UTQIFVEN AF - g. U · Katalog gratis. dliiaterl Sam tcelsycct~~h Xli, Sfoc7ihoZit. OBS! Srrnr och...

lS97. 3:te haft.

DAGNY

UTQIFVEN AF 0

. . . . . . I N N E H A L L : . . . , '

~ e g , 't Minna' Caath. En dlhuett. JQ&&, ~ n t e c k n i r i ~ a r fr5.n' e n studieresa i Spanien - Cordova.

L. D-n, Miqnen f r h ~ o n j a ' ~ o v a l & s k ~ s ung8opa . .a . . . 5 . T, En'akademisk hogtidsdag ... . - . . ' . . . .. . . . ..:- . .

L i t t r a tu r :' S+, PA klassisk mark a f Jqhn ~ ~ r g ~ a n ; G. . ~ . , , ' ~ a m ~ ~ n , . for och .mot negerslafyeriet .af':~ek.il!a qHH$h-liolmberg; . . L. N.,

. . . - Dtss hoga plaisir af Bi.rge.r- M-iirner. j : ' , .

8 '

A. s.,. Efterskord frHn 1897 Hrs riksdag. ' . . . . Svenska sjuksk6terskornas allmanna .pensio~sforen'ing.

. .

Fred.rika-Bremer-For bundets adr,: Dro t tningglbtan

Froken Kristine Dahls rationella Underklader

shorn Chemiletter, BrGstbnnd, delnde Kjolnr m. m.

S ~ e n s k a ~r4aktreformf~ieniogens Underklader i K. M Lundbergs Bosattningsmagasin

ocli Almedahls Fabriks Fors~ningsmagasin 2 ~tor~yrliobrinken 2

S T O C K H O L M . Prifs7cttmnter f m?bco p& Bendt*uzc.

Dun genialiske dolitor Lrtl~r~rtin i Dresden, reformator pb dietens och bekliidnaclsfrkgarls omrdde? frw-tlh%ller sti- nom en pundfordran att vhrn kliider 1nAnt.e leima fri passage Bt alla de Imnen, so111 gellorn huden afsiindras, (1. n. at t klldorns iriiiste vrra genointriingliga. Men diir- jemtt? h w han funnit. att en llnderdrggt a£ yUe. gfvttn dii den sisom t. ex. den .T:r.gcrska i viss mRn motsvarar denna fordran, liliafullt iir helsoskarllig, emedan den retar hurlen och nervaystemttt. 1 dew st.%llt? 'hw han uppfunnit den s. k. Reforrnbo~nnlloli, som Irnr trikhdriiktens alla fordelar nkan nigon af dess oliigenlieter. Tlifnadens lijsa, genomtr&ngliga 1)eskaffenliet ~niijlipgiir en god hudutdunst-

ning, och svetten uppsugea och afdumtar, utan att nagon afkylning af huden eger rum. Reformbomullon iir det basta skyld w ~ t fiirkylniug. Den verkar mycket lugnande p t nerrsystemet och hBrdar i hiig g p d mot si~mesrvrelser.

En annan fijrdel, som re fo rmborn~~ l lnd r~g t~~~ har frmnfiir ylledriigtea? be s tk deri, att den forra, exnerlan den it-l;c h r y m p r ~ r i d trtitt. stildse hevarar sin genomtriinglighet. medm iifven den bast behalidIaile ylletviikt alltid fil- tar sig ntlgot. Slutligen iSro x t i i ~ w At~1117lrr1.lwt ornh .~ti;rSrr p r i . ~ . b i / I ~ ~ ~ l ~ ~ ' t ekonomi- ska fBretrgden hos R e f o m ~ o n ~ u l l s ~ n g t e n . hvilkn, icke bijra underskattas.

S. BERENDT .J:R & C:o Kongl. Hofiererantiirtv

Allm. tel. 46 76. Stockholm. 24 Drottninggrrtan 24. Rikstel. 16 36. OBS! Prisk~tcrmttev och quatit& yrofcer ~a'11das p& beg&ran.

Froms Velocipeder fiir herrnr och darner ilro crkiitidt gob .

Alla slags velocipeder repareras hos PEIi FROM. Katalog gratis. dliiaterl Sam tcelsycct~~h Xli , Sfoc7i*hoZ*it.

OBS! Srrnr och klrifvrr samt mdra eggjeni slipas.

Akta COLLQDIN. IliZlf6rZitUgasta ~ e h af Tusen- tals personer beprir fvadt medel mot liktornar, vhrtor, hudhhdnad och nageltrang.

Oba nlltid denna in- registrerade etikett som (laranti fir varans &kt- het.

I 3- T YO: I:nllertecknnde, som anviindt

Herr Axel Litstrtims Collodin mot liktornar och krlkniiku, +a funnit d i e t fnllt motspars s~ t t ilnda-

I mH1, och kunna det derfore hoe enhrar till det hiistr rekommen- dera. ,irn&1 den 3 mej 1886.

I . . G i e r -4. Ljtmolerg. Rildman.

Undertecknad. som varit be- sviirad of en miingd virtor har qenom anviindandet af 4lollidinm frBn A~otekaren Herr Axel Lit- s t r h i Falnn, blifvit f r h dem helt och hirllat befriad; hvarfire 19 omniipnda medel hos onhvar t~l l det basta rekommsnderar.

3fotda & Nykyrlte-d. !27 aug. 1686. August Axdn, Handlandc.

SBljeq hos l'mfjm- och Bokhnndlnre i flaskor 8 60 W e och' I krona. I . . . FrAnko nibt 1 kr; ?O We. . .

A X E L LITSTRbltK, P a Z g m m .

or kapitalister, sarskildt frontimmer, har det lange varit ett' onskningsinhl att knl~aa ofverliimna vkrden af sina vardepapper

ocli skotseln af sina afflrer k t n&gon person eller institution, som ined '

absolnt sakerhet forenade pmktligllet oc11 noggrannllet i utfbrandet af detanfo~trodda, uppdraget Afvensonl prisbilligllet. En sbdan institution fir

Sto~liholn~s Ensliilda Banks Notariatafdelning' (L.i LZCU .BTygcutc~~& R W, wpeditions tid 10-41,

soin under gaiwiti af St.ock11ol111s E~~skildtb Bmk ktager sig vlird ocll forvaltning .nf ensltilcls personers och kassors vlrdepapper.

Exempel 1.. Om en person 110s Notariatafdelningen deponerar ,

obligationer, inkasserar N o t a r i a t a f d e l n i ~ ~ vid forfallotiderna ltnpon- ger ocl~ tilllin~ldaliQller cleponenten in,flntn;i medel. 'Vidare efterser Notariatafclelninge~l utlottningar af obligationer och undsrriittar depo nenten i god ticl, ifall en denne tillliijrig obligation blifvit ntlottad, saint lamnnr fijrslag till 11y yliiceri~~g nf ilet ledigblifna kapitalet.

Exempel 2. 0111 inteckningw deponeras 110s Wotariatafdelningel1elninge .

undenaBttar Wotariatafdelningen giildeniiren cllrom att rantorna & in- teckningarna slrola till afdelningen in betnlas, llvaref ter de inedel, so111 inflyla,, till deponenteii retlovisas. Tidare tillser I\iotarintafdelningen att inteck~iingarne blifv:~ i vederbijrlig tid fornyade. Om en 110s ;r,fdel- ningen depo~ie~ml inteckning genom untlerltiteii forngelse skulle fdrfalla, ersiitter Stookholms Pnskildr~ Bank diirigenom 11ppk01nir1en slrada.

E'iirvrtri~igsa~fgift: 50 61.e fiir fir pr 1,000 lrroiior af deposi- tionells v#rde, clock , ej under tv& Icronor.

AXEL HINDERSO:NS Garnbod,

N y a Hush%llsskolan (fiir bi ldt~lo flickor). Gmndarl 1.881.

Fisres~indariilaa: Briikcn H. Cronius. Nya H u ~ ~ ~ l l s s ~ o 1 a n s Matsalar -

Vestra Trildghrdsgatan 19. OB8. ! Siirskild matsal for fr~ultinuner.

I sistngmda butik finnes storsta urvalet! i

Magnusson (etablerad 1860)

Fiirsllj~lingslol<aler: ned9*6t hotten, Gb2, tdvi och W e tr. npp

TQCKHQLM.

oclt utlmciets forniin~stn fabl.iki111 ter kaa jag ei.L~jntlu : ofvanniimdtt artiklw battse ocll lbillig are iill aHgon nn-

llan 0 ~ 1 1 torcle en Ilvnr genoln Lesiik i I I I ~ I I ~ 1ok;tler el1t.r gelloll1 reqvisition af profver ocli ViWor liitt blifva iifwr- tygad om fordeleu att 110s nlig fy l l :~ sinn belrof :if tlt:ssn n ~ t i k l w .

Seclail sagnns clagw ]lar odlandet af s$.ngen, om vi fnttn detta ord i betydelsen af diktkonst, varit ett utmiirkande c11:ng Bos Fin- lands innebgggare, och clennn diktningens, shgens gBfvn har .icke, gifvits it; blott nAgra fil ntvnlda, utnn hm: vwit llelu folkets gode el. St' har den finske bondell under Arhundraden diktat och sjungit sina visor, ocli dennn Iconst har gBtt i arf fi4.11 far till son.

Denna folkets innelsoende clil~tnrg~.fva hnr i vkm clngar tagit sig utt~gck i en dldeles ennstkende litter&i: fiireteelse : de finslm all- mogefiirfatt.nrne. li'inm nd.got nnnat land, som kan uppvisn en sHdan skola, 01x1 ~ n a n s& vill kalh den, af roman- och novellslcrjfvande kloclmre, smecler, clriingar, all~nogefodda fonrskoll&rare etc. soin dessa! Det iir pa det vackk finska sprhket, de diktn, och konstlBs son1 dei-as lif iiy derns diktning, men dknftir ingalun.da okonstniirlig.

J&rnte . donnn egendomlign art af Finlands litteratnr, finnes. en he1 rad fo~t1.5if.fiign forfattare, hvilka skl:ifra pB det unga, s i lange undertryckta, af f6rdomnr och censnrforbnd omgiirclade finska sprAket, ocll hvilkti hahn skiinkt sitt fliderneslaiid litterih-a slzatter, som ltunna tiifla med den Biista smnticln clilrtni.ng.

Rlancl skarau af dessa verlzligt 1itterii.m forfattsre, men i sin dilrtning npl?tngmcle drag h.4.11 deli rena allinogelitteratn~~en och folk- skildringen, finnn vi i friSii~sta ledet den egendoinliglt, fiirfattaretyp, hvars nalnn hiir ofvan 18ses.

Skrifraiide p i finska, ik* M i l ~ z c ~ Ccwtk, trots befintliga ijfver- slittningar I L ~ hennes axbeten till v t r t sprgk, fogs k&nd hos oss, men, ehnru lion naturligtvis narl-mst har betydelse for sitt eget land, till hvars allra miirkligaste kvinnor hon ]lor, ar hennes Bela utveckling och persodighet sb egendomlig, att den v&l fortjtinnr att blifva kgnd utom Finland, sarskildt for dem, soin ined vakeu blick folja kvinnans striifvanden pii. olika omriden.

Fiirfattarinnan Minna Cmth iir iifven hon en foikets dotter, nt- glngen nr ett r i n p heln, eh~irii hon genoln omstnn(lig.lleternas makt k o ~ n nth lefvn sitt lif inom en nnnnn krets, dl1 iten 11on 111-spl-nng1igen tillhiirde.

BrIinnu Cant11 fiidcles j. 'Tim~nei-fors (leu 3.9 millms 1 S4-1. Hon var dotter till nl~psyniilgs~11ni1nen vicl T;minerfors I.)~mull~fabl.ili-~ll~hb~:ik C+i~staf M'ilhelin ;JoI~l~son och ' [ ~ I l d ~ i t Archelin, 1Gcl:~ irf tnvirstliinclslr bondsl~kt .

Redan soin litet b;i~:n l-'iw~~t~:iiclde 110s 11el.lne 1iiilMien till bok- ligtt sysse1.siittningn.r. :H:ennes zclulrtigl:~.ct i liisniilg)) ntgjorde oclrsd fnderns stolthet, och 11:tn bcslfit, :itt 11nm.s flicfa sliiille fK, liil*it (let biista, s o ~ n db stod till Lndk. Fi.11: deli sk1.111 v:ir (let hestiimclt, a t t hon redan vid S Krs Ader skulle s i k ln s f.14~1 hemmet, d;i 114. clen t,iden ndgon. l i i ~ d o ~ ~ ~ ~ k l i o l a f61: fl ic'kor icke fa 1.1s i den goda staden Tammerfors. Den11:t s1~ilsmass;:c frdn hem~net rind\-elis dock genom fnclerns iifverflyttni~lg till Knopio, c1ii.r kan ijl?pn;.rde en Lomullsvnrn- I~anclel, och ilea li.ll,i~. Minn:~ sattes i tlii.1-\7~1-i1nCle svenska fliclrslrolu. Hiir i cle~m:~. lilla stnd hiigt nppe i linsk:~ hYgtlei:.n;~ fiirfiot llennes f6rstn ungdom, och d;., eftes s l n t d skolgfing, fo~:tf:tra.ude hennes hfig f61. stniliei. ~ ' m - likn stiir'k, beslijt Ilon s o ~ n s;°I m h g a anc1.1.n at t vlilja den Bana, hvilken dd fiir tidell vni. deh entln, snin stod clen. stncle- rade kviiintzn iippen, .niimligen liirxrinnnn s.

Hon 181-1-tnttde nu.. ;SJ- ISK? viil. 1.!J iirs dltler hemmet, fi-ir utt genoingii seminariet .i Jyriiskylii, den 1illt.1 staden midt i Finland )>'

(Keski Snomi), so111 tlen kallas. Vn1:11i och entnsinstisk till sin na- t w , tog h.on sin, son1 l~on troclcle, hlikanrlc lifsn ppgift djnpt n l lvd ig t .

Af lii.~:arinnnn Mef docls intet, ty lriirlelron lrom och 'lrullkn~t~ade alla cle ~ ippg jo~d : .~ f~-t~wticls~)lei~ez.~~a.. Hedm dret diirpii blef hou n h l i g e n fijrlofvnd och kart cliirefke~. gift lnecl s in lkrare, lektorn i uaturvetenskap Johan E'erdin.ancl Ca.nth.

Trotton Br varacle hennes iiktenslrap, tretton. Kr vistades hou pd snmma plats, ntan att lii-mna cl'en, och dd dettzt till sist skedde, var det af en nllt annat, iin gliidjancle adedning. En svkr ehilru kort- w r i g sjukdoin lade niimligen hennes make i grafven. 'Hon stod nu vid 35 &rs Alder so111 Bnlsa ined sex barn - och snart vantades det sjunde. Sammsnt~.&ffande omstiindigheter lade uppehiillet af denna stora familj uteslntande pd hennes axlar - ingeu hjiilp hade hon at t viinta, med egen kraft skulle hon forsorja sig och de faderlosa.

>!en hvarmed? Hon fattade raskt sitt bdslut: a t t Bterviinda till Kuopio, sin ungdoms stad - och dar finna vi h e m e snart,

drjfrancle en liten handel med l~ornulls-c.aror, livjlken hon forstod ati med siillsporcl dngligl~et ntveckln och forstol:a, si% att den sk8ulcte henne och !h.miljen, om iclie Bfverflod, s5 en riklig lnelgniug. Denna I~nndel chef 11011 lnda till sin r~yligen, den 12 mttj detta &I:, intriiffade dod.

0111 ~i f ~ : h dessa rent .ytti:e cl~:a,v nf henries ]if ,a5 att s o h forfattnriunnu .Ernp Cauth, sA finne 1-.i fore den ticl, clB oro och be- kyrnnler t,-pkns v ~ c k a allit heunes slomrande hxfter till lif, i6ga af hetydenhet.. De foi-stii yttriuganle i:tf "hennes forfattai:e\7erIrsamhet ntgoras af nfigt:a ticl~~i.ags~irtilrIiir i cle nE lienues 1ua.n vid olilra tid- panliter recligerade tid~.~iugarne ~Keslri Suomia och >)Piiij&aae)).

Det viir l:ju,i~gancle artilrliir i njkterhetsfrQtgan ocln Ii.17i~nnofr&gau, hvilka inom dessil t r i ~ ~ g a fBrl-~Rll:~ncle~n vsckte desto mern sensation, som bKda de 1~ero~:da frkgorns p& den tiden clar voro fidlkoml.igt aya. Xfven ndgra stnl.6dch utkast ocli noveller, hvi.lka seclerrnera sainlades i Bokfonn, iufl.oto i cless:~ tidnin.gsspalter.

Me11 (let var iclre for~:iin vicl clen tictpnnkt, d& man eljes gBrm anser! att eir forfattitre redan. sk:ill. hafva nnclaug;jort det Biista och mest nugclomsfrislra af sinn alster, son1 'Mima. Uauth med ett enda slag och sorn i belysn'lngen nf en ijclets blist finner sig sjelf och upptlclrer sin \%~:kliga lneg8fuiag. Det iir dd finska teaterns siillskap besoker Jyviislrj-lii. I cle sm~.stridsfBrhAll~inclen, i. 11vilka hon lafvat,

I$ har fru Canth IiittiMs uf teater e j haft annan erfarenhet, iin den uAgra srnG.ri:e s~llsIcapsft;restHlln.ingar knnnnt gif\-i~.

Hon gi:eps oc11 iuedtyclrtes sB liiiftigt af cl.en nyx ~Brld, i hvilken hon hiir forsnttes, att hun en l b g tid framiit helt och hallet gick

. upp nti miunena h8n dessa teateraftnar, ocll det var ej ntan, rttt hou t. o. m. inixl sorg ansig sjg l~afva ggtt iniste om sin kallelse, clB hon helt visst sskapats till sktidespele1~slr2i och- ej till fru At, en pedugog i J\-~iis.l,-yla. D

Det var dk sol11 deq sedan sorn lustspelsforfattare Iiiiade R. Kiljander gaf i~npalsen till lienues blifvancle hufviidsalcliga 1itterii.m verksimhet geuoin att visa hellue ett annat s i t t ntt arbetn for teatern, natnligen att skrifva for den.

Hon upptar lifligt idbn - och finner snart med Iwilken for- vdnande latthet skiidespelets repliker och situwtioner forma sig under hennes hauder.

Hon siiger hb;rom: ,Det -8ot so111 of sig sjjillft. Det var sou oil1 en frainmaude makt diktat mitt verk och icke jag. Och hurn 1,vck- lig kande jag mig ej! - - - Nilz ends sorg mr , att jag ej upp- tackt det forr. Huru inyclreu tid hnde jag ej rednn fiirlorat!))

Detta hennes forata dramatiska arbete blir folkskHdespelet x Xurtovarkaus P (Inbrottsstolden). Dock hade hon ej hunnit mer an hdften daraf, db makens frdnfalle intraffade och naringsbekgmren borjade.

Sedan emellertid hennes affiirer viil kommit i gdng och hon &er kan finna tid for litterara sysselsattniugar, fiiljer efter ~3lurto- rarkansw, som under tiden fullhordats nch med stor f ia l l lg~ng upp- forts A Finska tentern i Helsingfors san~t iift-en forskaffade sin fiirf. ett pris nI Pinska litteratursallskapet, slag i slag det ena skbcle- spelet efter det andrn.

