2010-02-01 tills vidare.Mats Persson, universitetslektor i indu-striell organisation inriktning byggpro-duktion, 2010-02-01 tills vidare.Malin Bornhager, universitetsadjunkt i da-tornätverksteknik, 2010-02-01 tills vidare.Ing-Marie Carlsson, universitetsadjunkt i omvårdnad, 2010-01-25 tills vidare.

Nya katalogen firades med tårtaHögskolans nya utbildnings-katalog är här. 170 sidor fyllda med allt som blivande studen-ter behöver veta om Hög-skolan i Halmstad och vårt utbildningsutbud.

Utbildningskatalogen trycks i 30 000 exemplar och är därmed Högskolan i Halmstads största trycksaksproduktion.

– Den är ett viktigt verktyg i rekryte-ringen av nya studenter till Högskolan och för blivande studenter som väljer mel-lan olika utbildningar och lärosäten inför ansökan till höstterminen den 15 april, säger Lovisa Jones, som har varit projekt-ledare för årets utbildningskatalog.

Allt om studentlivetKatalogen innehåller all den informa-tion som blivande studenter kan tänkas behöva om studentlivet, hur man hit-tar en bostad, utlandsstudier, campus, kåren, lärosätets omfattande samarbete med arbetslivet och förstås alla Högsko-lan i Halmstads program och kurser.

Bland nyheterna i årets utbildningsut-bud finns Civilekonomprogrammet 240 hp, Webbdesign 120 hp och flera kurser i djurskydd och livsmedelshygien som har efterfrågats av arbetsmarknaden.

Högskolan har också ett nytt ut-bud av pedago-gikutbildningar och erbjuder nu flera intressanta inriktningar, till exempel Hälso- p edagog i s k t program 180 hp och Medie- p e d a g o g i k 180 hp.

Ladda ner katalogen– Jag är stolt över katalogen och stolt över det fantastiska utbud som Hög-skolan kan presentera. Jag vill lyckönska alla studenter som står i begrepp att bör-ja plugga och som vill investera i sina liv. Studietiden och livet runtomkring stu-dierna är den mest spännande och ut-vecklande perioden i en människas liv, säger Marita Hilliges, ordförande i ut-bildningsnämnden.

Högskolan i Halmstads utbildnings-katalog kan hämtas på campus eller kost-nadsfritt beställas via www.hh.se. Det går också utmärkt att bläddra i katalogen di-rekt på nätet eller ladda ner den.



Mikael Wernersson, som pryder omslaget till årets utbildningskatalog tillsammans med So-fie Hamilton, fick ta första biten när informa-tionsavdelningen bjöd alla som har arbetat med katalogen på tårta. Hela produktionen, allt från texter och bilder till formgivning, görs på Hög-skolan och det är många som bidrar i arbetet.

Zoom nr 1 2010

Documents

Transcript of Zoom nr 1 2010