Den, som uigot tagit del af fru C'nnths dramatiska produktion . miste pA det hogsta anslis af den ohestridligen betyvdande dra.matiska talnng, hvarofver denna for scenens fordringar forut s l frhnnande, med teater och dramatik hittills f~dlkomligt obekanta fijrfrattare- personlighet forfogar. Personerna 8ro djirft och lifligt uppfattade, mbnga gHnger verkligt typiska, ehurn ofta forv8naude litet nationella.

.Handlingen stHr aldrig stilla, scen fogi~r sig till scen 114 fiiljdrik- tigaste satt och hon ndr ' ofta i konflikten eu rdldsamt gripande, stundom hemsk intensitet.

Det iir en mlipad, solla nnturkraften stor~nancie beghfning, men som hvwje siidan wed sina skaryt framtradande Iyten. liennes ..

dramatik har under sitt foreta skede nhgot af sensations.;tlraina hos sig, tjockt pfisinetade soln fargerm aro, ntan formildraiiclc! ski~ggor och dagrar. Uest af d l t iir det den i nfgra hennes nrbrteu starkt framspringande tendensen, soin bryter deu konstnlrlig,ra fonncn, i det m i ~ g e n g b g personerna ej tyckas hafw kolnluit till fiir sin egen skull, ntan for att apologifiera fiir nHgon af fiirfatbminnans meningar. z;,lIan merkt dic Bhsidht, uud man wird verstimmt. o

. Ett a i~ne , som hon med fiirkiirlelr heror, ar kvinnans svaga atiiil- ning och samhiillets fijrtryck gent emot arhetaren. SR ar fallet. i hennes d r m e r :~Tyomieheii vaimo ;: (Arhetarens hustrn). hvari 7 1 -1 ~etar- hnstrnns skyddslosa stiillning vid sidan af en supig ocli mnraliskt forfallen innn i bjarta farger framhKlles och >Koran onnon l a + i f i (Olyckans barn), en mork ~liilclring nr arhetarelif~et, hvari niiden och fattigdomen m. sig sjalf frarnbesvL+x proletarens omstortninp- idher. BAda dessa drarner aro fulln af sjudande indignation mot sam- hallets missforh&llanden, mannens laster och lattsinne och krinnornas ytlighet. De kunna heller icke undgH att framkalla en he1 storm- lopning mot den stackars fbrfattarinnan frln en he1 del samhallsbeva- rsnde godt follrs sida.

Allt emellanfit tillgriper fru Cnnth dock &ten norellens Sonin, niir dralnats ram qnes honue fijr trRng for afhandlandet , ~ f ndgot socialt sp0l:~ina ellel. n&on iilslrlil-lgsidk, som far tillfdlet lifligt sys- selsiitter I-~ennes aiune. Af dessa ))tendens.novellers ~ sii~~liildt ))Fat- tigt folks rnecl sin svwt i svast teclrnade interior hfin ett fnttigt hem, cliix ~nan~.lens arhetsf:iji:tjii~~st tagit, slut ocl~ llnstrun till sist aE U J T I ~ ~ ~ . I : ~ I U C ~ ~ I L och fii.rtviflan l~lir .vi.~nsirl~.lig, a£ gril~al.lclo verlian. :D$ren:wt 81.o rHi~.nna)), )) S;.ililwis (Blindslcitr) ocll >)Agnes 2, trots

. rnhnga psy$ologisli.t viil liu.1m.a cletal;ie~:, fulla N.F 10ngo~:er. 911a dessa, rerk, diir teilc1ense.1.l. s& stnl:Ii.t i:ramti:iider, Bro bwn

nf den. ))Storill clnd :Orang Periocle> i f r~ i Caaths utveclding, dB llou- ined si 11 sliarpa iali.ttagclscfij~.l~~figa 1~etrcilrt.ar ].ifyet, fi5r att sB smart- samt vch Irlurt sk8:11ja bristen:r.a, att hen 11.1iste 1iiin.rl.a sig d~ifvea att helga sit:^. yel.lnn 6t dell litteri.i~.~ salilh~llsfiil:b%tt~~~ ~il.ons . - utacksa~rlnla n]y'- gift. sniuh fill@f6~1~~itt1~?11'811 fir hon solu riatnrlig foljd dela mnr- ty-sliapet. W~J: iiu ett skaq~t ' och skande hngg ffi:~: hon. ii~ott.:~ga. Ifen mesii uf d l t 1i.de~: dock 11en.n.e~ varmn och 1~nsl.iga siuue, 13% ht?mes of3rsk~:iicktn nttaliiuden ~tiita h r t ' persodiga viiiner.

Det 61. d ~ c l i iclre hgraf:, son1 hon. hiijdns i sin. heligtz ifvei.. )%en l i f~e t sjiilf ~ned si.~.l.n so~:ge~! kommeim och 18gger sin tnnga och svallinncle huud 113. henl~es ]?amla. 13011 uriste~' geuoin dijden pa lrort tic1 ett af sina barn oclll tvenue k8ru viiuner. Det Hs &I:, som 18mna 81'1- sfter s ig SII.C~~L i l l i. hennes dikt.r~.iug. H'vn kommer s5 sm8n.in.gom at$ so p& tinge11 lilisoln mem uppifrkn, 11led stolm kyln och stillhot, nlon ocksd ~ned 1lleJ-n objelitivl hgn.

Hennes arl~eteu frin. detta seunre ~ ~ t . \ r ~ ~ l i l i l ~ g ~ ~ ' J i e ~ l c 81.0 mera kor~sta~rligt inogna , haf .i7a mistat den tender:l.siijsa priigeh. och ut- ~eck l a silli:~ &mnen pA ett helt och htillet obje1cti.vt siitt. Dettn ar fallet;. sBvB1 me11 sli4desl~elet ))Papin pel-he:) (PrSistens Eai~.~ilj), he- handlsude s1itningan1.o nlellan det gumla och dot n p i den gamln priistenu och ham sons gestnlter, som ~ned r,Syl\.i P, ))Anus :Iliisa)), nfigra smarre dralmr sa~nt bland novel1ern.a sii~d~ilclt 2Kaappa- Lop0 # .

Med SO-talets svenskn och norska litteriltur har fru Canth re- alismen i frainstiill~ingssiittet gemensam, men detta ilr ocksk allt, ty, ehuru hennes types iagal~ulcla aro E% ~~rfiuska soin t. ex. laGn.ga af allmogef~rfattaruos, Imr dock uatiollaliteteu .~$tr~clit delu en siiregen prigel.

Den tendens; inan under heunos dstrings tidigare slceden mestadels finner i henoes xl~eten hnr sin djopaste grund i i b n r h n e ,

h~armed hon ornfattar och soker liisa tidens briinnande frigor. KvinnofrBgan har hos henne Den rarmt tanka.de och hangifren rnillsrnan~, och. arbetarfrilgan gor heme miingen g h g till ett stycke af en demagog eller socialist. I kampens hetta lockas h m ofta till ofrerdrjfter och ntfall, som skada henries sak - - dock sB hlir val oftast fallet ?ned en ranuhjiirtail oc:h sin sak hiinyifren kiiurpe.

LBngt p& afstind s o u hon i rleu lilla smdstatlen befinner sig frdn de stora kulturcentm, atveclrlas lleri~les geniala tlraniatiska he- gbfning, ti-otsanclb de rnest motjga fiirhrilla~~clcn. Hoii knn ej som . lniinga a ~ h n gifv*. den rtaring genom studieresor till utlandets skor-

stiider, ty pS. ;esor Iromner hon iifver h f v r d tagit alclrig liiugre, an till sitt eget lands huh-udstad. Jlerl {let tyckes niistan soin om denna kraftign begifning lrunnat framvaxa utau niiring eller farin hon me3 sin finslra ras' fijrnii-js~.mhet nog (Iaraf i (let lif O C ~ de dagligdrrgs- typer, hon hade pb nara hill.

Af fru Ninna Cnnths arheten iiro alla, ntom !Sylvi.. . skrifna p i finska. Hennes dramer h a f n allcsaiuinans Idifvit uppfiirda pb Finska teatern i Helsingfors. Till svcnska 61-0 flere af norellerna ofverscttta, namligen ruBland fattigt. folks , . IIanna,. , Blindskar:! , *. Rort. f r h hemmet s, >:Agnes r etc. Xfx-en skhdespelet Y Arl~etarens hl~st~ni:> finnes ofversatt till ~b1-t sprdk och har iued m~cl ie t 1)ifnll gif~its R S y a teatern i Htockholn~. rSy l~ ic has likaledes spelats i Sverige.

))Syh-i~ Bar sin egen hiatorin. Dess imne iir inspireradt af en hgndelse us lifvet (det yA sill tic1 outdade Sainioslin gift~norclet), och dramen iir ett forsijl; att psykologialtt fiirklara hi1r11 cn ring, hams- ligt ontrecklad hnstrn konlrner till att lwgii mord pii sin bet,ydligt aldre, gode och viih-illige make. E'rmsedt at.r fiirfattwinnan Mngt ifran lvckctts att pi% ett troviirdigt siitt liisa clennn sin svlra uppgift, ar stycket som dramatisk produlrt i miingn afaeeudeu ett fiirtriiffligt arbete.

wSyl~i\) iir ' det forsta och endn arbete, fin C'auth skrifvit. pb svenska. Hos oss svenskrrr Itan det l)i sit1 hiild viicka eu fiirvfinad heundran, att fiirfrtttarinnan iir i den grad miiktig tvenne nprilr, att hon ogenerad* skriker p i bAda. Men i Finland, diir lnnu nllt,jiimt sprastriden lnellau det svenskd och clet finska partiet star het, ~ ~ c k t e det .harm och ~nissnoje inoi~l det -pasti jfe~moluanernas?, SWII riiknade fm Canth som sin medlem. Hon hade ciRrfiir f r h dettn hill I)\!-diet att utstB Ned en fordomsfrihet. som i net fallet ej ar alldeles vanlig i Finland, siiger hon emellertid helt lugnt:

~ D e t roar mig att shifi-a 119 s~enska. - - - Jag ar fri och beror icke af ndgon. Naturligtvis lion~nier mall ntt skrika, a,tt

jag s~rikit partiet, att jag s t t i forbund med vikingarne (de svensk- sinnade) och anuat slikt. Xen l i t dem skrika! Och en orsak till hvarfor jag skrifver pB svenska iir, att dA fennonianih alltid anviindts . som ett agitationsmedel. mot alla dem, son1 icke aro klippta efter deras: mAtt, d l jag visa, ,att jag icke bryr mig clet ringaste darom ! s

' Radd ar BIinna Cnnth aldrjg. Hon har stadse visat, att diir hon tror, ntt ett slag kan vam nyttigt och val behbfligt, slbr hon modigk till, utnu ntt Bry sig om ntt fn:ilrta far cle slag, 11011 kan fii tillhaka.

Soul personlighet var Minna Ca~:lth en BlskvSilld, oppen och* hjiirtegod kvinna, hvars vaaen, ehnru' msprHkslost, dock hade ndgot af nastan matrgnelik vardighet ofver sig. OM en fr8mling hade tr8f- fot beme bakonl disken j. hennes butilr, skulle han sv&rligen ha.fva anat, att han hade framfor sig en af ~ i n l ~ u d s mest hamstiende forfat- tarepersonligheter -forutsntt, att hwu ej varit nag stor fyaionomist att 1asa det sprBk, soni >)den htiga, klnrn panrlan och de cljupa agonen ined sin forskande blicks talade.

BfhALlen och hog$ aktad jnom sitt iillit siimhallo, hnde hon dar skapat ett 'behagligt hem, oppet fijr inflytanden af europeisk kultur, bvarest alla nppviixande talanger, horancle till clet s. k. unga Fin- land, d. v. s. det frisinnade finska fmmstegspartiet, hvilka ntgon.tid vistades i Kuopio, alltid ful:lno den angendrnaste tillflyktsort. I denna B salongs - i bemarkelson sf sainli n.gspluts fijr intdlektuellq st& - vanden och tankoutbyte - hade alla Asikter full frihet att gora sig giillande samt sdlunda \-inua i klarhet och mognad.

Frn Minna Canths un intr~iffade dod, soin kom ganska ovan- tadt, emedan ryktet kort forut; formalt, att hennes sjukdom (ett lindrigare slaganfall) tagit en gynusammare' vandning, berofvade fo- sterlandet en rikt begafvad sli=1.iftstiillarima och en plikttrogen, striif- sain snmh8llsmedlem.

I en ajalfbiografi a£ fir IS91 sager fru Canth: ~Egentljgen Br jag icke tillfreds mecl nzlgouting a£ hvad jag

hittills sksifvit, nlen hoppas harefter kunna skapn nRgontiug battre, eftersom jag jn Bnnu har tretton Br igen till mitt sextionde Br, d. v. s. den Blder, dO dla forfattare bordo 'elbs ihjal' sotn det heter.;)

Af dessa tretton i r fick hon ej nler Bn halften. T snmin.g - miinniskan sphr, Gud rAr.

. ,UIr.u Berg,

Anteckningar fr in en. studleresa i Span ien. Cordova.

' DB jag blieksi: tillhaka p5 den fgjd af fiirgrilia taflor, so& fr&n min. resa i Spanje~~ upprulla s.ig i!h: mitt minne, driijer: j a g med for kiirlek kvsr vicl (let lills f.ridf111lel Cordova, dit 1.i kommo pB, sen-- hoston eu 11ii.rlig ~loye~~.~borclag. . Dot 1:ijrst:~ och starlinste i~.ltryck,

, som jag 1~t.t: lrver diirifrh, iir d ~ t nl oralqptr~il, som djgu.a un.cler sin. gyllene 11i:i.rcl;~ och hiijn sitt 1~i5rlia liifserl; Sh-es bl&tldsn.de hvitct : mi:l.rar, snut stf i alln 1iir:ger ~;wnuIiuocle ch~~yaa~~.teu~.er- an.der Inn-miiga guldslijftande triid, Ilvillrn afteclir~a ,.jig mot en bakg:.~:~~i~cl sf :i 1:jus- 111 %tt .Eiirtonaude lialli.lr, ijl:ve~:strikkln i.ued s 1 ~ 8 h j t a 1.a11d tg&~.dal:w - och cliirofvni~ ell. ini.lcl I itet disig l~lijstsol, swu slriiddie gyllene clagra~ ocll go u~~u&iu l ign s:lrnggor.

Det l:~vilxr ell. 1.iss diisig stiil.u.l~.i~.lg he.^- dut lilla sa l~~lAlet , soul tycks ujutn on Bel-~aglig siesta - en. stiimuing, soru .vicl ett liingre uppc;11iill k ~ u ~ d e hota att fortaga a1.l arbetskraft och. verksanl- hetslnst. Men Ear den trijtta resmcle, hvnrs ~.l.erver blifvit .r~.Agot ofveranstr8n.gd,?,in.a af clot bullrancle lifvet i starre sticlor, IrHnos det ljnfligt a t t f B hvila nt i stilll~et ocb. l;ptn.acl, att l i h u ~ ~ clofit a.f rosor och oranger i staJlat f6r lakter~ af maski1101;jn och ]:SIC, att ae vaclsr,?, vanljgn ansilrten le elnot sig utaii l?KtrHngai~.cle nyf lcenhet.

Cordovas innevhnare lefrn, utesln tande pfi, sia.a ~niimen -- det moderna lifvet tyclcs brusa fram l h g t bort fr&n derns Inurar ocli lamnar deln alldeles ober6rda kvar i deras dgdlijsa s~nkstadslif. Men de hafoa ju ocksh stora minnen att lefva pir. Htnliostone vid ett ytligt betraktande ar dot ukstnn afi~ndsvarclt clettn cStillebenc; midt i d r t jiiktade nutidslif.

&nu ~ n a u . ~ % l tiin.ka sig en ljufligare tillraro an att bo midt i en triidgftrd, c1ii.r blommorna dofta Bret om, dar grenarne boja sig mot jorden f6r att r#clia dig siua gyllene frakter, cltir &t kristall- klart vat.ten, cljtledt Irhu fl:isha, kiillor uppe bland bergen., stiindigt porar fmin ocli Isjldai: st or:^ dammar, diis feta lrarpar silnrna kring s& tama, ait de n8stan k~luna fAngas med hilnclerna Mr att lagg,as i glytan ocl~ bjucla pii ell liialrer riitt; cliir 1~8lrtergalar SIB sina drillar i hvar buslre, och. ogat tjus:ls nf cle l~iirligaste fa.rgskiftningar pti palmer och kaua~ler o d ~ gads marar 6fverlrliiclda af ltlangrosor i yppig pralct ?

En stidan undangom'd, ha.lfforvilda plats funno vi i en ntkant af den gamla staden. Det var det s& kallade sA1caza.r viejo)), en stor tradgkrd, som innesluter de galnla krenelerade torn och murar, soul gnnu &terstA af de morislze lralifernas en g&ng praktfulla residens. I tradgtdens anliiggning pc~ terraswr med marmorbalastrader, af de pr&lilrtiga haseiner, sem tjBnat sultaninnorna till bad, kkan inan tinnu spAra de finbildade inorernas ralfinerade smak.

En viss forsmak af O~:ientet~. fhr man for ofrjgt st' hela stadea. Husen aro niistan alla byggda med den gamla ~noriska fordelningefi - en- och tvRv8ningshus ined flata tnk, i midten en g&rd - el

patio - orngifven af arkadel:, soln uppbka en riln~lt girden lijpande veranda, till hvilken alla hnsets riun. vetta nt. Midt pO dep vanligen qarmorbelngdn gardm en liten Eontiin, olngjfveu at: praktfulla bladviister, och rondt om iiro hnsets biista i~lobler uppstallda, d8 giiden pA sanllna ging tjiinstgor soln motta~gaingsrnm. Under den hetaste firstiden skyddas man frAu dell brii.nnande solhettan geuom ett soltalt, under den kallaste salnlar man sig i skillet bring de stora kopparfyrfaten. Just i ett sRdnnt typiskt sydspanskt hus bodde vi, ett . a~~spr&kslost, men renligt och hemtrefligt litet hotell - eller snarare pension. - ~ C a s a de huespedes.r, som dessa slags gasthus b e n b u a s p i spanska. Husets folk voro vanliga och tillmb;tesg&edde, isynnerhet Lade vi roligt af bekantskapen med seiiorita Pilar, var- dinnazzs niece, en. intagande liten brunett rned. dessa stora andalusiska @on, son1 ena ogo.~d~licket n~elankoliskt triina under sina sammets- mju:ka ogonfransar och dot n&ta blixtra aE ska!kaktighot.

Jag ousksr ntt jag for Dagnys lasarinuor kuude hafva litet mera att b&atta oin Spani.eas kvinnor, men vid ett uppehiill p l endast . 4 ndnader, uteslutande iignade At konststacli.er, hin.ner man I& fogn inblick i secler och fo r l~~ la r~den . Dessutom ltiter den spanska kvinnan sig litet ses utomhus. ' In.stin.gd in0111 I I ~ I S I M ~ ~ S mnrar, dar hon liir vara en god husmor, iiguar hou all den tid och kraft, som ar heme ofrig frAn cle husliga 'bestyron - att studers lconsten att belzngcc genom toiletteas alla hjalpnodel, gen.om rorelsernas grace, genoln en. lattflytande Ironversation o~rl irgenting. Promenaden., teatern, visiterna Bro hennes f:orn8.'nsta verksamhetsfiilt - o c h d g o n bojelse fiir mern allvarligt och. sjiilfstandigt tiinkande eller arbetande torde viil sv81.ligen kcmna pAtrkffns, annat iiu som enstaka nndantag. Det allmanna Bslc Adningssattet ha1nnza.r nog iifven alla f ijraok i den vlgen. 9 f tidningsreferat ofver en f oreliisning, hilleu i en mbetare- forening om kvinnor$relson, faun jag, att talareu aus5.g d m kvinna

rent af fiirdoinlig. som ej ;agna.de hela sit4 lif fit mnnnen, och hade hon niigra ntpraglade anlag m n Eijrlatt.ariuna eller knnstnarinnti, borde hon endust nnviiuda c1e111 for xtt dirnled inspirers mannen - ocli detta foredrag hiilsatlcs mccl ~nyckrt bifall.

Nen lfit oss Aterv8ada till ('orclo\*as hlls och gator! nessa sednare iiro lned f B u~iclantag krnkiga ocli smala, ofta sii smalu, att

serar, eutir l~jnl~iafi-anlc niistan suudilw mot viiggarne. Anclra gntor aro fullkomligt ofarbnrn, - ocli anslag 1); husk~~nt.nrlle tillkiinnnge, att gatan

e j kan trafikeras af Rkn.nile. 'lack yare de 11 vitaiel~aile ~nnrnrne ser stadcn sen oclz pntsnd lit, i n u e r & ~ ~ a r ~ ~ e l~nf\-n ctt stilla och lwl~agligt satt ntt vara, ~8n l iga och tilll~lijtesgftc~l~lc mot friimlinge~l. DB oc11 dd ser mau bakom de jir~~gall~.trde Fiinstxe~i (en kmrlefva frfi.11 mera osakra tider) ett fijrtjnsaude har~~ansikte eller cn svarttiigd oclz fin- hylt ung flicka, ouh wan g8r tr>-ggt iifverallt, utan rttt fiirfiiljas hvarken at' wdsvisa pojkar eller alltEor cuvisa tipgasc - aliunrs ett

Och nu stalla 1-i bra steg till kntedralen eller moskkn, som den snarare borde. kallas - Cordovas fiirniimsta nch nastnn elda rnarkvardighet. Xeu sG. ar den ocksl sB egendomlig, sd storartad i sina enkla Eonner, si olik allt, brad vi form sett., att den rnsam va.1 iiina;r modan af en resn hit ned.

Det vw den ~niiktige kalifeu Aid-e r - Ih~~nan , soin ar 7 6 ' lat borja nppforandet nf deuna inoskk, scm etiligt hulls onskan skulle ofvertriiffa alla ancha i storlek och pmkt. Bygguaden 2r an fyrkant. som miiter 167 meter i langd och 119 i hredd och ligger p& ett mot flgden Guadalquivir saktn sluttande plan. Pramfor den stracker sig en stor af a r k d e r omgifven fiirg6rd - - h p d o de Ins Karanjasr, - jorangeghden) planterad med palmer och apelsintrad och fiirsedd med minga fontaner, dar wraberna foretogn sina pAbjadna tvagningar fore intradet i helgedomen. Till denna gird knmn~er innn in genom en hog, ined treduhbln hastskohralf fiirsedd morisk port, rikt p r ~ d d med arabesker pA ytteisidan. Hoplygdt med denna port reser sig det smackra luftige klocktornet, iih-erst kriint af en forgyld bild af S:t Rafael. Det ursprungliga moriska. tornet forstordes af en jord- bafning, och [let uurasande nppfordes i dess stille pt 1600-talet. Xw hlir Litet slnitt Besriken i sin fisrviintan, cl4 luau cfter att ha

intriiclt p i forgkrden, ser frainfijr sig den Iign tlnkln fncnden, s$ olik alla andin, kprkor i kristen h eten . Fordo111 f ijrcle en miingd portar fr5.n all8 sidor in i mosk8i-1, men sedan den iinilrats till kristen kyrka, igenmurndes d.e flesh for ntt ge plats i t s l l r~ , de smtri lrapell,. som m n ~ ~ 11ppfijrt i de form port8ppniiignriie. Midt p t faqaden for einel1ei:ticl en hlegnnt hoalfd portnl oss in i teliiplet, och inkomnn - sedan ogat vant sig vid den ~nyst.islre hnl!dagern. diirinne - sliis vi med 11ii.lp1 11eundl:an ' iifver clettn :jiitteve.l.+i-. :Ett niistnn oiindligt, perspektiv sf pelarrnder striiclzer sig frnmfor oss i wlla riktningar. Moslihs tak, s o n f iirr utgjoscles fdf s11 idacle ceclertrii-11:jlllsas - nu, ersatta med hritmenade riii~dl.Ggacle 11.vi;alf - upgl>iir..es nf omkring :750 pelare, mon.oliter nf nlln sorters ciy~bara lna~mornrter, jn, nf jaspis och o:nys. :Prlarne stiidn 11~stslrofo1:made biigar, tvB rader ofvltnp& li~a~rnnclin., pioh tv%i:en. ranclndt: i. ri:iclt, och hvitt, och dessn, biigar npgb81:a i sin nrdning tnlret. :Det ii~: oinojligt n.tt beskrifva det iatryclr, soin cleunn oiiiidliga Iiinssn 8f pelare ooh bKgar gor, d8r de bildn ibii , nlldei., f~rsvinuancle i ett dmkelt fjlirraa, iin. ett virrvarr nf hvarwncli~a lco~.snncle liiiier, allt eflm son ma11 betrlrtar pelnrrn- clerm I:ra~i1if1:6,li eller .ifr&n siclan. Den nncl.erli.gn Isel!-sningeu f r h takf8nst1:eii, som gel: lwnftigt ljus A t . solnlign gwtier och 18mnar: andra, i djnpt cliinl~el., okar cdet nnderbni-a intryclret. Niii:inas$ liknar denua dteriiir en pnlmslrog, deli. uat~irens sknpelse, hvarifrAn arki- tekteu tyd1igt.n heintat sin jngifvelse.

Sol-gligt nog liar denm m8ktig.t impoaernnde byggancl blifvit delvis forstiird af: kortsynte priister. Sedan. morernn ldifvit fordrifne fr&n det slriSnn rilre, de genom arbeBamhet .och. konstforfarephet akapltt, iustnllerndts sig det b.istna priisterslrapet i ile otrognns helge-, dom, efter nttl ha. ~ ~ i n t den mecl bijner och rok'else. Men de funno den sminrt nog ej liiiiiplig fijr dell kntolskn' ritnaleu, hvarfore de fattade det vildn beshtet ntt rifva necl micltelynrtiet af 1nosk6en och dar uppf6m el1 kat,eclrd i stiillet. i\l. 1523 b61jo*le man dettn far-. storelseverlr, men stndeus in~inicipalstjlrelse, som tyclres hafva. haft mera. blick for clet lconstniirlign, motsntte sig swlcen och viidjade till Carl Y, bedjnnde honom Beslsydda ett verlz, 11vars make aldrig skulle .kunna hterngpfijras. Priisterna voro envisa; forgafves utfiirda.de magistraten ett farbud vid lifsstl*aff fBr hvnlje innlm-e ntt rifva ned en sten frdn ~ n o s k h - kejsarens ntslag kom oc11 gef priisterskapet rakt att forfara, soln de onskade. Och si blef detta. besynnerliga tilltag utfordt att midt inne i den lhga, dunkla lnoskbn uppfora en hog hvalflfd katolsk kyrka i spansk sen-gotik - i och for sig verk-

ligen rncl;er, men hiir alls iclre pfi sill plnts, SB inScket merit som klninpiga stodjeiniwar pi sidornn mist nppfiiras, hvilka med sina tnnga massor verka i hiig p.ad s t~tande Lland (It! Inftiga moriska arlu&mm.

Hvad mail lyckligtvis haft nog pictet ntt skonn 81- xnbernns ~ a l l r a heligaste>>, det lilla kapell eller niche, wEZ Blihrabs knllndt, diil. koran forvarades. Den viigg, hvaryii inghgen till denna lleliga plats behlner sig, iir snarare ett guldslnedsarbete iin ett arkitt.1itur- verk. Den hiistskofor~nnde portopyningen omgifves nf de rikaste ornament och tiinkesprdk ur koran, iltfiirda i det finaste luosnik- albete, p i guldgrand nled fKrgpr lika hlnra, soin vorca ubr te t utfiirdt 0

1 gar. Kiggens nedre del prydt~s a.f iimmorplattor, midade i ite finnste reliefer. 3fwnlorgolfvet i sJIihral~ 8 hm* en kiinnlar sii~lra rnndtom, ofnott genom de riitkropnes 11sryl)andr pd h i i kring sin a beliga slrriftn. Frnmfor porten liir ha hiin&, en stfndigt brinilaude, ntomordentligt dyrbnr lnmpe i en kedja af rent gnld. Kvcljan I~iinger Hnnn kmr, men 11ar nnder tidernas lopp eget nog fiiriimht sig till - fiirgyldt jiirn. Man hkller nn soin l~iist pii att rcstanrera, sB mgcket man. kon, af hrnd snm iimn iterstiir af den form prakten. Cieno~n att borttuga m8ngdubbla lager nf knlkrnppning oc11 hvitme- niug, h;w mnn' pb m h g a stiillen nypti'ickt fiirtjnsande stuckwliefer -- ja, ett helt lrnpell eller rum, hr:irs talc och viiggar i ornnrne~l- tikens rikedom och ftirgpralrt ulstan iifverti-Gffm ,lll~nlubras imst berbmda salnr. Bfven de gainlu snidudc talrljiilkurne af ccdt!rtri bar mnn letut fram nr slwipvriir oc.11 1)nse:ir dtw in deln pB sin gainla plats. >Ion moskh ltan iindii nldrig mcra Llif\x, hvad deu en ging rnr, pi den tid, d i den ul~plgstes nf ijfrer 10,000, med pnrfymerad olja fylda lampor, CIA ilyrbarn mattor ttickte dess golf, och innsellniin i rilsa Lroderatle driikter diir fiirriittade sin audakt. Det var fijrgrifves Carl 1- dngrade sig, dB ha11 kom och fick se, hvnd priisterskapet med hans till8tdse gjort - ocll dettu var I h g t ifriin det endn stora missgrepp af denne monurk, som l l t tsig inera ledas af sin hogmodiga onskan att se sitt nalnn fiireuudt ined allzr storre monument i Myanien, iin af klnsls fiir skijnhet och historisks minnen.

Oforgiitlign dngar tillbringark jag hiirinne ined till stiirsta dele11 fruktlosn forsols att pc7 papperet fiivta nligot af det ~uystiska f a g - och forinspelet. Det VIZT iblmd s& @st, SB fritk fr8n bade Icyrko- besijkande och twister, att jag niistan vilntade att f A se nigra gen- gangare frAn Abd-er-Rhamans dagar med ijrjterlandsk vardighet sksida

!ram ~nellnn peln~ves dnnlrel Eiir ntt fslln her1 i stoftet liwnfor clet guldskimraacle Mihrnb - men jag fick ,nojn mig 1iiec1 att Bse de katolslre pi.elateruns processione~*, s c l i o i i ~ ~ a ~ n e ~ ~ n ~ l ~ nf orgelns miik-

I!tlz:omnn i (let fria igen mijttes vi nll.tid nf snmwn l~licln l~ijstsol och *snrnmn. blomcloft i luften. Mlinniskoi:nn i Corcl.ov:~ iilski, so111 sngclt blonimor och ett Ingnt, lit' - (let mlirlw oclrsb 134 clou vidstrii.clrtn., viilskiihtn mliiggning - I?;e.sen rle la V.ictoi*.ia - so~n tjiinnr d m

Bmdiista, i. det sammn 11.iirmnc1e sjg. Ilet Ii,r b r~d i i Spanien att I'ij1.n kistan opj~en till :Iryrkogtden -' Atininstone 1x1 .vi sett dettn eti; par gAnger, cld rlle di'd;.~. m r o barn. D11: IAg mi clen lilln rl6d.n utl~yntnci mzcl blo~~imo~: .i sin t~:&nga, sista BBdcl.. Men i ett vnsrnt lclimnt fo~%.nrli*as rlen. liflosn lwoppm fort, och (lei; lilln nnsikteii sl-'lg

redml. ohyggligh lit, cliir det, utsatt ffir solens strilar, stack ham ~nellau spetsn~: och I~lommor. Kistan. gungade h.it ocli dit nnder biirnrnes fogn tdrtliasta steg. N&~IY.I, iclre so~~lrliiddn knrlar,'for- modligen. gi:aahni. -. ile n.l:mfiste fijl ja srisst ej . h e d till gsnf ven - gingo ointressernde mecl. Det heln sdg v51:dsliist och likgiltigt nt, so~n swgdt en sl:"l.ende Iron.t,~:ast mot de wnelrning~,~., s o n sliisades pii de 'lef vaiide, rosign balmen, smn obertircla lekte tii,tt bredvid.

gryiiimare - ty doclen. iir oftn ej sd grym som lifvet - fir motsatsen m~llnn deoo; le'ende, viilvilliga . natixr . och de Ganlottade klyn~plingar och obotli& sjnkn, som , genorn . tiggeri sknffa sig sitt uppehiille, oeh hvarilf Spuniens stiider 8fverfliida. Kfven i Cordova siigo vi itskilliga sd,clann olyclrsbaru, aom tyclrtes lielt, ijfvorgifnn, och ion1 det viil b o d e varit kommnnens plikt att tagn hand om. I

Vi besokte ufigra g h g e r teatem i Cordova f o i ntt fdi'reaa p i hvad soin egentligen inenas med en spanslz: cznrzuela B.. Jag hade forestallt mig, att denna sorts pjeser ungeflir motsvara.de den franska

operetten. Ven till vAr storn iifverrns1;ning fingo ri snarnre se en opera seria - med den skilnad ntt sbngen hiir omviislnr me11 tul 118 vers. Den lilla teatern - stadens som~narteater - var mycket besijlrt, fastiin den ra r utrustad pf euklaste siitt,. Parketten - - - de biista platserna - var placerad pA lmru mu-ken, ocli sittplutserna utgjordes nf hnlmstolnr eller triibiinkar. :.Salongen D r:ir rynllig, me11 scenen ptterst trGng, ocll (let styclte vi fijrsta aftonen sBgo, ett histo- riskt d r n m ined lrijrer nf iidilare och l~ondfolk, sammansviirjllingd- scener, tronbestigning In. m., tog sig onekligen lijjligt nt i denna tringa ram, isynnerhet som dekoi~~tionenlu iifveu voro yttel-at enkla. Ett nattligt ~niite inellan iilsknren, soin kliittrar npp till sin i ett torn inneslutna iilsksrinna, r w isymerhet komiskt, dH den storortade duetten sjiings af tenoren, staende p4 en vanlig traypstege, och sopra- nen, sitttnnde p i ett tre alnsr hijgt sointugligts. fiistningstorn. Trots 'denna ofiirdelaktiga situation gjorde nrtisternn sitt biistu och Lredde p i rned en glocl och en patos, soln framkallade luycket Lifall. Den anilra mwznelas vi sRgo, var forlagcl till uatiden, dess intrig luycket enkel och oslsyldig, och hela prestationen siirdeles allvarlig och viir- dig. Litet mera gliidtighet knnde e j ha skndat - Inan blef riitt tung i iigonlocken, innan treaktsoyersn 1-ar afslutad - ja, en &ski& dare soinnade in sb' go&, att hnu lnidt under en akt trillade af sin st01 ut p i micltelglngen, (let endn komislstl intermexzot nnder pje- sens gHng.

1% denna tauter hade innn infijrt det Lespnnerliga system, st t .bilj&er shldes till hvar akt fiir sig - -- nHgot, solo horde rara rfirtt ofiirdelaktigt for den stnckars direktiiren, soul torde liiprt fara att, fti spela de sista akterm fijr towma rEiggar. Xen lyckligtvis nro spanjorerna sli r o d e af sin tenter och sitt kafk, ntt de hellre smna diir iia tillbringa aftoneu hemma hos sig.

Men jag fruktar, att jag allt fiir liinge drojt krnr bland mina minnen frkn den viinliga staden vid Onadalquirirs striinder, att jag gloint att fiir dem, sorn ej sjlilfvu mrit diir, mina ~nteckvingar bli fiirglosa och mattn. D t f o r iir det biist, att vi stiga upp i jiirnviigskuph, vifta .famlil A t senorita.Pihr, sorn med t.lirar i sina vackra iigon ropar sitt: r>Adios, clue lo pasen bien, senoras! , - kasta en sista driijande afskedsblick pii katedralen och dess lultiga Isampanil samt styra {,k.rden ofver till en nnnan varldsdel, dit ~nojligen niigm af Dagnys lasarinnor kunna ha tllamod att. en annan gbng folja rued.

Ellelt Joliw.

Minnen fihn Sonja Kovalevskys ungdom.

Det ar ej de 'klara, harinoniska karaktererna, soln utofva den storsta dragningslxaften for psykologen och minnestecknaren. J u svkrfnttlignre och gktfullare en personlighet lir, ju ifrigare tyckes en snrntid och eftervarld r a r - m att 'soka ntforska cle dnnkla skryrn- s1or1.m i dess natal:, att vilja ntl.edtt lzvad sorn iil. oklr& och sammansatt.

Sol-I ja :[<ovalevsky hijr till cle personligheter, h.villras 1;n~:okter oopphorligt lockar till psykologiska iatliiggninga~:. Endast sju Br hafva fiirflutit sedan llennes clod och for hvarje BJ: gores nya forsolc ntt tecknn hennes siillspnt tillclragande, men. p& sainma g8ng ytterst Iromplicerade Bild. Den lefnadsteclming, sonl kort efter fru Kova- levskys dod ntgafs af en a£ hennes niirmare vfinner, Anne Charlotte Lefflei:, har tyvarr t,iliunt cle fl.esta senare biografer som riittesnore. Vi saga tyvarr, ty densamma sysslar ngstan endast, och, nlgot soill A. Ch. Leffler ottryckligen betonar, uteslixtonde f.r&u forf. , subjelrti.va nppfattning sedt, lned clen senare perioden af f1:a K:s lif och lBrnnar f6.r clen forra, hennes b;jlrndom och nngc.om, ett stort tomram. Till en do1 hilr detta tomrum nu f~rllts, i (let nyligen &.I nlira anforvandt till S. K. meddelnt Iritskilliga mycket intressaatn fdcta och s~ntidrag friin heunes barndoms- ocl~ ungdoimdif, ~i~eddelanden som, om 'icke nppenbarancle alla gAtornn i Sonja Kovdevskys Irarnlrter, dock fijrk1ar.a~: och Irolnldetterar mycket, som alldra ini.unesteclrnsre l a m a t c1nukel.t eller p& ett vilsele.dan.cle siitt framutiillt. Det $1. i en forliden cleceinber ,$dig appsnts i den tyskn tic'lslcriften ~:Deatsche Runclschan)) so111 ifrdgi~vtwa,nde meclclelandeu foreko~nma, oc11 de iiro liimnade af en li'us.ir~ p& in8derne till Sonja, hoken Sofie von Adelnng. Det &r dels de . personljga bnrndoins- och uugdoilmninnen:ls vitmlesb6rd, som fiirf. frain- liigger, dels de ))histori.sl<ns dolnlmeut, som 'hafva fniniljebref till atlid. De are nf siillsynt intresse de blickar lnrm hiirigenom fAr knsta i (let lilla blwnet och den unga flickan Soujas historia och kamkter, dnbbelt iutressev8,~ikande, emedan Imu cliirigenonz clesslikes far se den spegelbilcl af en rysk adelsfainiljs lif, soul Sonja i sina skildrirgar ur det ryska lifvet pA ett si i genialiskt satt framstiillt, bar trada oss till motes i sin lefvancle, nrsprungliga gestalt. MBgra utdrng af den intressanta uppsatsen, hvars tyska rubrik lyder : DJugenderinnerungen an Sonja Kovnlevsky~, tro vi *darfor mad noje skola lasas af mfi$gen i det land, dJr Sonjns sista lefnadst forfl.oto.

Sonja Kovdevsky tillhorde, som hekant, en hiigt. nppsatt rysk adelsfamilj. Bide p5t faderne och moderne hade hon, sR val hvad bord som intelligens betraffar, hoga anor. Hennes barndorn forflot iin p i faderns, general Rorvin-Iiruko\\-skys, gods Palilino, dels i familjens residens i Petersbtv eller pa inorfaderus, general Schd>erts, Iandtgods i niirheteu af den r ~ s k a huh-urlstaden. Det var 1x3 sist- niimudn stdle vi i de biografiska anteckningarna for forsta g h g e u trlffa lilla Sonja, d& fyra Ar gmmal, och det iir en iilsklig hilil soin f ra~n- innnas af de tv8 smd jamnh-igrt knsinerna, dgr de efter slutacl fawilje- taffel hade det viktign uppdraget sig nnfiirtrott att hi3.ri.t in den korg ined frnkter, dndlar, fikon, nlssin och niandlar. aom var afsedd fijr desserten. Den ena lilla Sonja tog i i n Gnda af korgen, hvilken den barnsliga fantasien forlanade ofantliga dimensioner, den andra lilln Sonja @Ada knsinerna voro doptrt till Sofie) i motsatta iindan, och sti bar det a£ till matsalen, dBr riklig bararliin 11s korgeua innehAl1 ej uteblef.

Fr. voa ddelung beskrifver sin lilla nalnne som ett miirlrhxadt, ej precis vackert inen ytterst lifligt barn, hvilket giirrze rille gijra sin egen vjlja giillande, hrarfore det ej siillan kom till nappatag nlellan de s~nii lekkamraterna. Trots detta voro (le oskiljakkiga llnder de tider deras foriildrar bodde i h~arandras grannslcap i Petessb iwg. - i f ven sedan de blifvit skilda At, Sonj as foriildsar flyttat till familjegodset Pdibino, kusinen foljt sine foraldrar till Tysklsnd, diir de roro ho- sattn p& en 5gendol-n i niirheten af Stuttgart, uppehiills hekantskapen inedels lrorrespondens, hvarp8 lii.mnas flera ticka prof. h t Br emellertid en gemensam taut, som forser den i Tyskland hoende familjen med nnderriittelser frbn sliiktingarna i R y l a n d , och det iir af hennes href' man fA.r en gnliska klar och lefrande forestiillning nln de yttre och inre forhlllandena p% slottet Palibino i borjan a£ 60-talet.

Tantens beskrifning pi% stiillet och lifvet darstiides as ganska idyl- lisk. ~Landskapet &, skrifrer hon, ytterst mlileriskt; vackra kullar, klarlda med frisk gronska, rdgiikrar, hvars holjande ha£ af ax afiecknar sig pb ett fiirtjusande satt mot tradgruppernas dnnlda gronska. r net enda hon has att a n m i k a mot slottet Pal i lko iir dess storlek. ~Huse t ar s% vidlyftigt och rymligt, att man blir triitt innan man gAtt igenom alla rummen och falniljens medlemmar aro skingrade i de nlika delarna af byggningen och komma blott tillsammans under matidema. Mottag- ningsrummen befinna sig i ofre diningen och utmiirksl sig i minga afseenden for stor lys. Rnrnmen iiro mycket stora, med 1-ackra par- kett-golf, marmorinlaggningar oeb eleganta m6bler. Utsikten frHn

balkongen ar fi-irtjnsat~cle. F~.ainfi.ir huset, som ligger 'pH en hiijd, utbreder sig en ratt stor sjo, begransad p& eua sidau af ea slrug- gig all&, p l den andra af vidstriickta fi&t och Bugar.3

~ N e d sina hoga salar, storn rum, gallerjer och vidlyftiga thus- byggnnder kunde Palibiuo liallas ett slott, hvilket)), iiiger brefslwifver- &an, roin iigareu forsk?tt att uuclerhiilla detsainmo. med den osdning och omsorg, son1 stocle i forhHllande till dess dimensioner och prak.t, slrulle iortjiina naluilet af en verlrlig fr.wste11ouing. I dess nuvarande kick iir dot endast l~ostacl for el:, rik och indolent ryslr adelsmnn.~

I detta; vacltra och stltliga hen1 tillbragte Sonja sina barndoms- och fijrsta: nngdolnsiir och cl5i.rmecl s t i i~ ' oskiljaktjgt bilclen af hennes sex Wr aldre syster Anjuta i foreuing. Anjuta var en rikt luegAf- vad rlat~ir, lned en liflig, obanden fimtasi och vaken for allt son1 18g inom ~etaudets viirld. Det inflytande, son1 denna iildre syster utofvade pb Sonjs satte, s l att saga, sin prtigel pii hela hennes lif. Som barn var hon systerns slrugga och dBltog ived okritiek beundran i alla denuas syssels&ttningar och piihitt. Pic1 demn tid viirmaclo 9n.juts for .naturveteusliaperna och hade forvnndlat sitt rain till ett vivarium for grod.or, odlor och nllahanda kriilc. Men d l dessa en vaclrer da~g lyckats befria sig ur sin fdugeuslrap och till familjens st.ora fma spiddes ijfver hela buset, blefvo cte obehagliga gasterna ,for alltid bannlyste ocll Anjuta mHste iusta.11a sina vetenskapliga experiment.

Tanten gos foljande skildring af de bHda systrmua, Anjuta var d l 1.8, Sonja I2 Br gamma]. Hvein som Br favoriten frainglr alltfor otvetydigt af denna karekteristilr. zEndast vid mlltiderna uppen- barar sig Anjnta, den iifriga delen af dagen tillbringer hon pb sitt rum, diir hon studesnr Aristote1.e~ oc'h Leibrlitx och klnddnr full hela ark riled ntdrag och a.ninarlrn.ingar. Aldrig siitter hon sig med sitt hnndarbete bland oss andra, alclrig doltager hon i en proinenad. Blott om kvallasna, d l vi Bldre sitta vid spelbordet, kommer hon rnsc?;n.de med stom steg geaom salongen, sB fordjnpad i sina filosofi- slia betraktelser att hon hvarlren hor eller ser. v Den gauda tanten anser den viig B n j ~ ~ t u slagit in pb, ytterst farlig ocb lclaudrar skaspt modern, sum e;j anviiuder sitt inflytml.de for ntt farn henne pR den rBttn v8gen. PA samma g h g ger hon dock den nuga flickan clet iutyget, ntt hon ar begAfvac1, Blskv~rd, liflig och Iruuskapsrik, ej under darfos, menar Lon, att Anjuta bland sina umgangesvanner d. r. s. grannfamiljerna, son aro heme oiindligt uncterliigsne, gar och galler for nlgot utomordentligt frainstlende. .

SB ofvergdr hon att teckna tiin siilslrling:* Sonjn, hrilken, slger hon, har en helt annan karakter. ~ M e d sitt rarma hjarta och kans- liga sinne satter hon stort varde pi% karlek och herom och Sir mycket frikostig p i , de slni uppmiirksamheter och iimhet.shevis, som Anjuts kallar 'kinesiska ceremonier'. lion hilr 1-isserlige~l store anlag for stolthet och arelystnad, men under en klok handlecluing knnna ilessa fel blifva fortjtinster, son1 gijra heme duhhelt t,illdrag,rnnde. Eastin hon till det ythe fo~%ndrat sig ~nycket, bar Lon bibehdllit. clettn djup i blicken, sou jag sd nlycket hennilrat hos Iicnn~: hennes vackra iigon, p i err giing fuktiga och glii~isandc, Bro s6 nt-

trycksfulla, s5 tdtmde, att de i och fijr ajg slcudle gora Honja vacker, af \?en om henues drag yore helt obet~dliga . For nhrva.raide hefiuner hon sig i en mindre fordelalrtig ofverg6 ngsptriod, hennes ansikte

e har blifvit l h g t och nasan nZigot stor. JIen hon ar t?j ~nindre in- ta-gnnde fijr det med sina lifliga, intelligenta drag, sin ~tliirlia, \-Rnlia f81.g och den fortjusaude lilla grope11 i hakan. Sorljs lofvar at.t hli en sacker fliclra, soiu siiliei.t, kommer a.tt ~i icka aypsee~lde i siillskaps- lifvet, nix Lisa (Sonjas mor) for herme ut i viirlden. 0c:lisR Aujnt.~ skall sa.ke1.t gora lycka, ty utan att vnra piifnllande vaclier har hon fine drag, frisk hy och mycket lif i attrycket. Kontrnsten msllan systrarna iir pbfallande, och det iir skuda att skillnade~i i alder fir sB

stor, ty de sknlle ta, sig fortjnsa~de ut lmxlvid hvarandrn. a

SBluuda upprullas i tantens href gliintvis tailor frdn den rarld. dar lilla Sonjas Barnasjiil utvecklades. Frziu A~ljnt:~s e~wljga studer- kammwe, dax den uuga flickau till1)ringur de 1hga sonllnar- dagarnn i sdlskap .med sinn stnmina och dock SA ~iilt~iiligt~ ranner ,kristoteles och Leibnih, fores luau 11t i den fria uatureu fiir att .firs ~uidsommarfesteu, till hvilken t .~ditens iiugdom frill1 niir och fjarran smlaa for att binda l~ransar, hvillra, lngda ulider h~dvudk~zclden , skols uledforn betydelsefulla droanuar. Ti f i rara mecl om moderns fodelsedagsfest, som firas med siillsl~apsspe~aliel ocli talllkcr, clA riel gastfrin Palibino hviznlar a£ giister; viinner ech slal~tingar, kninti:~ llngviiga ifrhn, dii lilla Sonja glfinser i tabl;icrna, in srrm ilansantle zigenmflicka, an som rxsk boudgoss~ och ofwrrasliar fiirhlclrarna med ett litet i helulighet jnofvadt pinnostyckc, hrilket bmdcrns ill- formator sckompanjerar pii fiol.

Det ar intagande bilder, fulla af ljus, och yriiglacte af ett I+- ligt hemlifs alla behag, som framstallas. Men pi% samma giing pi- visas, humsom den frBn alla hand fi-ii$orda uppfostran. Ram koinma de unga till del, nliiste liiruna alla friin, bide de goda och il8.li,any f~rll

frihet ntt ~ltveckla sig. Det vekliga och luxi6sa, af traditionella sed- riinjor och fordomar bundm familjelif, so~n fores g B ett geinmalt ry slit s*lelsgocls, iir ej .hell el iignat , 'att gora ~~ngclomen rustad att ''upp- tags kampen for ti1lva1:on. Sonja., som aldxig varit omgifven af annat &n bfverflod, hyste, siiger fijrf., djnp rin.gaktning f h * allt, som hor fill det inateriella i. lifvet. Ryste~mtisk 01:cln.in.g och ett regleraclt husligt lif liircle hon. ddrjg :Ii%nnn, och i de viilmlriende, ei sB siirdeles fi11.t.

hilclade f amiljernn pf~ grunngoc1se.n. f ann. hen rilrlig n8ring for sina ungdomligt oppositionella Asikter 0111 frihet, jiimlilchet 0th miinnisko- rtitt. Myclset .i 11enu.e~ sennre lif 18ter. sig utm. tvifvel i'orklarns af dessa herkes fijrsta lifsintrrch - fMrlnras och ~~rslrnldas.

Sonjn snr 1.6 is, dB de nnga khinerna och barncloiusv~nnerna dter snmmnntr%ffa. ' Det .var pd en' resa; so111 Sonjas fnmilj fore- tog till Tyskland, Schweitz oc11 Frankrike, under hrillren ett besbk nflndes hos sl8ktingarna i Stnttgart. Redan vid 16 &r s&g Soujn nt som en fullvnsen flicks och. bar cle obelrviima, sliipande klPidningar soin clA voro p8 moclet. Kusiaen gbr liiljancle sympatiska skilclring af .de hdcla systrarna:

~Ehurn iclse hmcl man lrallnr vacln~n hd~7a de nAgot mycket .

tyc kesfullt ~ned sig. An jutn, srntirt och' hijgvsxt, inecl rikt askblondt I I ~ och fiun drag, Sonja till det yttye hennes fnllkondign inotsat~, ett ~vnclt ansilrte ~ned en fiirg sk varin son en m.ogen persika, stora uttrycksfulla ogon, 1-1vil.ka tyckas viljs triinga in i sjiilen pB en hvar, den nAgot ijppna munnen fyllig soin en ros. %hurl1 e-j sm8rt Br lienaes figur injulr och smidig, alla hennes rorelser &ro hgftiga, obe- riikaeliga, spontana, lilssom hennes tal, hvilket ibland lsvaller fraln som en bergbkck, ja orden stortn iifrer hvarandrn lned en h8f- tighet, som tvingar henne att helt tviirt h6Un inne for att hewta nnclan och c'ltel:finna tdets trAc1. %'or f r i i i l i~~gar har 11on clock nAgot skyggt och . tillbalcaclraget. Men clrages hon af fiAgot so111 intresse- rnr henne iram nr sin. VI.%, blir 11ou snmt snmtnlets inedelpunkt och fiingslar izlla genwu den millets elcl, sou strid,u. ur henries ogon -

l

och ~rag lnr hvnrje henn es orcl. B Vicl denna tirl, siiger hennes biogrtif, var henues bojelse fijr

nlntematili ej ssil i ii'gonen fallan.de, ehuru hon reclan tidigt visade stora anlag diirfor. Hon vnlh en otroligt iuiagsidig ndnr, soin genast passioneracl t onlfattade allt soin f~ngslacle hennes f antasi, f orstAnd ocb kiinsla, och 110s Sonja voro dessa bre i lika hog grad ntveclrlade.

For allt retancle hade hon redan tidigt en olitsliicklig tiir~t, det skona i lronsten fiingslade och hiinryckte henne och fiir in5innisln-w och (]eras forhkllanden visade hon en vnlren medkiinsla.

Bedan 110s den 16 grjga flickan s p h d e s , ehuril ontvecklnclt och omedretet, den clubbelnatur, den rastliisa, otillfreclsst~lltl~ liingtnn, som ntgjorde hennes lifs olycka. Xldrig faun hon det hvnroin hennes sjiil rlrijmde, aldrig det ideal, eftm hvillret hon triingtatle och f;r hvillret hon glodde. Blott hos lilra tinkanrle r"lterfann hon sig ajdf, och diiraf dettn niistan sjukliga siikmdc efter s.jiilsfr%nder. Jlet fat- tndes henne likviil fiirlnA.@n att karleksfullt gA npp i cn aman, utt gliim~na sig sjfilf fiir clenna anrlra, att i (let gocla, skijna och sunuu hGjjn sig ofrer (let egon jaget. iifrerallt siilrte hon sig sjiilf, sitt eget oroliga, fordrande jag. Ej sb ntt forstli, att Sonja var en ntpriiglad egoist; hon hade en cljup medlriiusla fijr sina medmiinniskor, vnr stidse beredd att gd i elden for en skiill id;, fijr miinskligheten, att

do martyrdoden, om det vore nijdviincligt. Men dd dettn icke var noclviincligt gloincle hon eller fiirbisgg de smb k~rleksl)lilrte~*, so111 hade kunnnt lyckliggiirii hennes omgifning. Hrsrdagslifvet 111ed dew skyldigheter, sorger, frojder och lic~audeu var for h n n e fnllkomligt friimmande och hon betraktade tleb med ~fiirst~bende, likgiltiga, niistali tientliga iigon.

Det oaktadt forstoil 11011 att vinna m h g n veiMig:~, trofasta viiniicr. Hon ref 'zudrn riled sig oemotstbncUigt, nntingen de rillt* ellel- icke, vann dem for sig och sina idAw. I'leuna pcrsonlighetens makt inne- biir stom faror fth* dem, so111 std under inflytiindc af det elelrtriso- imande herravdde det utiifvm, och citirnf kan man fiirsti den feher, sc~iu vid clenna tid som en smitta gripit hela clet nnga Ryssland och drtaf Sonja till clet viktigaste, odesdigraste steget i hennes lif, giftermalet ~ned Koralevslry. Sjiilf stod hon B sin sitla viljeliis och blind nuder deras inflytagde, hmvilka ins1)irernt heme de politiskt-sociala idt'w, som liigo i tidens riktning och i!isktdningss%tt. I frhnsta ruinmet vczr clet den alcll-e och erfn~*n;u*e Anjnta, soin tlrog systenl ~ n o ~ j sig i all den jiisande oro, son1 fijrtiirde heme sjiilf oc.11 fi'iljtle hei~iie di

, liinge lion lefde. Den uppfostran syatruna fingo gjorde Bfve~l sitt till fiir utt dann

dessa kolnglicerncle knrkterer. Jlotlern var en litiig och iilskriirtl daitl, godhjgrtad och vdvillig men wag. Fnll nf intsrewe fiir hii~nana striifvanden bpggde hon skolor pd siht gods, uppriittade hiiihrgen fiir de fattiga och tog sig moderligt an sina zlyss friin 1ifegenskal)en Lefrinde biinder. Hon ijf versntte i p k a ungdomsliiclrer pb ryska, t l A ungdoms-

1.itteraturen. i det dkticla R;vssland var ett sb godt som ouppodlndt f a t , ja, hon nndervisade jclre siillan sjiilf i byns folkskola. Det tycktes dock ej smn om dlittrarna deltagit i moderns lclln strafvanden eller iignnt dem nAgon vidare uppmii~:lzsamhet. De gingo sin egen vag fram och det gocla soln de hnde under ogoneu fijrbisiigs eller riug- aktndes far cle stora frnmtidsdrommarna om hihet, jamlikhet och f~~nm~tskridatzcle.

Bbda systrarna lefde i, en vkld for sig, knnppast annd af fBr- iildrarnn. Att detta fortigande, detta hemligbetsmakeri, den?a vSirlc1 af hemliga tanlrar, k ~ i ~ s l o r och d~dmmar hvari de rorde sig, skulle utofva en oemotst8ndljg tjusningskraft pB tv8 sii eldiga naturer ar liitt att fijrstii. Jn Oldre Sonja blef, ju mer slot hon sig inonz sig sjiilf och nndandrog sina niirmaste den id8krets i hvilken hon lefde, och af de llzgnga tauter, grandtautel: och onklar, som benndrade och bort- . Irlemnde den unga beg&fv~de flickan, torde viil ingen enda f8tt kasta en blick in i clenna >eldsjiil~. Aujuta var mindre forbehBllsam och icke silllau lrom hennes Asikter i s1car.p konflilrt med den iildre genera- ' tionens, under clet att 8onja riled sitt injnlra, bojliga viisen diploma- tiskt forstod att dolja hvad som byggde och boclde inom heme och gjorde sig illslrad till och lned nf ,den. mest utpriiglade motst%ndare till nllt hvad kviuuoemai~icipation heter. :Eon 1c11n.de prata sii barns- ligt, vam sA, fiirtjosaode naiv och enkel att blott den mest skaqsynte knnde hos 1ieu.ne npptiio'lru nf~got nnnnt Ihl den ~ s l r l i g a , ansprkk8-

liisa unga fliclran. Men redan vici ticlign 4.r visade hon en starkt ntprligla(1 egen viljei, ett begiir att t. o. In. i sm8saker g6ra sin sjtilf- standighet gallande. . Sonja ville siillan hvczd andrn ville; gick inan ut och gick, fijredrog hon att stanna hemma, satt lnan tillsainlnans fick hon en plotslig lust att gb ut och promenera o. s. v.

SSlluudn karakteriserar biogrnfeu sin. beromda slgkting. Vi skols~ doc'k ihAgkomma, att det iir den Sinnu optvecklade, af lifvet oberorcla och opriifvade unga Sonju sou slddras, och att den himmelsvidt olika sfer, hvmi kusinen lefcle, Icommer. heme, trots den varma sympati hon kanner for sin, sliikting, att becloma henne friin den tyska adelsdamens nHgot konventionella sthdpunkt.

Frainstallningen ohergfir un ntt beriira den q+sod i Sonja -

Kovalevskya lefnudssaga., hvilken varit forema for cle mest legend- artade :och vilseledande utliiggningar, hennes giftermfil och diirmed . snmmanhiingande omstiindigheter. Biografen anser det som en plilrt

mot den doda, ntt mecl stiid af fainiljebref, livilkn forcligg,,n s w r t 1)il bvitt,. frawstiilln dessn tilldragelser i Sonjas 1if sB soill. tln verliligen iigt rwn och icke sii som de af hennes fiiregdentle biogrnfw teclrrlats

De ointalacle lwef ren, diir Son jas fiirlof ning och gif term51 a f-

l~nndlas, fo~~skrifva sig iifven cle frdn en kvinlig sliikting. Reclan friin bikjrtn spti-ar niau, hurnsom 111niz merl ~ n e r 1)ekymmer iin gliitlje inom sliilrten inotsfig cle ungas fib-euing. 1 SSS 135 v;:ircl~ hnrle fiir- lofuingep fiirsigpltt, men clet finlies intet son1 gel. stiid fiir (let nn- tagmclet, ntt Sonja genoin en ti~igne~.ncl enlevwing tillt\-ingnt six fijrlildrmmas ssmtyclce. JIodern vnr alltitl fiir partiet, dii hon :msdg Kovalevslrg for ou bildntl och l ~ r a mlnlliska llleil en solid k;trnlrtelm. Faderns samtycke var clocl; svdrarc. ntt erh5lla, men so111 Sonja fiir- siikrnr, att hou nldrig s'lrulle gifta sig med ~~ l igon nnnan, (11-iijer clet ej knge forr iin iifveu haus motst;incl iif~ervinnes. Och nu iir Son ja of verlycldig. R.ec1an i sel~tem1)er skall lnollol bet tirns pli

O Ynlibino. .

T'anten beskrifver Kovalevs1;y i ctt 1wef sAlnndn: ;.Xu har jag gjort bekantskap med fIistmnnneii. Hsn bar* hninstonc icke n~iss- hagat mig och redan rlet iir tillriickligt. Ynclrei. iir han ~ i s s e r l i g e ~ ~ icke, men icke hellel. fnl. Him iir snitrare littell iin stor, 11ar slltt hRr, s o n hiinger ndgot 18ngt ner i nacken och s d , Ijiisu milstnscher. Jag hegriper egentligen iclce hnr 11an f14n fiirstu st.andeti lrnnii it t gora ett sfi stnrkt i n t l y k p:°' S~njct. -If haus konversntion ];an mnn 1116rka~ ntt ha11 iir en lildnd oc:h kui~nig man. Hvncl lian vidnrr $I*, f i r f~*ninticlen ntvisa. Miitte vfir Sonja hli riktipt Iyclilig werl honom ! 8

Foljande bref £ran Pnlibino ger en gnnska liflig och utfiirlig slrildring af bri~llopsliogtidligheterncl, och fiiheredelsernn tliirtill. \'i liina i sammanclrag tanteus ord:

>Lisa och hennes' familj mi viil. Sonja 21- strdlnatle och fijr- tjusande sot. Kovelevsky ser inycket lgcklig nt och tycks w r a stolt ijfver sin erofring. - - -- Blgg och miinniskoskpgg, soul Sonjn Br, vill hon helst tillbringit hela sin dsg ~ned liisning eller promenader med sin 'fiist~i~an. Man liimnar dem ockst"t den stiirsta frihet och de forlofvade siillslrapa fiir clet lriesta enclast. med l~var- andra, ~ n e d Anjuta och systrarnas viininntl, friiken E. - . -- . -. -

Efter frulrosted ,ad vanligen Lisa, Ad& (en ogift moster till Sonja.) ocli jag upp i. lills salongen, diir vi ha Qtskilligt nt.t syssla lned nt- styrseln. I fiirrgiir filllaile vi hnncldukar till Sonjav lremisks experi-

ment, i dag hnr jag sptt Bherrlraget till den lilla rods sidbnkudcle, so~n Sonjs gkall ha mecl sig pg resan. Blott en liten del af ill-

styrsela. i.ir hiii*, det nlestn nf linne och I&der & ~ T ~ H I : i Petersbnrg. :l31-!1d kliidni.nge~i. el~nru ealrel, iir inyclret vaclrer. Den 82. af hvitt siden, gun~erarl 1.11ec1 en atln.si:onlR och ett motsvarande skzrp. Sonja ;it]: fnllkomligt Iilcgiltig for sin toilett och fini~er allt onodigt eller alltfor elegant. Detta hindrar dock ej, att hon %I: vaclo-are fin nigonsia. I g&r beslot hon. sig for, dzrtill pA (let ifrigaste ofver- tdad af I<ova.levsky, : ~ t t Iiiggn upp h k e t i papiljotter oc11 npptriicide i nag mecl l h g a lnclrai:, som kliiclcle heme fortjnsande. Pb naima siitt sknll. lion vilra lrliidd i h h a t pb b&lopsdnge~i. Denna iir nu bestamd till 0111 sKnc1ag. V.igseln #gel: rmh efter miissnn Id. 3.2 och sec1.m far luau tilll~aka till Palibino. Ronja tm: ej den ringaste clel i. inl?dmi~~.,aeh a& sina salrer och det Br n ~ e d nod. man kan. fiirmH heime nth kasta en blicle pA nkgonting. Lisa ~nBste dhrfbr onpphorl igt ta Kovnlevsky till rA.d, hvilken iii: myclret iner pralztisk ocli tyclcs ha stort oi:cln.iiigssinne. Has Bnr ett mycket Behngligt, goc11.uodigt viisen och har redan slutit sig varmt till Lisa och den iifriga fa~niljen. Hnn kommer Sifven r%tt bra ofverens med Wassili Wassiljewitscl~ (Sonjas far), ehuru clenne ej rktt kan forlbtn honom, att han rbfvm. hort ham ;ilslrling. Den stac1rn;r.s W. W. iir sii nedstiiind, atit jag blir ledsen Ba:a af att se pb honom. Natnrligtvis gKr ha11 sig storn bokymmer iu1,ac'Len.de Ronjas frmntid och anser henne vsra for ling for att 1cunu.a k h n s vorklig kiirlelr och tror. ntt hon anart ski.111 w k u u nr sitf; ras. Lisa. iir mycket mer for-

'hoppningsfnll och Sonjn sjiilf iir en bild af 1ycksdighet.w

Sfi. slrild~:as s j d f m brollopet. Det iir i ettl bref claterndt Pali-. bino d. 16 sept. 3.86s.

d38 iiro de clR gifta och sin Isos! Gkdagen var som en enda oreclig, orolig drom, tifver hiillren dock clet ungn pnrets strhlande nnsikte~l lrastsde 0th forkla~mde slciinmer. Nu Siro cle redan lialf- vBgs till Petersb~wg, derns ti1llromn.111ande hem, cl&r de, som jag hoppas, skola bli riktigt lyclrlign. Jm mer jag lfir kanna Kovalevsky,~ :in mer in.ser jCq, ntt hans lrnralrter B: en borgen .for Sonjas lycka. :Han tycks ha ett fGrtr&ffligt hjArtn, varma kiinslor, gocln grunclsntser, mycket sinne for fainiljelif och fralufor allt em .djnp bijjelse fiir Sonja. Hon R sin sida iilskar honoin passion.erac1t. -

Dn kan tiinka dig att gHrdagen var nnstriingande. Frdn tidigt p i morgonen voro alla pR benen.. Sdde , so~n ;tagit. sig .en .hiir-. frisorskas roll, hade hiinderna full; med nrbete. B6lst- kom Anjuta,

~ V R I ' S rhin ligger p i nedre bntten, i peignoir fiir att f i sitt hufvnil friseradt. Sednn koai tnren till Lisas li;"lrkliidsel, ocli sist kolu Sonjn, frisk, gliidjestrdande och racker, snin det anstfir en brnd. I Lisns rum forsiggick hrudtoiletten, en enkel driikt, i hvilken hon tog sig fijrtjusancle nt. Hennes raCkrn h i r fijll i lfingn lockur i uacken, en krans af inyrten och ornngehlornli~or var fiistad pB tleii l h g a tyllslojan. Icke ett endit smgcke, ej en prydnad, men sR ingcken iilsklighet och behag, ntt alla fiirsiikrnde sig rrldrig ha sett en sB sijt bmd. Det shiilande nttrycket liiinnade henne nncter heln ceremonien ej ett ogonblick, men det v m ej nttrycket fijr en flyktig kiinsla ntau en djup, inneboende lyclra.

K1. 11 foro vi i en liring rad af vagnur till kyrkan. Eftcrsont brollopet firades p i landet och j en familj, som ej 11Uler strihgt pA vicl dylika tillfillen ofliga seder och bruk, hude man 1Ciiiinat nllu stidana B sido. Det var ej en g h g ndgon :~brurlfader~ eller ~ b r ~ i i l - moder )), hvarken pit. Son jas eller Koralevskys sidu. Men innan lnau begrrf sig i viig, riilsiguade T,isn och hennes inRn ('let nnga

. paret med den helgonbild, som Snnjn n8grn w c k w eftel. sin fijdelse fHtt nf sin inorfader. Darpa satte sig Koralevsky nied sitt Z)riillops- vittne j en vagn for att fara fiirnt. Efter honoiu fijljde Lisa och \\'. W. oc'h deras bdda dbttrar, sedan sl8kt.ingtn.m och brijll~ps- giisterna. Fiiiden tlill kyrkan var ling, l l l e ~ ~ siirrlcles angeniim, ty lnndsknpet Br nu inycket mdleriskt ined dess riidtl, octh gnlrr fiirgton, soin afsticker mot hosts~dens friska gl'ijl~skx. Viiifi'et hade lilarnat., och dd vi foro forbi en by blefvo vi mottagna af uugn bonilflickor, soln till brudens Bra nfsjiingo nigra gauska entoniga s h g e r . 'L'-jiiuste- flickornn och de nnga flickorna p i gorlset hade retlan fiiregitiende nfton sa~nlats utanfiir Sonjns dijrr och sjungit medan henries hdr keininades for natten, ocl hela morgonen iinda till dess vi satte oss i vagnwna ljodo deras siinger, hvilkas ord txoligen iiro mer harmo- . niska all melodien.

I'igseln var 88 enkel som tiinkbnrt iir. DG Lrudparet iinskat att

den skulle vnra sS kort scm mGjligt, hade man icke e r~s skickat efter s&ngare fr&n Revel och hela akten fiirr$.$tacles tii~nligen knapphiindigt a£ presten och diakonen. Ahen i isk&dme w r o ej synnerligen talrika och bestodo till stiirstu deleu af liinder. Hela ceremonien rarade ej mer 8n 20 minnter, hvnrefter ~ n a n Bter satte

sig i vagnarna, de nygiftn med Lisa och Anjuta, de iifriga sii so111 de kommit. Vid hemkomsten bjods champagne; sedan delade man sig s~nlipratande i gupper, till dess middagen serverades kl. '12 3.

I. K I.

Hiigtiden till t r t dinerndes clet i ijfre d e n . Tvi. llilnga bold 170ro dukade och rikt prydda med blommor och silfveruppsatser rued frokter, sylter och konfektyrer. Siiillskapet bestod af ungefk- 40 personer. Anjots, ~ o i n $Itid ser bi.8 ut i toilett, var denna dag phfallande vacker i sin skira lilas-fgrgade kladning och. hvits nnrcissor i h b t . Niir midclngen vnr serverad bjod W: W. Sonja armen, Lisa Kova- levsky. Det h g n pwet hade sin plats vid bordets midt mellan for- iild~~nrna. . Under mKltiden fiirekornino en mangd slrfiltal. Strau efter rniddngen ifiirde sig Sonjn sin. 'restoilett och ornkring kl. 5 korde de uygiftns vagn F I ~ I . Afskedet vnr mgclret gripande, ehuru alla be- lnijdade sig oln att belrtimpa sin ~:ijrelse. Den stacknrs Sonja, som p i morgonen varit s t stri.lande, bet sig i lapgen for att ej brista i '

grit. Det var lned mods hon slet sig liis frHn Anjuta.8

SA h:~.cle 8onjn de sorglosn ungdoius~uen bakom ~ i g ocli for henno 1Bg lifvet . met1 Jess allvar och strider. Att de rosenfiirgade fib-hoppningnl., h\-armed hennes n.%rmaste folljt cleu imgn bruclen pH henues briillopsfii~~rl snnrt nog fijr~blelmncle i ~erklighetsns nylctra ljus, finner man nf cle ntgjntelser lzvarmed ett par veclror diirefter sainlua taut ger lid% ;lit sitt 'belrymms~-. .Hen har besolrt clet nngn pnret .i clefis he111 j. :Petersbnrg, beslrri f ver det vnclwa, ryml igs rum, son pd en g f iq i i r salong och iwbetsrum, 11vars en.a iindu iir bekviimt ocli inodernt ~i~oblerncl, den andra %gund i t Sonjas wtuctier ined liennes ~krifborcl, en stor bolrl~ylln, ja t. o. in. ett skelett for den unga fruas . fysiologis'kn och anatoinislrn studier. ,&!en trots det att det hela ger ett all.varli.gt ocli geiliget intryck, ntt Sonja ej ser mindre st& l a d e ut i i ~ l I?& sin bri5llopsdag och ntt hon hrarken sett eller hort nilgot ofordelnktigt om I<ovulovsl;r~r, kAnner sig ar.idoclr tnnten orolig ler sin lilla Sonjas frmitid, db allt hvad son1 forspiirjes 01-11 gmnnens filmilj oc11 utsilrtei: 81: st% ytterst obestiinldt och sviifvande.

Det vnr dock icke stt lugnt och bekviimt he~nlif hvarefter den nngn frnn trhade. Det vnr for en . aman verlrningslvets iin. en husmoders som en Sonja I.ovalevslry var iignnd. Redan i re t efter sitt giftermbl fima si det unga paret instdleradt i Heidelberg, dCir fib den beg$.fvade rysknn dot annars for kvinnoi. tillslutnn unjversi- tetet ijppnar sina portar och det, s l helt, att sjklfva profesqorn i matemntik, 1<:i8uigsbergery .i egen hog person far henne till hennes plats i f~re!&snin,assalen. Den lilln Sonja blir snart en ryktbar personlighet och tyckes mer och iner glida ur synhiill fijr den nlirmare

amiljekretsen, hvillien - med sft inycken iim het nch int.resscl onlfn ttat den nnga sliiktingen. Blott n5gi.n 13 giuger triiBades tle bticla kusinerna efter Sonjas giftermll. En g8ng under skldietiden i Heiclell)erg, ili den ung:~ matenlatikern beskrifves som glad, liflig och slwAkstlm, henntlx ~nan mern stilla och tillbaksdragen. -.fren n:igi.n 31. sen:trcl i Berlin giir h s i n e n Soaja ett besiik i '1'l1iergnrtenstrttsse, cliir hon hyrt sig en r3ning i nsrheten nf sin liirmme, prof. I\-eierstrass, h~i lkens gailjlu systrar iuoclrrligt tagit sig an den 11ngii f rm. :ifven nn iir det intryclr Sonjn gor glnilt och odelaclt ;ingeniimt, hon vism* sin kusin meil stolthet det storn rosentrid, iifversdlladt med purpnl~iitin blommor, som hennes failerliP v ln och liirare fiiriirat henne, beskrifrer

' riled mycken humor cle improviserde inkltider, soin hon ach llennes man intagn under hans besijk i Berlin, dH cle ej ge sig tid ntt Bta p l en restanrant, utan proppa sig fulla nied kakor hos en Izondito~~.

Sists g h g e n kusinerna motas iir tlet i Petersbnrg 1881, diir Sonja vistas pi% ett besiik, medm mantle11 iir ]war i bloskrcz. S n iir det intryclr Sonja gox helt timat. Det plnrla, friinodiga hos henne iir borta, hon iir nerviis, orolig, jiiktad, tyckes sky ~niinniskor och iingsligt gA nr riigen fijr dew. Hennes viinner iiro orolig:~ fiir benne ocli fruktla att hon inlfitit sig i niig1.a yolitiska fiirvecklingar, som lsunde lrommn att, st8 henne dgrt. Men tlet iilS niigot helt unmt an de niisstiin kcz. Den hjibtegode Koralersky, den tlnglige, liirde veten- skaps~nann.en hade, gifrnnde vikn fijr en obegriplig svaghct, ej blott fijrt sin egen familj till ekono~niskt oLestAn(1 utan, livatl viirre n r , nfven dsn~nkat nndra familjers ruin, ncll tlessa ~niir~r~cns olytkliga spelsulationer hude gjort det piitlviindigt. fiir Sonjn ntt vnrn pi'i siu vakt .nnder vistelsen i Yetersbnrg. M11en trogen sin vnna :infiir- troclde hon ingen sinn bekymmer ocli liit ingen bliclra in i sin sjiil. Kort darpH fijljde Koralevskys tragiska slut, Sonjas fiirtviflnu och

* alla de handelser, som fiircle den pB dl personlig lycka skeppsl~rutnu att i retenskapens armw siilra en ersiittning far hvnd hon f8rlorat.

Vi ha hEir, samretsgrannt fijljancle en kiirleksfnll hauds anris- ning, sbkt teckna n&grn drag a£ barnet ocli den m g a flicknn. Det sennre skedet a£ Sonjii. Ko~nlerskys lif, den mnteluatiska profrssorns och hen. skijnlitteriirn skriftstiillarinnnns, iir sd niira fijrbnndet med rAr tid och vdrt land att diirom dema hennes biograf intet nytt haft at t saga utofrer det r i rednn kiinua.

JIB det dock till sist, tilldtas oss ntt nttala den forhoppningen, att den lifshistoria, hvarur vi hiis meddelat nBgra lossyckta blad, en gBng in%tte finna en teclsnase, som med objektivitetens amvets- granna skasphlick pL aamma gLng som sympatieus kii~:leksfidla for- sttende vet ntt i sitt riitta ljus frsmstalla bilden sB val af rniinniakan som vete~lskapsiclkare~~ Souja Kovalevsky. Matematikern, fru Kova- levsky, eller det oiizr&de d8r hennes betyclelsefullsste lifsgaimiug ;

, ~ t & r att finna, has hittills, som vi veta, sB goc1.t som fiirbightts af hennes Biogrnfer. Blott sL, fattacl i sitt r&tta s~~rnlnn~zhang,' skulle full rattvisa, komina att slr6.nkm 3,t en kviuua, sol. Lijr till v;Plst tide- hvarfs milrkligarte och intressantaste persodighater.

I;. l ) - - 7 1 .

En akademisk hogtidsdag.

:Den senaste docentutn B.rnnisgen ~ ~ J O J I I j ilridislm f akul teten i Uppsila bar nu redan ~~~~e ntgjort al.lmiiuna samtalsiimnet i aka- demislta och littertirt iutresserade kretsnr. :D?i den pQ samint~ gQng har icke sfi litet n1.ec1 kvinnofriigan att skaffa, ar det en helt naturlig skYikyldighet fsr dennas orgau i Svesige att taga uiinnnse notis om . saken. Ett ijgonvittnes sltild.ring nf Elsa Eschelssorts disputation och dokto~~sproniotion deu 31 sistlidne inaj torde diirfor pal forsvarn sin plats i Dagny.

:Disputationen iigcle rum i Iikrosale~:1 u:o 4, p8 grund af sin stor- 1ek ofta anviincl for dylikt iindamjil. P& friimsta bioken till h6ger' f r h katedern riilinadt sutto, som ofligt Br, cle tre opponeutema, framst den af juridislia fiiliulteten utsedde forste ogponenteu, hvilkeus uypgift egentligen Br att framstiilla hafvudaomiirkningai:na, cl. v. s.

de, som gjiiilu, sjdfvn 2iwnots beslraffenhet, det vetenskaplige arbetets resultat, afhandlinge.~ls disposition etc. S&som forste opponent fun- gerade h8r sjiilfve professorn i ciwilriitt. De bBdn nndra opponenterna utses af forfattaren till den afhandling, som s'lrall vent.ileras, vanligen bland kamrater och viinner. ,4ndre opponenten, - hvilkens plats for nBgot sadan vid' en disputation i romanska spi.&k i Uppsala skijttes af en lcvinlig student - mses foretriidesvis ha granskningen a£ detaljerua om hand; Inen 11igo11. bestiiincmd arl>etsfiirdelning rneJlau

forsto och andl e oppouentm liir icke niA\ iinrligt hehi3f1-a vara genom- ford. . Tredje opponenten har en alldeles egendomlig fitiilluing. 1-r- sprnngligen torde ham 11p;)ljgift Iza wr i t den han annu vid Lunils univeruitet innehar, niimligen att ltritisora afhaudlingens spriik och stil. I Uppsala har hnn dock allt mera iifvergbtt till att bli, hrad studentsprB1cet lcallar w s1rojol)ponent D , och det gor pd teologiska disputationer ett synnerligeu egeudoluligt intryck att hiira honom taga enstaka nttryck i den dogll~atisks eller kyrkohistorjslc,a afllandlinge~l till ntgihgapunkt f6r stundom tiindigen clown-artr\.de ocli burleska Irvickheter, oinedelbart efterfoljda af den traditiouella afslutningen pd dylika disputationer: liiiming nf valsignelsen. PA de s. k. .~profana* disp~rtationerna, diir ingen sidan afslutniog fiireko~nmer, utgiir diiremot tredje opponeutens iuliigg ofta ett vall-~ehofligt attiskt salt till den foregtende, lldgot hdrdsmiilta bevisforiugen. - Andse och tredje opponenternas respektive platser sliottes hiir af en hoiriittsnotarie och en jur. fil. kanclidat. Biinken bakom opponenterna intages nf jnridiske falrultetens professorer, de fieste, liksom oppouente~wa, i hiigtidsclriikt. For ofrigt fullt has.

Till venster bredvicl lratedern stdr ett hord. belastatlt mod do, storre ~ c h smkrrc l~ultor, clem forf. Legagnat sdsom kiillor; och Imkom lratedern, mestadels ~ 8 n d dt opponenternas l~iink, sitter hat1 sjalf pi en tiiulligen hog ~Ii.irostol~. i)isputntionen vwar ju i nara 4 timmar ooh kan bli tr6ttssm uog for rkpondenteu i alla fall.

Ilesponrle~lteu, ja! Det liir tyviirr inte g& an att i en sidau skildsiug soin dennu hoppa iifver hnfvndpersonen. Men med personlig kannedom on1 dennas obeniigenhet fiir utt- frarudrsgas for ull- miinheten nodgas jag begrhsa mig dels t.ill de uppgifter, soln filmas tillgangliga i universitetukatdogen, dels bill sddana iakttagelser, den1 hvilku son1 helst af de vid disputationen och promotionen den Sl maj narvarandc Bhijrarne och AskHdarne kunna bestyrka.

Elsa Olnva litislincc Ese7telusotr, fiidd 1 S(i1, blef &dent vid ~jy: sala nniversitct 1 S S h c h aflade, efter fiiregingeu filosoiie Irandidat, jnris utriusqne kandidatesameu IS!]:! met1 ill~-ckct vackra l~etyg. Juris licentiat d. 24 ma;j lS!)i. - 86 ldngt katalogen~a.

Det iir sedan, hoppns jag, iugeu indiskretion at.t. tilliigga, utt apparitionen ar utrnlrkt a£ lrvinlig vgrdighet och nobless, riisten klar och viilljudande snmt biijlig utan att varu vek. E n liitt nnstrykuing af nervositet, - for ofrigt ytterst vanlig i borjau vii1 allti nlcter af detta slag, - forsvnnn strax efter fiirsta meningnnth?-tet mellan fiirf. och fiirsta q~l)onenteu och efterfiiljdes uf ett lugu, solu gjorde dirs-

pntationen till en sannskyldig hogtid Bfven fiir iclre - fackinmnen: Det behofdes ingen juridisk bildning for .att njuta a£ den snnbba nppfattningen, den skarpa logiken, den "ovanlign !6rin&gan att klnrt referera opponen.ternas ofta gmska invecklade och abstralrtn argu- menterjng, - en virt~:tositet, sonl snnnedigen kunde berattiga den nya jmris doktorn att 115 sig tillampa prillsessans ord i Goethes Tasso:

aIch heue mi.cl1, wenil kluge Miinner spreohea: class ich verstehen kana, \vie sie es 1neinen.o

Icke ens den iistetislra ~l;jntni.ogen fattades, sH juridiskt veten- skaplig disputationen Bn -var: ckrfbr sorjcle den psecision och elegans, 11vns.nzed fijrsvoret skottes.

Icke-fnckmanneu fick ocks5 snart gepom juristerna sjalfva vitt- nesbord om, att han iigde rit t att beundra i godnn ro. Derns be- lktenhet framlyste rodan br forste opponentens siitt att afsluta sin opposi.tion och %nnu mer ur e. o. opponentens npptraclande.

Det giclr ett sakta sorl af nyfikenhet genom auditoriet, dR vid respo~ldentens 8fl.iga uppmaniag till hvem som helst af iihorarnn att opponera, professor Trygger seste sig och rned en nogg~annhet, vitt- .

nancle om stort illtresse for afhandliugen, sida for sidn ungrep detaljer dari. En episod ur den th l igen lBnga replikviisling, sow nu foljdc, torde fijrtjiina anfiirm. De.t gallde tolkilingen af ett stille hos en' Bldl-e juridisk forfattare, hvarvid grofessorn fbrklixrnde, utt

prof. TVinsoth i Lnnd hado i ett utgifvet al-bete citerat salnina stiille, men fWtt fraiu en helt rrnnan rnening diirur iin froken. E. - x Sjiilf~, tillade professorn, rhar jag ocksi citerat stiillet i en s fhad ing , men dB jag inte lyclcacles f:A meningen fu l l t klar far mig, niijde jag lnig ,

rned att pB ett, nigot tvetyligt siitt uttryclca den for att iclm fr$n ndgot h%ll k~1nu.a. angripas for tvetycligt siitt att I.-eferera.~ - Re- sponclentea f8rklarude d&, att hon visserligen vicl fijrsta geno~nl&s- ningen af clet omtvistde stiillet hade haft sainln? nppf attning cliiraf som prof. Mi., inen att hon efter noggrnunare pise'ende stnunat vid den Asikt, hop i afhandlingen framst8llt. ))Och)), tillade Lon lned ett pB sa~nma g&ig forbiudligt och saskastislit sml.leendo, ~ s o m jay lzade alldeles fullt klart f8r mig, hvad jag menade, behofde jag inte UC- trycka mig med nBgon tvetydighet.,

Det jntressnnteste iigonblicket vsr dock, niir professorn, efter att ha p5pekat ett par siniirre fijrbiseenden, slutade sin opposition med att frainh&lla, hvilken njut-ning det var att f r h de vanliga juridislia afhandlingarna - >)dessa mosaikarbeten, sa~nrnanplockade a£

citnt och Asiktcr llemti~de us de uest olikartade fbrfattare, - ~ u d t -

-1igen en gdng fB drbja vid ett arbcte, som, ehuru forfattarens forsta, dock vittnade om verklig orginalitet och sawmanhiills af en enhetlig Bskldning. Slutligen instii.de hail till filllo i f0rf.s egen Bsikt om de ovanliga s~h ighe te r , hennes amne erhjiid, sv8righeterY h r i l k ~ h3ist karakteriseras af hennes egna ord i illlec'ini~igcii : x hrad piifvolegreppet i svensk ratt hetriffar, Bar det ickc varit fijrenibl fiir ndgon niirmare ntredning, hvuken i lag eller dolctrin. T,agen ingffr, som I~ekant, likn litet 13; best5i;mmande.t af' dettn begreyp, solil pi5 I)cstiima~andet af tie flesta auclrn. Den t ahr blott o m ~gtfva. . och ;)gifva~ eller .:bortgifva- och nppstiiller ~ i s s a stadganden fiir de inecl dessa uttlyc1-i Beteckuarie trausaktiouerna, men siiger idls icke, hvatl den idlgger i c1ets:imula. Den forutsktter tyclligen, att detta 81. niigot so^ hvw O C ~ en vet, d5. dessa uttryck stiinc'iigt -fiirelcomma i det clagliga lifret, och liimoar for ofrigt i t cioktrinen att niirmare l.)estiimma detsamma, om s i skulle vara af nodell. k e n inom cloktrinen h w saken eluellert id icke varit foremdl for n k o n niirinare utredning.:?

Ofvanstiienile citat nit 0cks8 vara nog for att gifva en fiixw-

stiilluing om amnet fiir den 134 sidor st.urka ufhandlinge~l: ::Om he- greppet giijbn e~digt Stlell~k r t i l t r . TillSiggas bor eudast, & nppgjfte~~s sviirigheter i icke ringa in6n iikats ,venom deli hansyu fiirf. t;i,ai.t till allin&nua forestallniugssiittet ocli sprikbruket ~ i c l sins fiirsiik att preci- sera det juridiska begreppet p?fba. En s8ctau hansyu var naturligtvis nodviindig for att I-iomma frigal~s liisniug inpi lifvet, ocll den er- bjilder ett risst intresse iifve~i fijr dell icke jnridiskt biltiade, inen letler p5 sainmu giillg Iiitt nt p B en gnngfly at' svlfvaiidc bugrel)l~ och knu-

. atruktiouer. J'nristernas enhllliga oludiiale tyckes 0 ~ 1 i s ~ vara, rttt [let kriift en ovaldigti hiig grad af ji~rittisk skiirpa och logislr retltr for ntt p& ett s i lyckligt siitt, son1 hiir varit fallet, lijsn don vanskiiga uppgifteu.

Seclan andre opponenten haft ett kortare lueuingsntl~yto nlecl friilreu E., upptriidde tredje opponenten, s o ~ n tyclites roa heline sjslf icke minclre Bn publiken. 81som hon ocltsii 1)iipckatle i tlet viinliga och v d framsagiia lilla tal, hvrwi hon tackaile fiir llaus ::opposition-:, Br clet ingen liitt sak att ur en striingt reteuslraplig afhandling hnnna uppsoka kvickheter, hvilkas fbrnauta fiirtjiinst miste ligga just i egtn- slrapen att forefalla s i litet ~siikta:: som nibjligt. Dema svarighet lgckades dock treclje oppouenten liisil. 1 ~ 9 ett satt, son1 skaffade hela auditoriet, inclusive respondenten, en liton hogtid a£ skratt. Gladjen kulminerade, niir han kom till foljande, ryckb nr sitt sammanhang, tamligen svlrbegripliga mening: r \'i skalle decideradt icke nmd ett

klart r j a ~ , besvara frigan, om vi .'gifvit den eller den det 'eller det, eller om vi af den eller den fiitt det eller clet, Inen vi skzdle besvarn det rned ))ja)) - namligen ined ) ) j a ~ , iitfoljdt af en forklaring.)) - Tredje opp. tog sig haraf anledning frbga forf., om nainnda bksynner- liga tidsfoljd inellnil ja-ordet och forkl~l1.ingen grundade sig pH hennes egen speciella erfarenhet; han sade sig omojligen kunna forklara saken p& annat siitt. Och niir han darpl med orubhligt juridiskt all- ,var frbgade, hvad i all varlden forf. menade nied en passus, anghende niigon rg.ttstransaktion, d k hon tnlar om ))hsns ja-ord eller dali8nzot sum-ande handling)), dii var det slut pi% all akadeinisk vardighet hos det akademiska auditoriet.

Disputationen Tar nu slut, och for respondenten aterstod blott att mottags nBgra entusiastiska handtryckningar fr&n akademiska larare och karnrater. Och s l andtligen ett par timmars hvila fore den sista hogtidliga akten, soin slrulle satta kronan pb verlzet, hvilket har betydde sii myckat sou ))hatten p& doktorn,.

Jnris doktors-promotionen s h l l e hallas precis half 3 i akade- ~niska konsistoriets rum, och innan klockan slagit, var salen fullsatt af folk. En mangd studenter trangdes i dorren. Akten var helt Ixort, racktie endast ett par minuter, och den, som vantat sig ett langre tal, blef besviken, men det hela imponerade just genom sin enkelhet.

Juridiska fakultetens dekanus prof. HagstrBmer, iford doktors- frack och ordnar, intog rektor inagnificus' stora st01 under tronhim- ineln af morkrod saminet med guldtofsar, och fakultetens ofriga rued- lemluar platserna niirmast honom pii biida sidor 01x1 det l h g a el<- bordet med gront lrlade. P& snmodan af dekanus upplaste forst fakultetens notarie, - samme unge jurist, so111 nyss tjBnstgjort s&soin andre opponent - ett dokument, som var nbgot s v h t att exakt uppfatta, inen tycktes vara ett intyg om, att juris utriusque licentiaten Elsa Eschelsson fullgjort de skyldigheter och iidagalagt de lkdornsmeriter, som fordras for erhalande af doktorsgraden. Hiirpii reste sig dekanns, i det han j a d e de ofriga juris professorerna satte p& sig doktorshatten. - Licentiaten framtradde till fiten af )) tronen B, och prof. E. satte darpg ringen pii hennes finger och doktorshatten, nf en n&got lagre ocH graciosare form 5in den vanliga, pii hennes hnfvud samt tryckte hennes hand, i det han under synbar rorelse uttalade orden: 2 Juris utriusque doktor, g h g e dig alltid ~ ~ i i l ! ~

Det var ett af de ogonblick, som man hela lifvet igenom med gladje mimes; det var en vetenskapsininnens rattvisa, o\.iildiga hyllning fit en rikt begiifwad kvinna.

Sedan de forstn lyckoskningarna voro ofver, afslutacles det hela med en snnan slags hyllning af betydligt enklare art: de kvinliga studenternas lyckonskan till sin beundrade och afhilllna k m a t . Den frambars stf Evinliga studentf oreningens ordf orande, sorn, if ord stu- dentmossa, till den hattbeklgdda doktorn frambar en storre bukett rosor med vidhiingande band i de svenslcn fargerna. Denna hukett tjiinstgjorde sedan som bordsprydnad vid den middsg, som doktor Eschelsson snmma dag, enligt gamma1 god akademisk sedviinjtl, gaf for juridiska falzulteten och sina opponenter.

Det var vid denna middag, som hennes forste opponent i sitt lyckonskningstal inflatade det meddelandet, att fakulteten redan in- gi t t till universitetskansleren med anhHllan om den nya juris doktorns utnamning till docent i civilratt.

Denna utnamning, som vackt ringa ijfverraskning vid aniversi- tetet, iir eft lgsande exempel pB den nobla frisinthet, den frin all smdaktighet fria rattskiinsln, som, saga hvad man d l . standigt, om ocksi med storre eller mindre kraft, visat sig lefvande inoin det statsliga och vetenskapliga omrddet i r t r t gamla Sverige.

Sverige har redan en gdng forut i liknande frtiga visat sin andliga ofverlagsenhet : 1884 vid Sonja Kovalevskys prof essorsutniim- ning. Det ar ingen blott ogonblicklig entusiasm, som kommer mig att jamfors de bida utnhningarne med hvarandra i frzlga om deras Betydelse for kvinnosaken. Den med rHra akademiska forhdllanden fortrogne vet, att - nb. for en kvinna - en docentutnaming inom den for sin konservatis~n och sina hoga fordringar mest beryktade fakuiteten vid det gamla iirevordiga Cppsala universitet, kan rara en viil sH stor triumf som en professorsutniimning vid ett f r h by& kratism st% fritt och af reformlust sb .ijfrerflodande liirosiite soul Stockholms hogskola.

L. TV.

PA kla~sisk mark. Stucliel: och ininnen frbn ett dss van- dringur: i den antika k~ilturens liinder af Jo7zuqz B e w m a ~ . Stock-

, holm 1896. Forfattaren, lektor i ldnssiska sprfik vid ett af vAra a.llrnKnna kro-

verk, has i denna bolc beskrifvit sina intryck och iakttagelser under en resa, som han i hufvudsalkligt syfte att studera den antikiz kalturens ininnosmiirken 1895--1896 foretagit i Italien och Greldnnd riled utflykter till Mindre Asiens nordvestra horn och .till. halfon Atos.

PA reseslrildringar frAn .Italien rider ingen brist inom v h litteratur, och nya frn~nlromma standigt. Denna tidskrift har i 3 e t s forsta hffte m a l t tvenne sbdana, blda varclefulln, den ena ett verk- ligen framstgende bidrag till vbr italialitteratur. Afven ofvanniirunda '

arbete forsvarar v&l sin plats bredvid sina foregiingare. Den del af cletsamna, son1 innehtlller minnen fr8n Italien, r8r sig hufvudsakligen om Rom. Liisaren erhbller frAn fullt sakkunnigt hiill och pH samma glng i 18ttlast fofm en ofversilct af de antike ~ninnesrnarlrena . i den eviga staden, hvarjiimte bilder upprullas af antikens lif, sadant . det en gbng rorde sig pb denna brannpnnlrt af dess kultnr. Men afven det nya lifvet i den g a d a staden tecknas med sympati, exem- pelvis det 1895 firade jubileet till mime nf Italiens afslutade enhets- kamp. Ett besolr i Pompeji fbr en ntforligare beskrilfning. Utan att, s l vidt anmaaxen Iran bedoma, innehiilla nlgonting i hogre ineniug originellt om det rn~hgomslcrifne Bmnet, vittna dessa, skildringar frdn Italien ofverallt om den vakne och intelligente iakttagaren och aro ggnade att gifva en lefvande forest&Uning om bide forntid och nutid i det intressanta landet.

Annu storre uppmarksaulhet torde reseskildraren lruuna pkiilzna for sina minnen frBn Grekland. h n n e t Sir hiir mindre kandt och st& dessutoin just nu i nledelpunlrten for det allm&nna intresset.

Sbsom naturligt iir, sysslar forf. afven i denna afdelning mest med forntiden. Under de senaste Brtiondenn bar Grekland varit slrbdeplats for ett ifrigt arbete i syfte att ur jorden frarndraga och fnUt vetenslrapligt studera Irvarlefvorna frAn den lclassiska forntiden.

. I detta arbete deltaga under . inbordes taflan alla de stom kultnr- follren. De iiga i Grelrland sarslrilda, med statsuzedel underhbllaa anstdter for wlreologisk forskning. Bbde p i staternas och enskildas bekostned f oranstaltas utgriifningar pb sbdann punkter, som lof va nbgon slrord for vetenslrapen. Afven v h t lilla land har pii sistn tiden tagit del i denna internationella taflan genoin de griifningar, som herrar S. Wide och L. Kjellberg anstallt p& on Kalauria, siitet for ett beromdt Poseidon-tempel, belrant bl. a. diirfor att talaren och stntsmannen Demosthenes i det tog sig af daga.

For dessa vetenskapens landvinningar ptl den grekiska jorden lamnas oss besked och det i en ledig forln samt med utelhnande af

alla torra detaljer, s& xtt frsmst%llnin,aen bor ra r s fidlt njutbar fiir den stora allmanheten. Atheu fir, sbom billigt iir, lejonparten af intresset. Porf. gor reda for dess minnesmiirken, bbde de sedan gammalt kanda och dem, som nyligen kommit i dagen. Ran har fi t t tillfiille att siisom medarbetare deltaga i de griifningur, soln det tjrslra arkeologiska institntet i Athen fijranstaltar for att ur gruset fmrndraga en he1 gammd stadsdel dkstides, och har diirom iitskilligt liirorikt htt fortaljs.

Hen det k jn det moderna GreFand, som for narvarande upp- tager dm8nhetens uppmiirksamhet. Afven for detta och for de striifvanden och lriinslor, som rora sjg inom detsamma, bar fbrf. va-ket intresse. Hans vistelse i Athen sammanfBl1 diirmed, att de olylupiska spelen efter ett uppehgll af 1,500 2ir B n p firades, denna g h g dock ej i Olympia, utan i det praktfullt re~tau~erade gamla stadion i Athen, och denna g&ng under deltngande icke ldott af greker, ntan lfven nf barbarer, sgsom tyskar, fransmiin, amerikaner m. fl. Denna ej dle- nast for iclrottsvasendet, utan iifven for den nationella rijrelsen i Chekland betydelsefulla tilldragelse skildras pB ett tilltalaude satt. Det granslosa jubel, hvarmed den grekiska allmiinheten hiilsade den grelriske bonden Luis, d% h m anlcom till stadion setsom segervinnare i det s. lr. Marathonloppet (en liten natt kappspriugning pb en striclca af 40 kilometer), vittnade om den utomorclentligt starka nationalitets- kansla, som ar utmkkande for nutidens greker. Samma nationnlanda stundom i naiva former ~notte den resande ofverdlt hos greker i och utom Greklend ; sA t. ex. hos den fattige byskolmiistaren i Delfi, ,hvilken infor sin ldass nnropade forf. om Sreriges understod i gre- kernas snart utbrytande kamp for att befria sina under det turkislra oket suckande broder; sB t. ex. hos munkarna i den miirkviirdiga lrlosterrepubliken p& halfon Atos, hvars beskrifning utgiir ett af de mest 18svarda partierna i boken.

Thessalien och Mncedonien, de h d e r slledos, diir de blodiga striderna mellan greker och turkar 1111 utkiimpats, har fiirf. iifren besolrt, och redan d& fornams det forsta. mullrandet a£ clet snart utbrytande oviidret. Detta ger anledning till ett kapitel dar den orien- taliska frfigan behandlas, hvarvid siirskildt redogores for det my- grekiskaa partiets eller den s. lr. whetnirians~ striifvanden och fram- tidsdrommar. Denna framstiillning biir iiga viirde, dB den grundar sig p& iakttagelser gjorda pb niira hall.

Greklands minuen och Greklands fijrhoppningar st& i n" ara sun- ' manhang med hvarmdra, och b%de de ena och de andra ha i fijre-

liggnnde arbete fiitt en sympatiserande skilhase, som icke 1ii.r forfels ratt framkalln snmma Iranslor hos sina liisare.

DA. vi &gna fijrfattarens framstiilluingslronst ett rtilfbrtjiint er- kiinnsnde, anse r i oss dock bora hii1.ut.i giira en inskraxlkning. Ti belranna oss ha varit foga uppbyggda af de riitt talrika pmtier af

' boken, i hvilka forf. gor sin egen person med dess egonheter till foremll for humoristislr behandling. Bemiidandet att fifilunda iistad- kolnina ntgot muntrande Br visserligen lof~ii~il t , men den hnmoristiskn

tonen. synes oss icko rilrtigt vilja lyckas, och i detta fall Br fore- mdlet for behandlingen icke nog belrnnt fo; allmiinheten, for att ett lifligare intresse sk11lle Irunna framkallss. At~ninstone 1~~1nae det for denna allmiinhet varit tillrackligt att els eller ett par g h g e r fd hora om forf. afsky for tobnk och sphituosn.

Boken iir prydd med tdrika illustrationer, hvilka med f B undan- tag Bro lyckade. s* f:".

Kampen for och emot negerslafveriet. Ett blad ur Forenta stateruas historia af Cecilia BliiEtlz-I1olmbel.g. Den boken medfoljande forteclmingen pb de ~lriillor c forfattarinnan .

begagnat visar, att hon nedlagt ett hogst betydligt arbete pH forstu- dierna till sitt verk och att hon ej sparat n&gon moda for att kunna l a m a sti m6nga och sti fullstancliga upplysningar som mojligt, s6val rormcle de personer, som tagit del i kampen f6r eller emot slafveriet, s o ~ n rorande de socida och politislra forhAllanden., hvika mer eller mindre direkt ingripit i densamma. H& och diir r6jer sig till och med en vj.ss embarras de richesse~ ; forf. har ej allticl knnnat motstd frestelsen ntt medtaga en val stor barlast af detaljer, nar det gallt att belysa en. eller annan sida af den stora kul-

3

t~u-frBgan. Af hnru start intresse hvarje detalj i och fo r sig Bn

m%tte vara, och hurt1 ~ i i r d e f d t det an ar, att ett s b ~ i k t och annars tamligen sv&rtillgBngligt stoff rosnnde on frBga af sA stor betydelse som slaffrAgan, finnes sa.mlailt pb ett sttille, sbulle dock arbetet otvifvelaktigt vunnit pb en nHgot storre koncentration. 9

Trots dess kanske ndgot for storn vidlyftighet ar boken bdde liittl8st . och underhtillancle. Forfattarinnan ger fiirst en Aterbliclr . ofver Irampen for och emot slafveriet i de europeiska landerna, siir-. slcildt i England, och ofvergdr diirefter till en redogorelse for slaf- frigans stallning i A~nerilra, allt ifrdn slafveriets iaforan.de till dess afskaffande. I denna afdelning af boken forekominer en stor mangcl myclret iutressnnta kultarslddringar. Bland clem fortjannr siirslrildt bosnzllle~zs historin att pspekas. Rlaxt och ofverslr6dligt skildrar forf. huru bomullen blef en makt, som behiirslcade bitcle det ofientliga och clet enslrilda lifvet och h~lrn dess historia sB godt s o n fnllkomligt sammmf dler med slnf veriets. J u mera bo~null som prodncarades, j 11 storre var det antal slafvar, som behofdes pP1 bomnllsplantagerna, och ju mera slafvmnas antal okades, ju forfarligare blefvo de miss-. forh6llanden och de skiindltligheter, son1 dtfoljde slafveriet. . Forf. be- .

riittar en inangd episoder ur slafveriets historia friin denna tid af hemsk forvildning, d& alla bojde sig under bo~nullens herraviilde .----

gripande episoder fran slafmarknaderna och slnfjakterna samt rorande slafvarnes behandling m. m. af hvilka nlgra genom sin npprorande r&et vnnnit en riss historisk ryktbarhet.

Men ju flere skiiudligheter som begingos, jn vnrmnre blef kampen emot slafveriet. ~ d l a och hogt begifvade miin iignade hela sitt lif At itrbetet for de olyckliga slafvarnes frigorelse. Ned vtirme och lif skildrar forf. hurusoln dessa forkampar for slafemancipationen trots forfoljelser af alln slag med aldrig sviktande mod stredo for hvad de ansfigo varm riitt. Striden mellan de olika partierna utkampades dels i tidningar och tidskrifter dels i kongressen.

S~isdeles lifligt och iskidligt skildrade aro nigra hetsign debntter, hvilka forefollo i kongressen, och hvilka aro skdeles karaktiiristiska for den tid och den nation dessa skildringlir @la. 31er an en af aboli- tionisterna blef i kongressen under pigieude session ofverfallen och illa misshandlad af sina motstindare. 89 blef t. ex. en a£ slafemancipa- tionens f o r n h s t a mdlsmiin, advokaten Charles Summer, af en represen- tant frAn en af de sijdra statelma sd illa slagen rued en kiipp, att hnn ett helt iir sviifvade inellan lif och dod och under ytterligare tv% Br var wstbdsat t att arbeta. For denna vackra giirniiig blef slaf- verivlinnen af sina beundrnnde viinner beliinad med en 71e(7erskiipp!

.&ken koinnor deltogo i kampen emot slnfveriet pB ett lika viirdigt som verksnmt satt. Ti piminna blott om Harriot Beecher- Sto-we, s o ~ n genom sitt arhete Onlcel Toms stuga, gjorde de a.rne1.i- kanska sla.fva.rnas sak till en viirldsfriga, som med net rarmaste intresse olnfattades af hela den civiliserade varlden. En stor miingd andra krinnor voro icke till mindre nytta for den sak de tjanade e'huru de verkade mera obemiirkt och inom en t r b g r e Irrets. Kvinnornas verksamhet och de minga fijrfijljelser fiir hvilka de voro ntsatta, hufvudsakligen fr&n %den pijbel, som bestod sf aktade och bildade gentle men^, som en af de forf6ljdta kvinnorua uttlycker sig, 8x0 slcildrnde p% ett siitt, som riicker liisarens lifligaste intresse och deltagande. - Arbetet sl~ltar med en iif-versikt af det stora slaf- kriget och en redogorelse for slafvarnes fligorelse.

Som redan iir sagdt ltiser man fru Holmbergs ubete me11 inycket noje. Porf. vackra och sanna llppfattning af den storurtade konflilct hon skildrar och det r i h kulturhistoriska inueh8llet ger boken ett ganska stort och varaktigt riirde, om den ock ej kan an- ses iiga nAgon storre betydelse som litterir konstprodukt. PB biic-

ker sRdane som denun kan man. med sauuing tjlliimps de ord Vilrtor Hugo uttalat i inledningen till ~Samhiillets olyclrsbmn~~ , att , s l liinge det p i jorden ges olr~lnnjghet oc11 eliinde, skoln bocker af sldnn be- skaffenhet som denna icke vara utan sin nyttaa..

G. 15.

DeSS hoga -Plaisl~. Skildring frln Barockotiden af Birger M6rner. Den egendomliga titeln p& denna bok fh redan i det forsta,

inledande lrapitlet sin forldaring, egendomlig afven $en, men som tillika angifver bvad man har att viinta under den fortsatta lasningen. Det ar den dnnslra grefvinnan Anne Sophie Reventlows lefnadssaga, som biil. fortiiljes p i ett synnerligen originelt siitt genom en serie af ttiflor, hvillia dock tillsemma~ls bilrla nfigot helgjutet, gora ett follt enhetligt .intryck.

Den gamle lrongen, clen clenslra ~grosscantzlerinnan,, Anne Sophie '

sjiilf och flem andrn personer framstii lefvande, i stnndom groteslra, stnndom gripande situiztioner, ofta s i draint~tiskt frnmstiillcls som om cle visades oss frtin scenen. Sb t. ex. det oform~dade motet med drottningen, dB den liuugliga frillan genonl lonngangen skall iiterviinda till sitt, i slottets niirhet byggda palats; ellei- den h~diska, for andrsl gangen upprepado vigselalrten, dA hon som beloning for sitt ))riihm- 1.iche Conduite)) sball goras till drottning, oc11 c l~ r den gnrnla stolta modern Ildsar heme ined ordent Je snlue wci reine, nzais j e mdprise wa Jille! - Slutligen oclr h ~ n g Fredriks dod, db man nodgas kanna medlidnnde med heme, soln nui lned ens slcnll stortas frhn clen nsur- perade hbjden, bortjagxs frKn det lysande elsndet.

Anne Sophies yttre teclrnas fortriiffligt vid (let tillfBlle dH Lon, strast efter drottning Lonises dod, s t k i begrepp ntt mottaga kungen 110s sig, hvarest bordet s t h ddukadt ))med silfverservis for t v b . ))Gestalten hade blifvit fyllig, nigot T;i1 fyllig kanhiinda, och hennes rorelser hnde blifvit afmiitta, men ogonen voro desammsl som forr, ]lennes naderbara, brimn 6gon.2 Eon b8r en drakt af morlrblitt, med 1.oda blo~mlor invkfdt tyg, det lrorsb~srod,z bandet lrring den nakna halsen ii.r knutet i en bred rosett under halrnn, och det pu-

~h8set uppsntt i en topp, - man ser portriittet f6r sina ogon! S%kerligen biir ocksB ansilrtuttrycket hos Irungens ))morgnna.

tiskan gemll vittne om de forhiirskande dragen i hennes karaktk, hiinsynsloshet och njotningslystnad. Niir folket, vid drottningens

begrafning, sedan sorgetRget passerat, i riittmiitig harm lrastar sten in genom hennes fonster, kiinner hon detta icke som en foriid- mjukelse utan som en utmaning, hrilken hon trotsigt npptager: ))Jag mlnde veta, hvem som vigar 1:ast.a den niista stenen.2 Hon har nyss lyckats erhlilla, kungens liifte nt.t inom tveme'dygn, ))18ngro frist gifver jag Eder i n t e ~ intaga den diidas plats pH trorren.

Den knappa., ordkarga stilen rerknr niistnn kronikeartadt och s t i r i stark motsats till det sirliga, med en mangd tyska, fransyska och latinska ord och fraser uppblandade tnlsprlket. Det ligger en tids- och lokalfiixg ofver det hela son, om den ock icke Tore fullt sann, likvd gor intryck af att vara det. ;\Ian icke blott laser den M a boken med noje, man laser garna om den och glomlner den icke, n%r sista bladet blifvit vandt. Och detta Br mera iin hrad som kan sagas om en icke sB liten del af vdra dagars skonlitterara produl~ter.

L. N.

Efterskord frhn 1887 BPS riksdag. Sedan viir sista riksdagsredogorelse hafva i kawarne till be-

handling forekolnmit ett par af kongl. maj:t i statsrerbpropositionen upptagna forslag, som delvis berora kvinnnns stdining, samt dessutom tvh enskilda motioner i samma syfte.

I ett foregiiende h&£te af denna tidskrift har redan siirskildt redogjorts for frilgan om reglering af jiirnvlgs-lonefiirh&llanden. Denna friga forbjgiis darfor bar.

I den innevarande &r aflltna kongl. propositionen anglende statsverkets tillstgnd och behof, hrtde kongl. maj:t i och for genom- forandet af en liillereglering for ZSirare och Zlirarimn rid mtdskoln ock mindre folkskola santt for bitriidnide /firm-{ orlr liirnrimm t i d folkskola foreslagit en hojning af 125,000 lrronor d det p i iittoiide hufvudtiteln uppforda anslaget: liinetillskott l t larare och lararinnu vid follrskolor och smlskolor. Denns forhojning hade begarts pii det att, oberaknadt de a£ kommunen liimnade naturafiirmdner, hus- rum och vedbrand, eller darfiir beviljad ersiittning, esarninerad larare och lararinnn vid amdskolx och mindre folkskola samt exnmil?er.ad bitradande larare och liirarinna vid folkskola mltte, genom statens lonetillskott till den af kommunen utbetalda lonen, tillforsiikras minst

300 kronor pr &r och oexanzinerad bitriidande larare och lararinna vid folkskola minst 250 kronor brligen. Vidnre beglirdes for exa- mineracl larare och lararinna vid ofvannamnda skolor en loneforhoj- ning af 50 kronor irligen' efter tio k s oforvitlig tjanstgiiring.

Riksdagen fann kongl. maj:ts forslag valbetankt och beviljacle anslaget.

Regeringen hade vidare foreslagit, att vid folkskolelarare- och folkskolel~rarinneseminarinm anstalld ordinarie rektor, ordinarie ad- junkt och oidinarie lararinna rned a m kts tjdlrstgoring mitte Htnjuta ratt till pension 8 allmiinna' in'dragningsstaten en'ligt samma grwder, som are.% eller vnrder stadgade for 'ordinnrie a.mnesliirare vid rikets allmanna lliroverk. Riksdagen godkande forslaget pB den grund, 'att det vore for undervisningen af vikt, att lararekgren .rekryterades med yngre liirarekrafter.

Slutli'gen godkir;de riksdagen regeringens forslag om pensionering nf lkare och liirarinnor vid ett par sm&skol~larareseminclrier (Hapa- randa och Mattis).

Daremot nedprutade riksdagen till 2,000 kronor den 'af kongl. maj:t begiirda pensionen af 2,700 kronor for myntgravoren vid myni;verket, fru Lea Ahlborn. For' alla, som karina s%val fru Ahl- borns stora konstniirsgfifvor, hvilka; gjort henne ryktbar lAngt iltom vA.1-t lands granser, som hennes plikttrohet och nit under sip l b g a ve~ksamhet i statens tianst, mbste denna sparsamhet mecl .allm&nna ~nedel dB det galler en kvinna, som gjort Sverige sB stor heder och af- slngit alla f6rdelaktjga anbud om anstallning i friimmande land; onekligen f oref alla tamligen opgkallad.

Den ena nf de tv8 enskilda motionerna hafva vi redan om- niilnnt, namligen herr J. Jansons i Djursat~.a motion i Andrn kammaren, att riksdagen mgtte hos kongl. maj:t anhslla, det kongl. maj:t tackt'es l i ta utredn, till hvilket belopp och under hvilkta villkor statsbidrag till inoin k o m n n e r anstiiJlda examinerade barnmorskors nfloning ~ n & kunna beviljas, snmt till riksdagen inkomma med det f orslag, till hvilket denn a utredning kan fijranleda. Frkgan be- handlades i Andra kaminarens fjerde tillfalliga utskott, soin hem- stallde, att motionen icke nziitte till ~zdgon knmii~arens btg&rd foradeda. Utskottets afstyrkande ntlgtande motiverades dlirmed, att, skulle stat's- bidrag liimnas till bari~morskelonerna, blefve barnm~rskebefattnin~arne

statskom.nzu:iala, och darigenom ingrepp elr~~lle 1zppst8 frAn statens sida i den lokala sjiilfbestamningsratten. Tidare nnssg utskottet, att statshjdp till barnmorskornas afloning skulle frln statshushU1ni.n- gens synpunkt endast skada den behjartansviirda frlgan om B bamnzorske- pension^>, en &tgiird, som, ehuru f&slag darom ej vann framging vid 1895 h s riksdag, dock mlste mses slsom det niirmaste on&- ningsmAlet 'i omformalda iirende. Utskottets mening delades af Andra kammaren, som afslog motionen, hvadan frlgan for dennn g%ng forfoll.

Uti en inom Forsta kammaren viickt motion hade hem T. Siive foreslagit, att riksdagen behagade besluta, att smislzolel~are och smiskolelararinnor vid de ofningsskolor, som Foro forenade med de af landsting inrattnde seminarierna for bildande af smAskoleliirare och sm&skolel%rarinnor, matte beriittigas att rakna sig till godo sin tjiinstetid vid dessa ofningsskolor med afseende p4t tjiinstelr och ratt till understod i smlskolel~srnes med fleres t.lderdomsunderst8ds- anstalt, liksom om de vid smtskola tjanstgjort, under villkor att vederborande seminariums styrelse erlade de afgifter till anstalten, som borde for 1iiraret;jansterna utgt.

Dfotionareh framholl den- pgtagliga orattvisan, att lgrarne och liirarinnorna vid seminarjernas ofningsskolor ej skulle komma i lt- njutande af samma rattigheter som deras kamrater vid de vanliga sm%skolorna.

Statsutskottet afstyrkte emellertid den af motioniiren foreslagna Atggrden, pii grund daraf att, dB dessa iifningsskolor vore kom~1ztrli2nln skolor, innebure den ett afsteg frln en af de viktigaste grunderna for berordn Alderdoms understiidsanstalt, niirnligen den, att endnst de liirare och liirarinnor mH vma berattigade till understod f r ln an-

. stalten, for hviUras afloning tillskott a.f nllmiinna medel itnjutes. I enlighet med statsutskottets mening - afslogs motionen i blda barn- .Tanka.

Aterst& att nmna , det herr Karl Stnaff i Andra kamrnaren framdrog till regeringens beaktande de iifverdrifna fordringar, som stdlas p4t forest&ndarinnorna vid :-Mae klassens telegrafstatioaer, hvilka genom rikstelefonens inforande fl t t sig Uagt ett ytterligme arbete. Han plpekade afven oegentligheten daraf, att db dessa telegafister, som pH landet erhllla fri bostad och vedbrand, for- flyttas som bitraden till 2:dm klasseus stationer i stad, dar de gii miste om dessa formher, deras stiiUning i s j m a verket ej for- biittras utan forsamrss.

SA,soni af v&ra bBda riksdagsredogi)l-elser synes, has af kets motioner endast ett forsvinnande fAtal berort kvinnan och hennes arbetsfalt, och af dessa har ingen enda varit af nAgon genolngripan.de betydelse. Med skid kan darfor siigas, att IS97 Brs riksdag i detta afseende ej fbretett n Agon nppmuntrande anblick for de m Anga kvinnor, i hvi1ke.s elconomislza och sociala forhBllanden framstdlandet och losningen af en he1 del vilrtiga samhalls- och 1agfrAgor pi. ett sA vasentligt sgtt ingripn.

. A. S.

. -

Svenska sjuksktSterskornas allmanna pensionsforening .

samrnantriidcle den 9 siat1idn.e jnni. till sitt forsta h-smote under dr Warfvinges ordforandeskap, sedan det stipulerade villlzoret for inotets hWande, cleliigareantalets uppgBende till ininst 25, pB ett till- fredastiillande siitt uppfyllts, i det att de i pensionskassan inskrifna for n$rvarsnde utgora 50.

Sedan interimsstyrelsen upplosts och erhUlit decharge for sin forvaltiltning foretogs nytt val och utslgos till medlemmar i den nya styrelsen : sjukslroterskan froken E. v. Bnumgarten, dr J. E. Bergwall, froken B!. Leijonhufvud, bankdirektor G. Lettstrom, revisionsrekre- terare H. Rohtlieb, professor P: G. Roskn, sjukskoterskan frolien H. Snndstrom, dr F. W. Warfvinge samt professor P. J. Wising. DB enligt stadgarna en Tepresentant for foreningen Roda korset och en for Freclrilca-Bremei:-Forb~~ndet skall ingB i styrelsen, ntsggos froken F. von Otter och froken S. IJlrich att representera dessa bdda for- eningar. - Till revisorer utsBgos dl- Th. Hellstroin, dr E. Sederholm .

och sj ukskoterskan froken S. Kjellson. Till suppleanter valdes dr C. Flensbnrg och prof. J. Wsel~~.

Seclan sve?zs7cn sjzcksJciitel~sJco.r~tns alkn&wia pewionsfore~zillg nu triidt i laga lrraft och det i sB mhgw afseenden behjiirtansviirda fore- tnget redan Iran siigas frainvisa ett ofver forvantan godt resdtat, tack vare ett energislrt och nppoffrande arbete af for sjukslcoterskor . m s jntressen nitdskande personer, knn en kort Bterblick pB gBngen af detta arbete O C ~ E fijreningens nuvam~zde stlilbzing ej sakns sitt

198

Forsta uppslaget till bildandet af en pensionskassa fiir sjnk- skBterskor gafs sommaren IS04 genolu en af niigra sjnkslroterskor till Fredrika-Bremer-Fijrbundet stiilld fiirfr5gan om forbundet skulle vilja bilda en pensionskassn med ofvan niimnda syfte. DA fiirbundets styrelse ansiig sig icke knnna bifalla denna anhdllan till fiiljd af de m h g a andra foretag, som redan togo dess tid och krafter i ansprbk, ofverenskom ett antal for saken intresserade personer att soka Astad- komma en gemensam fond for sjukskoterskor, d2i-r hvarje deliigare kunde p ~ ~ a en den gjorda insatsen rnotsvarande andel i inflytande vinst- och gifvomedel .

Inflytelserika personer, daribland ett flertal liikare, skiinkte foretaget sitt beredvilliga intresse, och ett. upprop till allmanheten med begairan. om penningebidrag till bildandet af en garantifond utf&rda- des. Inbjndarna hade gladjen att se dennn begijran mottagas med frikostig viilvilja; i flera af rikets 1an arbetades med i f ~ e r for den goda saken och iifven rnlnga enskildn lijalpare bidrogo att friimja foretaget.

Inbjudarne sammantradde sedermera pH hijsten 1895 och till- satte tvenne komither, en for forraltande uf lopande iirenden samt en for utarbetande af forslag till stadgar.

I mars miinad I806 antogo inbjudarna med nHgra fii andringar det uppgjorda stadgeforslaget, samt utsHg en interimsstyrelse med uppdrag dels att soka k. m:ts stadfastelse ii dessa stadgar, dels att leda och framja foreningens intressen, intill dess ordinarie, B allmant &rsmote v d d styrelse kunde ofvertaga detta rarf.

Omedelbnrt efter det k. m:ts stadfastelae 5 stadgarna fiir Scea- ska sjukskiiterskornas a12mama pensionsfiireniag erhiillits den 25 sept. tillkannagaf styrelsen genom annons i allmanna tidningar, att amok- ningar om medlemsskap i foreningen kunde f rh och med den 1 nastkommande nov. insandas ningar den 1 ja&ari 1897.

Foreningens garantifond 25,500 kr.

Den forsta insattningen

samt att kassan ijppnades for insgtt-

uppgick vid denna tid till nilgot ijfver

skedde den 7 jan. Delagarnas antal iir for niirvarande 50, hvaraf 35 gjort insattningm a.f tjllsamnians 4,240 kr. Lagsta insatsen har varit 10 kr., hiigsta 300 kr. Ga- rantifonden uppghr for narvarande till lcr. 30,222: 06.

Till Fredrika-Bremer-Forbundet i n s L d periodisk litteratur , Nordisk tidskrift, 1896 n:r 8; 1897 n:r 1-3. - Statistisk tid-

skrift n:r 1. - Kyrldig tidskrift n:r 1-5. - Lasning for hemmet n:r 1-2. - Lasning .for follret n:r I. - Hem&t n:r 1-6. - Bf8nadsblad for K. P. U. M. n:r 2-6 - Pedagogisk tidskrift, 1896 n:r 11-12; 1897 n:r 1-4. - Svensk lararetidning, n:r 1-23. - Verdandi n:r 1-3. - Slojdundervisningsbladet n:r 1.-5. - Helso-

' vgnnen n:r 1-9. -- Jordemodern n:r 1-5. - Sedlighetsvannen, 1896 n:r 5-6; 189'7 n:i. 1-3, 2 ex. Moral n:r 1. - Svensk bokhandelstidning n:r 5-24. - Nya bokhandelstidningen n:r 5-22. -- Svensk musiktidning n:r 3-12. - Skogvaktaren n:rl-2. - Viola n:r 3-11, - Nya Iryrlrans tidning n:r 1-5: - Idun n:r 5-22. - Svensk Dnmtidning n:r 5 -23. - Kainraten n:r 13,-24. - Folk-

, skolans barntidning n:r 1-23. - Linnka n:r 2--10. - Nutid n:r 2-6. - Finsk Tidskrift n:r 1-5. - Nylande n:r 2-11. - Kvin- den og Samfundet n:r 2--5, 2 ex. - Blatter des Badischen Frauen- vereines nr 3-11. - Deatsche Hausfrauenzeitung n:r 5-24. - Neue Bcahnen, IS96 n:r 3-11. - Die.Frauenbewegung n:r .3-10. Dies Blatt gehort der Hausfrau! n:r l.6-18. - Lend a. Hand n:r 1, 2. - The Charities Review n:r 1-2. -- The English Woman's Review n:r 2. - The Nursing Record n:r 461---480. - The Nurse's Journal n:r 26. - The Review of Reviews n:r 2. -.- The Woman's Journal n:r 2-22. - La Femme n:r .3-11. - La Revue fhinis te n:r 3, 4. - La Ligue n:r 2.

Till Fredrika-Bremer-Forbundet indnda biicker, Alb. Bonnier: A. Walzlenberg, BSB hiinde det sig . . .D. - F.

Coppde, Hvems ar skulden? Prtlllcrantz 62 C:o: E. S. Turner, wEn liten slarfver~. Stora

Syster. rmnoiira. C. E. Fritxes Kongl. 1Iof bokhandel : G. Bjorknzan, QT '

-- F. Coppde, Strejk. H. Geber: A. Cleve, PA exkursion. - G. Reuter, AT god familj. Z. Hocggstriim: S. Frykholm, Lyclrans hagringar. Hiilsoviil~nens fiirlagsexpeditioii : E. W. Wretlind, Handbok

for sjukskotsel i hemmet. - F. Lmadgren, Vinkas och r8d till folk- sl-rolnns larare.

1,. Hiikerberg: E. Owesko, TrB poler. J. Mr. Liifvii~g : F. Eloflmann., Indianhofdingen. - E. 17lasr-yat, - -

I kvallsskymningen. &~nson & Wnllin: T. Holnzberg; FrBn skolsalen. - A. Vik-

strom, Dikter. Wulllstriim & .IVidstrand : P. Ha.llstrotn, Briljantsmycket. -

H. Jfolccnder, En lyckoriddare. 2 es. - J-. Bergman, Pi lrlassisk mark. - B. Mower, Dess hoga phisir. - C. L. Anjozc, Tal och nppsatser.

J. LefJler, De industriella arbetersliornas lefnads- och lonefor- hlllanden.

P r h Fosterlandsstiftelsens Piirlngsexpe~tioll hafra utliommit :

Stycken ur Davids Psalmer. ; "IClippmanned"' Melodier for en eller flera roster i En studie efter bibeln

med a c k ~ m p a ~ e n i e n t fiir pianoforto af 1Mat7&ilda Boos. eller orgelhru~lonium Hiift. 20 iire. af Joe8 Blorncrvist. I

Folkkalender far 1897, i Haft. 1: 50. af Pastor B. JVudstMm, med bidrag af flera fodattare. Rikt illustrerad. Frj/n R y ~ 8 ~ ~ ~ l d ~ ~teppep.

Kart. 1 kr., klotb. 1: 75.

i a i s t l i g a berntteher Varde UUS, af E r ~ s t r 9 c ~ w i ~ ~ .

lllustrerad missionskalender fiir 1897. Hat . 75 ore, kart. 1 kr. af Docenten' A. Xolmodilt, med bi- / drag af flera forf. Haft. 1 kr.,kart. 1: 23. / Strid Q C ~ Seffer.

Den heliga historie~, 1 asn e n s af AZfj0ecZ Edeaas7beim,

Teol. och El. Doktor. I med beriittelser fiir de smd. at L. A .

Fen~nte bokeai. Inb. 53 iire. F r i n virldens skapelse ti l l israels 1 De bbiickenls finual utvandring ur Egypten.

Hiift. 1: 50. , Bfven att tillgh.

R ~ r n fit smfi f&@n; R~fiittrlse frkn Eugenottfijrfiiljelscri1a

Mristlig barnkalender fiip 1897. Haft. 1: 25, kart. 1: 50.

--

Zelophads Dottrar. skolan, sarnlade ai' 15. S. .' Tredje serien, innehdlande 8 hiif- En studie kvinnofrA@'n efter bibeln ten! S:ris 17-24! utsiikt fina fgrg- af Mat7ilda Roos. Hiift. 25 ore. j trycksomslag. Hela serien 1 fir.

af E~tmr6 Leslie. Haft. 60 iire, kart. SO Brr.

Hemfigheten at6 bliPva och rOrbli1Va lycPnllPg,

af Pastor W. Fabe*. Haft. 50 ore.

Ur sjalarnes lif.

i 1 ~ 2 ~ ~ , z t i , ~ m ; &@&. M:, Yilggspriik i silfyertryck En bergitelse for m?drar ; pA illustrerad kartong i flera olika for-

af MatihiZda Roos. . mat och monster fr in 10 iire till Hut . 20 ore. 1 kr. yr st.

$m&plock &t Barnen af dazna Xos&ra.

Xed illustrationer af Jenny Nystrom-Stoopendat. Hiift. 75 ore, inb. 1 kr.

Blad ur dagboken och minnet, af O. R. ; Bibli~tek fd$' dde unga: Haft. 1 kr. 1 S:ris 76-85. $tta nys berlittelser

Un d e ~ aorgen. ; till pris lo, l5,20 och 25 iira pr styak.

NPgra b a g ur en faders erfarenhet vid ett barns dod, Lidhi Bambf bIio%ek&

af FdZix Bzc?zgener. Haft. 50 ore. Berattelser sarnlade at Be b'. K Andra serfoxn, innehmande hiiftens

Den krietna kvinnans stallning , ,12, mea illustrationer, iire pr 0 ~ h uppgift. hafts eller 60 ijre pr serie.

E tt ord till gifta och ogifta kvinnor ,

af K . Wag~aer-Ch-oBer,. uR &xpvz--T- . - . - - .- .. . @

Haft. 25 ore. Bergttelser for hemmrt ooh siinclaas-

.. j Specialitet : DamportrMter. L ' . ,

. ~ry . r r r r r r r r r r r r r r r ryrr -vr . . . . . . . . . . - . . I . . . . . . . . . . . . '

. STOC~(HOLNE ' . . . . . , . . . . . . . . I . . . . . . . . ' _. , .I a .- . . \

. , 22 Lilla ,V.attugata@ 22, . :, . ,

. _ I , : . . ...... ... - .... . . - T . . . Alhn. Telefon 51 71). . &,\. A ' . .

. . . .,.':.,_ .. . . . . . : . . . . ., - .

Hygieniska Skodon tillverkas for Herrar, 0.amer 0th Bair OBS. ! I'risbeliinta :if Ilriikt-lief01 mfiireningeu.

3 4 Skodon tlllverkas afven efter modern fason. - a bllt arboto ~rtfiires noggrnnnt oc11 nf l~iistn tnateriel. 119 O $ % Reparationer verkstallas val och pH bestamd utlofvad tid. = - s . LI. 3 = 2

P. GUST. PETTE.RSSON, 52 Drottninggatan 52. -%

i PARIS. - Grundadt 1863. -

Erbjniler Lifrantor B firdelaktigaste vilkor och hiigre il andra M a g

Samma ranta fiir man som fop kvinnor. Prospekt ocli npplpningar Iiimnas bn.~drilligust, af bolaget

liufvudkontor fiir Srerige. Stockholm, d 1 Kirgerj arlsgatttn. Allm. telefon 113 01. S. T. A. 332CiE

Annonser far DA.GN Y upptagas af

f i'ikear Imgeborg B e r g e t r i m , 31 ~sfermalrns~atan 3;

Barnangens Patenterade Mjiilktival~ (.Patent nr 2290.)

Hedan i ii.ldsta tider vnr liijolken nppaksttac so111 et t franlstiietide toalettmedel t i l l hnden farskiinsnde, oclt nut-ida mejerskors h a h, och vackra hHuder ntgijra talande bevia p~ medlets fiirtriifflighet.

Burningens ~61ktv6f ilr efter en patenfent- liietod direkt framstiild fr5n nsturlig mj6lk livadaii densamma ovilkorligen gor hyn oc? huden hit. vacker och midig , hvarom en od hrar kan ofvertyga sig genom n k o n ti& dag lig anvandning.

ObS I foljd at patentet kan iugen me. B11 ai frernstiills denns tv81. OhS E'iketterna (med bjSrnstAmpelr och Barnangem nnmn) iiro inregi

s t.rerade. Barnangens Tekniska fizbrik, X. J1aj:t ICon u q e m HoJeever-antor, Stockholm

. - -

Stockholm, Aftonbladets tryckeri, 1897.

UTQIFVEN AF - g. U · Katalog gratis. dliiaterl Sam tcelsycct~~h Xli, Sfoc7ihoZit. OBS! Srrnr och...

Documents

Transcript of UTQIFVEN AF - g. U · Katalog gratis. dliiaterl Sam tcelsycct~~h Xli, Sfoc7ihoZit. OBS! Srrnr och...

UTQIFVEN AF - g. U · Katalog gratis. dliiaterl Sam tcelsycct~~h Xli, Sfoc7i*hoZ*it. OBS! Srrnr och...

Documents

Transcript of UTQIFVEN AF - g. U · Katalog gratis. dliiaterl Sam tcelsycct~~h Xli, Sfoc7i*hoZ*it. OBS! Srrnr och...

UTQIFVEN AF - g. U · Katalog gratis. dliiaterl Sam tcelsycct~~h Xli, Sfoc7ihoZit. OBS! Srrnr och...

Transcript of UTQIFVEN AF - g. U · Katalog gratis. dliiaterl Sam tcelsycct~~h Xli, Sfoc7ihoZit. OBS! Srrnr och...